• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Flytta in psykologisk kunskap i klassrummet

Flytta in psykologisk kunskap i klassrummet

25 september 2016 publicerad av Peter Örn

BOKMÄSSAN 2016. Skolpsykologer får alltför ofta agera reaktivt och elevhälsan blir i värsta fall en akutcentral eller ”postsorteringsstation”. Med sin nya bok ”Psykologi för klassrummet” (Lärarförlaget) lyfter psykologerna Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin fram det förebyggande arbetet. Inte minst pläderar de för att elevhälsan ska ge pedagoger mer stöd och på så sätt flytta in elevhälsan i klassrummet.

Tuija Lehtinen (t v) och Jenny Jakobsson Lundin

Varje kapitel i boken tar avstamp i konkreta situationer i klassrummet, och vänder sig således i första hand till lärare, men även till annan personal som kommer i direktkontakt med elever. På Bokmässan intervjuades författarna både på Psykologiscenen och i Lärarförbundets monter.

– Att vara lärare är ett oerhört utsatt och ensamt jobb, säger Jenny Jakobsson Lundin. Men även om lärare rent fysiskt är ensamma i klassrummet ska de känna att stödet finns, mitt i känslohanteringen och lärandeprocessen. För oss psykologer är det så självklart med handledning, vi kan tycka att också lärare kunde behöva det.

Både Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin började sin yrkeskarriär inom hälso-och sjukvård. Sedan flera år arbetar de nu som skolpsykologer och kollegor i Haninge kommun söder om Stockholm. Då forskning på psykologisk kunskap i den svenska skolans värld ännu är eftersatt bygger boken till stor del på författarnas egna erfarenheter, även om det i många fall hänvisas till olika studier.

Tuija Lehtinen och Jenny Jakobsson Lundin talar i termer av ren matematik: När psykologisk och pedagogisk kunskap slås ihop finns chansen till fantastiska synergieffekter – mer känslomässigt kompetenta lärare, tryggare elever, bättre elevhälsa och högre kvalitet på lärande. Verkligheten kan, i grova drag, snarare se ut så här: Å ena sidan skolpsykologer, som inte vet så mycket om den pedagogiska processen, å andra sidan pedagoger med ett stort behov av stöd i att hantera alla känslor, viljor, individer och bristande förmågor i en klass.

– Gruppsykolgi är lite bortglömt i en tid som fokuserar så mycket på individen, säger Jenny Jakobsson Lundin. I en stressad grupp presterar fler elever sämre, och fler elever är i behov av särskilt stöd. Den goda gruppen kan tvärtom lyfta enskilda elever.

Med stöd i bland annat psykolog Bo Hejlskov Elvéns teorier om lågaffektivt beteende menar författarna att lärare kan få hjälp av elevhälsan att arbeta proaktivt med känslosmitta, och exempelvis möta aggressiv känslosmitta med dess motsats.

– Men ett sådant känslokompetent ledarskap tar oerhört mycket energi. För att en lärare ska orka det, måste någon ta hand om läraren.

Ett sådant stöd måste självfallet organiseras. I bokens näst sista kapitel riktar sig författarna till skolledare genom att anlägga ett organisationspsykologiskt perspektiv på skolan. Pressade skolledare – precis som enskilda, pressade lärare – hamnar lätt i försvarsstrategier som förvärrar situationen för enskilda elever. Så hur blir skolledaren, ”med samhällets viktigaste chefsuppdrag”, känslomässigt mogen sin post?

Genom psykologisk kunskap, förstås, enligt författarna. Via en elevhälsa som får minska på arbetet med reaktivt utredningsarbete (där rena undervisningsproblem inte sällan gjorts till vårdutredningar) och istället vara med och stötta och utbilda skolans personal hela vägen.

– Att främja en god lärmiljö – och goda relationsmiljöer ¬– är särskilt viktigt med tanke på skolans inkluderande uppdrag, säger Jenny Jakobsson Lundin. För att en ensam lärare, rektor eller annan skolpersonal ska kunna stötta de elever som har störst behov behövs psykologiska verktyg.

Tuija Lehtinen påpekar att läroplanerna och skollagen bör vara elevhälsans styrdokument i lika hög grad som lärarens:

– I den nya läroplanen betonas särskilt elevhälsans roll för ett förebyggande arbete. Man kan väl säga att ”Psykologi för klassrummet” är vårt bidrag.

TEXT

Anna Kågström

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Ge barnen hopp när familjen brister"

Arkiverad under: Aktuellt Taggad som: Bokmässan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Dags att bryta tystnaden

Systemfel att doktorander inte vågar berätta om sin arbetsmiljö, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Regionen avslutade mitt avtal – hur skyddar jag patienterna?

Börja med att göra en ansvarsanalys, svarar Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Jag försöker få fram det mänskliga”

Psykologen Magnus Ringborg är aktuell med flera offentliga skulpturer.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

25 januari 2023

Eleven former PhD students: “The professor bullied us” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/eleven-former-phd-students-the-professor-bullied-us/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618275407027113984 Retweet on Twitter 1618275407027113984 Like on Twitter 1618275407027113984 Twitter 1618275407027113984
25 januari 2023

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss” https://psykologtidningen.se/2023/01/25/elva-fore-detta-doktorander-professorn-brot-ned-oss/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1618198619282341888 Retweet on Twitter 1618198619282341888 Like on Twitter 1618198619282341888 Twitter 1618198619282341888
25 november 2022

Ivo kritiserar: Barn bältades på psykosavdelning för vuxna http://psykologtidningen.se/2022/11/25/ivo-kritiserar-barn-baltades-pa-psykosavdelning-for-vuxna/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1596172032852783104 Retweet on Twitter 1596172032852783104 Like on Twitter 1596172032852783104 Twitter 1596172032852783104
24 augusti 2022

Sverige får ett nytt psykologprogram https://psykologtidningen.se/2022/08/24/sverige-far-ett-nytt-psykologprogram/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562424489492631552 Retweet on Twitter 1562424489492631552 Like on Twitter 1562424489492631552 Twitter 1562424489492631552
24 augusti 2022

Vänstern dominerar bland psykologer https://psykologtidningen.se/2022/08/24/vanstern-dominerar-bland-psykologer/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1562405528290168832 Retweet on Twitter 1562405528290168832 Like on Twitter 1562405528290168832 Twitter 1562405528290168832
15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner http://psykologtidningen.se/2022/06/15/larmet-fran-vasterbotten-transpersoner-sjalvmedicinerar-med-stopphormoner/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1537021346772832256 Retweet on Twitter 1537021346772832256 Like on Twitter 1537021346772832256 Twitter 1537021346772832256
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation http://psykologtidningen.se/2022/05/18/socialstyrelsen-medger-bristande-kommunikation/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1526901178939867138 Retweet on Twitter 1526901178939867138 Like on Twitter 1526901178939867138 Twitter 1526901178939867138
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://psykologtidningen.se/2022/04/06/psykolog-vittnade-mot-klient/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1511689140647174144 Retweet on Twitter 1511689140647174144 1 Like on Twitter 1511689140647174144 Twitter 1511689140647174144

Nyheter

“Är arbetsmiljön verkligen orsaken till dåliga chefer?”

Ukrainsk psykolog vann Olof Palme-priset

Påtala vad psykologer gör för skillnad

Eleven former PhD students: “The professor bullied us”

Elva före detta doktorander: “Professorn bröt ned oss”

Föräldrars måttliga drickande påverkar ungdomar mer än kontroll

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in