• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Försämrad relation till barnet efter hjärnskakning

Försämrad relation till barnet efter hjärnskakning

14 april 2016 publicerad av Peter Örn

FORSKNING. En mild traumatisk hjärnskada till följd av hjärnskakning i förskoleåldern kan påverka utvecklingen av barnets sociala färdigheter och kvaliteten på relationen mellan föräldrar och barn. Det visar en ny studie i Journal of Neuropsychology. Om orsaken är neurologisk, en förändring i föräldraskapet eller den stress som skadan kan ha lett till, är oklart.

foto: iStock Photos

Förekomsten av hjärnskakning bland barn är särskilt hög i förskoleåldern; omkring 2 procent av barn i åldern 0 till 5 år drabbas. Det är också en tid då hjärnan ännu är mycket känslig, samtidigt som barnets sociala och kognitiva färdigheter ännu är begränsade. Men det finns relativt lite kunskap om hur en hjärnskakning påverkar ett förskolebarns sociala och kognitiva utveckling. Eftersom familjesituationen utgör centrum i förskolebarnets sociala miljö är just relationen föräldrar-barn idealisk för att studera eventuella beteendemässiga förändringar efter en hjärnskakning, menade forskarna bakom den nya studien.

130 barn i åldern 18 till 60 månader rekryterades till studien, och delades in i tre grupper: en grupp med barn som drabbats av hjärnskakning, en grupp med barn med ortopediska skador (vanligtvis frakturer eller vrickningar på ben, armar etc. men ingen hjärnskakning), samt en kontrollgrupp med icke-skadade barn.

Sex månader efter skadetillfället bedömdes kvaliteten på interaktionen mellan barn och föräldrar genom dels ett frågeformulär som föräldrarna själva fick fylla i, dels i en filmad utvärderingssession i laboratoriemiljö. I den filmade sessionen ingick typiska dagliga aktiviteter, så som lek och umgänge vid mellanmål. I den sessionen kunde forskarna mäta kvaliteten på kommunikation och samarbetet mellan föräldrarna och barnet, liksom den känslomässiga atmosfären.

Resultatet visade en signifikant kvalitetsförsämring i interaktionen mellan föräldrar och barn i gruppen med hjärnskakning, jämfört med gruppen där icke-skadade barn ingick. Vad som ligger bakom försämringen är dock oklart. Enligt forskarna kan det bero på antingen vissa neurologiska mekanismer, att hjärnskakningen lett till någon form av förändringar i föräldraskapet, eller att skadan lett till en kvarstående stress. För att utveckla riktade insatser som gynnar den fortsatta utvecklingen efter en hjärnskakning måste därför mer forskning göras där de faktorer som orsakar försämringen tydligt identifieras, skriver forskarna.

Ett av de första synliga tecknen på sociala svårigheter hos små barn är en försämrad interaktion med föräldrarna, skriver forskarna, och en god relation mellan barn och föräldrar är viktig för bland annat den sociala kompetensen senare i livet. De betonar därför betydelsen av att föräldrar är uppmärksamma på eventuella beteendeförändringar hos barn veckorna efter en hjärnskakning, och även beteendeförändringar hos sig själv. De föräldrar som upplever en förändring i sitt eget psykiska tillstånd, eller hos sitt barn och som på något sätt förändrar interaktionen med barnet, bör om de kvarstår mer än ett par veckor ta kontakt med en neuropsykolog eller läkare.

Studien Investigating social functioning after early mild TBI: the quality of parent-child interactions är publicerad i Journal of Neuropsychology, 2016; DOI: 10.1111/jnp.12104

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • "Ge utanförbarnen mer av det vanliga"
  • "Därför har vi begränsad kunskap om utmatttningssyndrom"
  • Övergångar vid terapi - en blind fläck

Arkiverad under: Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Kennedy kan skynda på utvecklingen

Psykedelika kan bli verklighet – oavsett det vetenskapliga stödet.

Fråga förbundet

Har jag rätt till löneförhandling?

Ta kommandot i diskussionen, råder Evelina Lundström.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Följ oss

Nyheter

Vi ser fram emot fortsatta samtal

Allt fler erbjuder avdiagnosticering

Fler PTP-tjänster i Region Stockholm

Psykolog vann mot Ivo – slipper prövotid

Skolinspektionen till skandalskolan: Anställ en psykolog

Fokus på känslor med olika metoder

Psykologtidningen ges ut av…


Sveriges Psykologförbund

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in