ICP16. Temat för världskongressen i psykologi ICP16 i Yokohama är Diversity in Harmony, Insights from Psychology. Eller fritt översatt: Hur kan psykologin bidra till en bättre och välfungerande värld? En av de mest kända talarna under konferensen, professor Stevan Hobfoll, är mycket engagerad i den frågan och de spänningar som kommer till uttryck i konflikter och terrorattacker runt om i världen. Han har bland annat studerat konflikten mellan palestinier och israeler i Gaza.
Stevan Hobfoll, professor vid Department of Behavioural Science vid Rush University i Chicago, är känd som företrädare för teorin om Conservation of Resources (COR). Den går ut på att individer försöker att skaffa och behålla resurser av olika slag, som kunskap, socialt stöd, självkänsla, familj och arbete. Stress uppkommer när vi upplever att våra resurser förloras eller är hotade.
– Vi försöker på alla sätt att bevara de resurser som vi värderar så högt, sa Stevan Hobfoll då han talade vid ICP16. Att förlora resurser kan innebära ett hot mot vår överlevnad och vi är evolutionärt inriktade på att värna dessa.
Den som besitter större resurser klarar stress och svårigheter bättre än den som har ont om eller saknar resurser, visar forskningen.
– Detta är väl känt, men vi använder inte den kunskapen då vi kräver att personer som saknar resurser ska ”rycka upp sig” eller ”ta sig i kragen”. De har ingen krage att ta tag i! sa Stevan Hobfoll med emfas.
Förjaktligen är resursernas bevarande livsviktiga för oss som art. Vi är beroende av varandra, vi är gruppvarelser. I en värld som förändras snabbt ställs olika grupper och kulturer mot varandra och risken för förluster ökar. Vad gör detta med människor och deras psykiska hälsa är det många som frågar sig.
Stevan Hobfoll har tillsammans med sina forskarkollegor studerat resursbrist i olika aspekter av tillvaron, i allt från utbrändhet till stress på samhällsnivå som hänger samman med terrorism, krig och våld.
I en studie efter terrorattacken 11 september 2001 av Hobfoll, Tracy och Galea intervjuades nära 2 700 personer hemmahörande i New York 6-9 månader efter terrorattacken. Intervjuernas följdes upp efter 12-16 månader. Syftet var att studera om förlust av resurser skulle leda till PTSD och eventuellt depression. Prediktorer var hur individerna rankats efter demografiska faktorer, upplevelser av tidigare stressfaktorer och grad av socialt stöd.
– Vi ville undersöka hur stora deras risk var att drabbas av bland annat PTSD. En händelse som terrorattacken ligger utanför individuell påverkan och kontroll och leder till stora förluster. Tidigare studier har visat att resursbrist är en prediktor för psykisk ohälsa. Resultaten visar att ju färre resurser en person besitter desto större sannolikhet för PTSD. För resurssvaga personer var risken för PTSD tjugo gånger högre än för resursstarka personer.
Hobfoll har också studerat konflikten mellan palestinier och israeler i Gaza. Han visade under sin presentation flera exempel på hur till synes helt vanliga människor kan stå vid sidan om och betrakta våldshandlingar som riktas mot personer som de ser som sina fiender.
– Lynchningar och övervåld förekom i båda grupperna och individerna var mer benägna att ta till eller överse med våld som andra utövade efter våldsamma incidenter begångna av motståndarsidan, berättade Stevan Hobfoll.
– Rädsla för att förlora resurser och därmed hotas i vår överlevnad gör också att vi lättare intar extrema ståndpunkter. En av dem som förstod detta tidigt var Martin Luther King: ”Darkness cannot drive out darkness: only light can do that. Hate cannot drive out hate: only love can do that.”
– Det här är något våra politiker behöver ta till sig och förstå. Vi psykologer har ett ansvar att inte bara stå vid sidan om. Vi har kunskap som andra professioner saknar och vi måste stå upp mot agerande som skapar och vidmakthåller våld.
Läs studien i Journal of Traumatic Stress, Vol 19, No 6, (2006), som pdf