• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » ”Vinnartyper presterar bäst då utgången är oviss”

”Vinnartyper presterar bäst då utgången är oviss”

10 juni 2016 publicerad av Carin Waldenström

AKTUELLT. 5 frågor till Erwin Apitzsch, idrottspsykolog och docent i psykologi, inför fotbolls-EM som startar i dag. Vad betyder exempelvis en spelare som Zlatan Ibrahimovic för teamkänslan och lagets möjligheter att nå framgång på fotbollsplanen?

Erwin Apitzsch

Nu startar EM i fotboll i Frankrike. Hur kan man som idrottspsykolog arbeta för att motivera spelarna att prestera och göra sitt yttersta?

– Det bästa är att behandla alla spelare på individuell nivå genom att ta reda på vad de motiveras av. De så kallade vinnartyperna presterar bäst då utgången är oviss och utmaningen störst. Det är de som ska vara med i startuppställningen vid matcher mot bättre motståndare och slå straffar i avgörande lägen. De som kännetecknas av rädsla för att misslyckas kan starta i matcher mot sämre motståndare eller bytas in då laget leder eller ligger under med mer än två mål och slå straffar i lägen som inte är avgörande.

– Om laget inför den sista gruppspelsmatchen inte har chans att gå vidare till åttondelsfinal, kan man motivera spelarna med statistik, till exempel: ”Vi har aldrig förlorat alla gruppspelsmatcher i EM” eller till enskilda spelare: ”Om du gör en bra match kan du få ett erbjudande att bli professionell fotbollsspelare”.

Hur kan spelare få hjälp med att hantera den press de utsätts för från medierna och publiken?

– Press är något som uppstår i hjärnan och tar fasta på resultatmål, det vill säga utgången av en match eller ett mästerskap. Det är det som medierna och publiken är intresserade av. Fotbollsspelarna däremot ska under matchen fokusera på prestationsmål, alltså vad de ska göra när man har bollen och när man inte har bollen. Utgången av matchen är ett resultat av vad man gör. Att kunna tillämpa ett prestationsmål i en match fordrar att man har tränat på det.

Det var få som trodde att Sverige skulle kvalificera sig till EM, men det gick. Vad betyder sådana negativa förväntningar och hur kan man motverka dem?

– Det finns två ytterligheter. Den ena innebär att man knyter näven och tänker ”Vi ska visa dom”, vilket är motivationshöjande. Den andra innebär att man går i det negativa och drabbas av uppgivenhet, vilket innebär låg motivation. För att höja motivationen gäller det att ha uppnåendemål ”Vi ska vinna matchen genom att…”, vilket ökar sannolikheten för ett positivt resultat och inte undvikandemål ”Vi får inte förlora”. Om man har undvikandemål har man negativa tankar, vilket ingen fotbollsspelare är betjänt av. Det gäller att göra om de negativa tankarna till positiva tankar. I stället för den negativa tanken ”Jag får inte missa” inför ett straffavgörande, ska man tänka ”Så här ska jag slå straffen” och samtidigt i tankarna se sig slå den perfekta straffsparken. För att det ska fungera i en verklig situation måste man dock träna på det mentalt.

Vad betyder det för teamkänsla och självtillit då ett lag är extremt beroende av en enda spelare, som det svenska laget är av Zlatan Ibrahimovic?

– Generellt kan man säga att det inte är bra, eftersom de andra spelarna underordnar sig och inte tar egna initiativ. De blir med andra ord begräsande i sitt spel, vilket oftast resulterar i dåligt självförtroende. Man vågar inte göra det man skulle vilja göra med risk för att misslyckas och få skäll för det. Då passar man hellre till stjärnan i laget i stället för att skjuta själv. Om lagets stjärnspelare är avstängd eller måste utgå på grund av skada kan andra kliva fram och då våga göra saker som de inte gjort tidigare. För att gardera sig för detta bör man ha intränade spelvarianter som man kan ta till om stjärnan inte kan vara med.

Hur tror du själv att det går i EM?

– Jag tror att Frankrike kommer att vinna EM. I åttondelsfinalen slår man Sverige, i kvartsfinalen Portugal, i semifinalen Tyskland och i finalen vinner Frankrike mot England med 2-0.

TEXT

Carin Waldenström

Fler artiklar

  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"
  • "Magkänsla medför risker i rekrytering"
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"

Arkiverad under: Tre frågor

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in