• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Försämrad relation till barnet efter hjärnskakning

Försämrad relation till barnet efter hjärnskakning

14 april 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. En mild traumatisk hjärnskada till följd av hjärnskakning i förskoleåldern kan påverka utvecklingen av barnets sociala färdigheter och kvaliteten på relationen mellan föräldrar och barn. Det visar en ny studie i Journal of Neuropsychology. Om orsaken är neurologisk, en förändring i föräldraskapet eller den stress som skadan kan ha lett till, är oklart.

foto: iStock Photos

Förekomsten av hjärnskakning bland barn är särskilt hög i förskoleåldern; omkring 2 procent av barn i åldern 0 till 5 år drabbas. Det är också en tid då hjärnan ännu är mycket känslig, samtidigt som barnets sociala och kognitiva färdigheter ännu är begränsade. Men det finns relativt lite kunskap om hur en hjärnskakning påverkar ett förskolebarns sociala och kognitiva utveckling. Eftersom familjesituationen utgör centrum i förskolebarnets sociala miljö är just relationen föräldrar-barn idealisk för att studera eventuella beteendemässiga förändringar efter en hjärnskakning, menade forskarna bakom den nya studien.

130 barn i åldern 18 till 60 månader rekryterades till studien, och delades in i tre grupper: en grupp med barn som drabbats av hjärnskakning, en grupp med barn med ortopediska skador (vanligtvis frakturer eller vrickningar på ben, armar etc. men ingen hjärnskakning), samt en kontrollgrupp med icke-skadade barn.

Sex månader efter skadetillfället bedömdes kvaliteten på interaktionen mellan barn och föräldrar genom dels ett frågeformulär som föräldrarna själva fick fylla i, dels i en filmad utvärderingssession i laboratoriemiljö. I den filmade sessionen ingick typiska dagliga aktiviteter, så som lek och umgänge vid mellanmål. I den sessionen kunde forskarna mäta kvaliteten på kommunikation och samarbetet mellan föräldrarna och barnet, liksom den känslomässiga atmosfären.

Resultatet visade en signifikant kvalitetsförsämring i interaktionen mellan föräldrar och barn i gruppen med hjärnskakning, jämfört med gruppen där icke-skadade barn ingick. Vad som ligger bakom försämringen är dock oklart. Enligt forskarna kan det bero på antingen vissa neurologiska mekanismer, att hjärnskakningen lett till någon form av förändringar i föräldraskapet, eller att skadan lett till en kvarstående stress. För att utveckla riktade insatser som gynnar den fortsatta utvecklingen efter en hjärnskakning måste därför mer forskning göras där de faktorer som orsakar försämringen tydligt identifieras, skriver forskarna.

Ett av de första synliga tecknen på sociala svårigheter hos små barn är en försämrad interaktion med föräldrarna, skriver forskarna, och en god relation mellan barn och föräldrar är viktig för bland annat den sociala kompetensen senare i livet. De betonar därför betydelsen av att föräldrar är uppmärksamma på eventuella beteendeförändringar hos barn veckorna efter en hjärnskakning, och även beteendeförändringar hos sig själv. De föräldrar som upplever en förändring i sitt eget psykiska tillstånd, eller hos sitt barn och som på något sätt förändrar interaktionen med barnet, bör om de kvarstår mer än ett par veckor ta kontakt med en neuropsykolog eller läkare.

Studien Investigating social functioning after early mild TBI: the quality of parent-child interactions är publicerad i Journal of Neuropsychology, 2016; DOI: 10.1111/jnp.12104

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Rädsla hos mammor med IF att berätta om behov
  • "Därför har vi begränsad kunskap om utmatttningssyndrom"
  • "Föräldraalienation är pseudovetenskap"

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in