AKTUELLT. Tio av landets elva lärosäten med psykologprogram vill erbjuda kompletteringsutbildning för psykologer med utländsk examen. Men det finns önskemål om en nationell samordning och att man erbjuds generöst med planeringstid, så det kan dröja innan kompletteringsutbildningar är en realitet.
– Vi har inte bestämt när ett beslut ska tas för hur utbildningen ska läggas upp och nu väntar först en dialog med de lärosäten som är intresserade, säger departementssekreterare Lovisa Hellberg på Utbildningsdepartementet.
I mitten av december 2015 gick Utbildningsdepartementet ut med en förfrågan till samtliga lärosäten med psykologprogram om intresset för att bedriva kompletterande utbildning för personer med utländsk psykologexamen. Syftet är bland annat att skapa effektivare vägar in på den svenska arbetsmarknaden. För att finansiera satsningen föreslår regeringen en schablonersättning till lärosäten som tar på sig uppdraget med 100 000 kronor per helårsstudent.
Deadline för att svara på regeringens förfrågan var i slutet av februari. Tio av landets elva lärosäten med psykologprogram har anmält intresse för att bygga upp en kompletteringsutbildning för psykologer med utländsk examen. Endast Karlstads universitet, som startade sitt psykologprogram så sent som hösten 2015, finns inte med bland de inkomna svaren.
– Det måste anses som ett mycket bra resultat att så många är intresserade. Vi har ännu inte bestämt hur utbildningen ska läggas upp, om den bara ska erbjudas vid något enstaka universitet, om den ska bestå av en samordnad utbildning med flera lärosäten etc. Något lärosäte uppgav att de kan erbjuda en utbildning tidigast hösten 2018, så det kan komma att ta lite tid. Men att intresset är så stort känns mycket bra, säger Lovisa Hellberg på Utbildningsdepartementet.
Lunds universitet, som redan tidigare tillhandahållit kompletterade kurser för psykologer med utländsk examen, framhåller i sitt svar betydelsen av att satsningen blir långsiktig och att de lärosäten som erbjuder kompletteringsutbildning får ett stöd under minst tre år. Detta för att undvika för stor ryckighet i såväl själva integrationsarbetet som i de utbildningsuppdrag lärosätena tar på sig.
Göteborgs universitet vill helst se en nationell samordning, och pekar på förslag som redan förts fram vid nätverksmöten för lärosäten med psykologprogram om regionala samarbeten, så som att kompletteringsutbildningen exempelvis ges i södra Sverige, Mellansverige och norra Sverige, och att antagningen alternerar mellan olika lärosäten inom sin respektive region. Även Linnéuniversitetet, Linköpings universitet, Karolinska institutet med flera framhåller i sina svar betydelsen av nationell dialog och samordning.
Schablonersättningen på 100 000 kronor per student och år anses dock vara allt för lågt tilltagen eftersom det kommer att krävas mycket handledning. Det handlar bland annat om moment i klinisk psykologi, patientarbete med handledning i smågrupper och arbetsorganisationspsykologi. Både Karolinska institutet och Uppsala universitet anser att ersättningen bör fördubblas till 200 000 kronor per år och student. Stockholms universitet föreslår att det görs en utvärdering efter två år för en eventuell kostnadsjustering.
Från Utbildningsdepartementet vill man i dagsläget inte ge något besked om det fortsatta arbetet med att få till stånd en kompletteringsutbildning för psykologer, eller när besluten om lärosäten och utbildningens utformning kommer att tas.
TEXT
Peter Örn
