• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Vanligt med antipsykotiska läkemedel till ungdomar utan diagnos i LSS-boende

Vanligt med antipsykotiska läkemedel till ungdomar utan diagnos i LSS-boende

25 februari 2016 publicerad av Peter Örn

AKTUELLT. Närmare en av tre unga i LSS-boende behandlas under långa perioder med antipsykotiska läkemedel trots att de inte fått någon psykiatrisk diagnos. Det visar Socialstyrelsen i en ny rapport. Ofta handlar det om barn och unga med utvecklingsstörning och autism som får läkemedlen för deras lugnande effekt.

foto: iStock Photos

Socialstyrelsen har granskat vilken typ av insatser som ges enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och resultatet visar bland annat att användningen av antipsykotiska läkemedel till ungdomar är mycket vanlig. Av pojkar i åldern 13-17 år och som var på LSS-boende fick 28 procent antipsykotiska läkemedel förskrivna, men endast 0,8 procent av dessa pojkar hade en psykos- eller schizofrenidiagnos. De övriga hade intellektuella funktionsnedsättningar, främst utvecklingsstörning och autism. Bland dessa ungdomar är utagerande beteenden och bristande impulskontroll vanligt och de fick läkemedlen för den lugnande och stämningsstabiliserande effekten.

Även förskrivning av antipsykotiska läkemedel till flickor i samma åldersgrupp var vanlig. Trots att endast 3 procent av flickorna i LSS-boende hade en psykos- eller schizofrenidiagnos fick 16 procent dessa läkemedel förskrivna.

Långvarig behandling med antipsykotiska läkemedel är förknippad med risker så som neurologiska och metabola biverkningar, och ett sätt att minska behovet av läkemedelsanvändning skulle kunna vara att i stället använda pedagogiska och kognitiva metoder för att minska eller förebygga utmanande beteende, skriver Socialstyrelsen.

I rapporten framgår även att insatserna enligt LSS totalt sett ökade med nio procent mellan 2010 och 2014, men att tvångs- och begränsningsinsåtgärder samtidigt minskade. Vanligast bland sådana åtgärder var inlåsning av mat, pengar och cigaretter samt behovsmedicinering och sänggrindar.

Läs rapporten Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning (pdf)

TEXT

Peter Örn

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan Taggad som: autism

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad gör jag åt en undermålig utredning?

Oskicklighet hos psykologer är ett vanligt tema i de klagomål vi får in, svarar Patrik Lind, ordförande Etikrådet.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1
30 september 2021

“KBT-psykologerna behöver bli fler” https://t.co/Ys6JccqPIf via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter

Nyheter

”Jag känner mig ändå hoppfull”

Avbyte i förbundsstyrelsen

Hon är årets digitala psykolog

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation

Psykologer i topplistan över de som jobbar längst

”En lyckad ockupation”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer