• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Fallkonsultation ökade känslan av självförmåga hos lärare

Fallkonsultation ökade känslan av självförmåga hos lärare

2 maj 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. Psykologisk fallkonsultation kan minska lärares stress och öka tilltron till den egna kapaciteten att klara utmaningar, så kallad självförmåga. Det visar en studie med förskolepedagoger av PTP-psykologerna Dennis Wedholm och Mattias Wideklint.
– Men det krävs mer forskning för att uttala sig om vilket som påverkar vad, säger Dennis Wedholm.

Psykologisk fallkonsultation, då ett specifikt fall är fokus för konsultationen, används av psykologer inom såväl skola som arbetsförmedlingen och BVC. Målet är att få till stånd nya sätt att interagera med det fall som behandlas vid konsultationen. Men de studier som gjorts ifråga om konsultation inom skolan har främst handlat om att se hur den leder till förbättringar i barnets situation.

Dennis Wedholm
Foto: Peter Örn

Dennis Wedholm och Mattias Wideklint var psykologstudenter vid Örebro universitet intresserade av hur pedagogernas situation kunde påverkas och valde som examensuppsats att genomföra ett forskningsprojekt om det.

– Det finns överhuvudtaget inga RCT-studier där man tittat på hur psykologisk fallkonsultation påverkar pedagogerna, säger Dennis Wedholm.

Studien innefattar en interventionsgrupp med 23 förskolepedagoger fördelade på sex arbetslag i Örebro, plus en randomiserad väntelistgrupp bestående av 28 förskolepedagoger i sju arbetslag. Under den åtta veckor långa konsultationsperioden fick arbetslagen träffa en psykolog mellan en och fyra gånger, beroende på vilket behov arbetslagen själva uppgav, och då låg fokus på ett specifikt barn som för psykologen var anonymt.

Mattias Wideklint
Foto: Peter Örn

– Vi tog kontakt med pedagogerna via deras chefer. Vissa ville spontant ha hjälp, de upplevde problem och hade tänkt göra något och nu uppstod en chans. I andra fall verkade det som att chefen visste att det fanns problem, men att det inte var lika uppenbart i själv arbetsgruppen. Då blev det också något svårare i interventionsfasen, säger Mattias Wideklint.

Fallkonsultationerna gick från mer övergripande samtal om arbetet i gruppen till specifika frågeställningar om samspelet med det aktuella barnet och kritiska situationer, då man tillsammans i gruppen gick igenom händelseförlopp från början till slut. Olika synsätt och förklaringar till barnets beteende varvades med psykologernas tankar kring det utifrån deras kompetens. Dennis Wedholm och Mattias Wideklint fick under tiden själva metodhandledning av skolpsykologer med erfarenhet av att arbeta med psykologisk fallkonsultation.

– Vi mötte oftast en stor öppenhet från pedagogerna för våra förklaringar och en tacksamhet för att det fanns sådana. Problemen blev därför också mer begripliga för pedagogerna, säger Mattias Wideklint.
Målsättningen med studien var främst att se om psykologisk fallkonsultationen kan leda till en högre skattning av självförmågan och en lägre grad av stress och utbrändhet bland förskolepedagoger.  Tre typer av självskattningsformulär, som bland annat mäter oro och stress, utbrändhet, självförmåga och förmåga att skapa pedagogiska förutsättningar trots störande moment, ingick.

De förskolepedagoger som fick psykologisk fallkonsultation skattade i genomsnitt lägre stress och större självförmåga efter interventionsperioden jämfört med väntelistgruppen. Skillnaden bestod vid uppföljningen efter fyra veckor.

– Förbättringarna gällande stress var större än vad vi hoppats på, speciellt de vi såg i de kvalitativa analyserna.  Självförmågan hade också ökat och vi kunde se ett tydligt samband mellan stress och självförmåga, men det går inte att säga vilket som påverkat vad, säger Dennis Wedholm.

Däremot förändrades inte förskolepedagogernas genomsnittliga skattning av utbrändhet, vare sig direkt efter studien eller vid uppföljningen. Det var heller ingen skillnad mellan interventionsgruppen och väntelistgruppen i fråga om utbrändhet.

– Egentligen är det inte så konstigt att vi inte kunde påverka graden av utbrändhet, ett tillstånd som är mer stabilt över tid. Det skulle krävas en mer individinriktad hjälp som är genomgripande och inriktas på flera plan i livet för att få effekt på skattningen av utbrändhet, säger Mattias Wideklint, och fortsätter:

– Men eftersom vi kom åt graden av stress genom fallkonsultationerna är det ändå tänkbart att de påverkat risken för utbrändhet.

De självskattningsformulär som användes var Perceived Stress Questionnarie (PSQ) – Recent form, Copenhagen Burnout Inventory (CBI), samt Teachers´ Sense of Efficacy Scale (TSES) – Long form – Subskala Classroom Management.

Läs en längre intervju med Mattias Wideklint och Dennis Wedholm om deras studie i det kommande numret av Psykologtidningen, nr 4/5 2016.

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Hyllade och hotade
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Hundassisterad psykoterapi effektivast med barn

Arkiverad under: Aktuellt, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4
24 januari 2020

“Vi vuxna måste vara de ungas hjärnbarkar” https://t.co/NIxrdFu8sV via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

Försummelse under barndomen sätter spår i generationer

Anknytningsteorin används felaktigt – barn kan drabbas

Funktionsnedsättning leder till sämre vård vid psykisk ohälsa

»Sexualbrott inrymmer en rad psykologiska aspekter«

Behandling online allt mer individanpassad

Unik studie med förövare på darknet

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer