AKTUELLT. Psykologförbundets kartläggning visar att allt fler vårdcentraler har tillgång till psykologer, men det finns geografiska skillnader som oroar förbundsordförande Anders Wahlberg.
– Det är mycket glädjande att fler vårdcentraler har tillgång till psykolog, vilket är ett uttryck för en ökad efterfrågan på vår kompetens från såväl vårdgivare som patienter. Men de geografiska skillnaderna i tillgången leder till en ojämlik vård, säger han.
Den kartläggning som Psykologförbundet nu avslutat visar att 67 procent av landets alla vårdcentraler har psykologer anställda, vårdavtal med privatpraktiserande psykologer eller tillgång till psykolog via en central resursenhet (en landstingsanställd psykolog som vid behov finns vid exempelvis MVC eller BVC eller en psykolog som arbetar på fler än två vårdcentraler). Det är en ökning sedan 2011, då motsvarande kartläggning visade att 54 procent hade tillgång till psykolog. Nu har 1159 vårdcentraler svarat, vilket är 98 procent av landets samtliga vårdcentraler.
– Vi ser en ökad psykisk ohälsa i samhället och ett ökat behov av psykologisk kompetens på vårdcentralerna. Fler och fler frågar efter psykologer, det är ett intryck jag fått i mina kontakter med såväl vårdgivare, politiker och massmedia, säger Anders Wahlberg, och fortsätter:
– Men 67 procent är ändå en allt för låg siffra. En tredjedel av alla patienter som vänder sig till en vårdcentral gör det på grund av psykisk ohälsa samtidigt som en tredjedel av vårdcentralerna saknar psykolog. Alla som behöver ska kunna träffa en psykolog, det är inte din bostadsort som ska avgöra om du får det. Eftersom landsting som gränsar till varandra kan ha så olika resultat i kartläggningen kan ju inte tillgången till psykologer i olika landsändar vara orsaken, snarare handlar det nog om de enskilda landstingens syn på hur viktigt det är att vårdcentraler har tillgång till psykologer.
Den skillnad mellan olika landsting som redan kartläggningen 2011 uppvisade kvarstår i den nya undersökningen. Gotland sticker ut, där finns det tillgång till psykologer på samtliga vårdcentraler. Även Kalmar, med psykolog på 95 procent av vårdcentralerna, och Uppsala (93 procent) ligger i topp. I bottenligan återfinns Östergötland, där endast 30 procent av vårdcentralerna hade tillgång till psykolog vilket är en minskning med 26 procent sedan 2011, samt Norrbotten, Värmland och Kronoberg men drygt 30 procent av vårdcentralerna. Det finns ingen större skillnad mellan offentligt driva vårdcentraler eller sådana i privat regi sett till psykologtillgång.
Bland de privat drivna vårdcentralerna är vårdavtal med privatpraktiserande psykolog vanligare (35 procent av dem med tillgång till psykolog) jämfört med offentligt drivna där anställda psykologer är vanligast (8 procent av dessa har vårdavtal). Sedan 2011 har andelen privata vårdcentraler ökat från 23 procent till 41 procent.
– Vårdavtal eller anställd psykolog har nog inte så stor betydelse, det viktigaste är ju tillgången och att man vid vårdavtal även utnyttjar teamarbetet. Däremot är detta med central resursenhet lite knepigare eftersom det egentligen inte säger något om i vilken omfattning det finns psykologkompetens att tillgå, det visar våra erfarenheter från exempelvis skolan. Vad finns bakom siffrorna? säger Anders Wahlberg.
Andelen vårdcentraler som förlitar sig på en central resursenhet har dock minskat sedan 2011, från 53 procent av dem med tillgång till psykolog till 27 procent år 2015. Av samtliga vårdscentraler har nu 46 procent an anställd psykolog, 18 procent tillgång via central resursenhet och 13 procent har vårdavtal med psykologer (varav en del har en kombination av de olika varianterna).
Förbundets kartläggning visar att åtta av tio vårdcentraler även har andra personalkategorier än psykologer som arbetar med psykisk ohälsa, och den andelen har inte förändrats nämnvärt sedan 2011. Vanligast med andra yrkeskategorier än psykologer är vid verksamheter som drivs i offentlig regi.
– Det finns många läkare, kuratorer och andra professioner som arbetar med psykisk ohälsa, men ingen profession är ju utbytbar. Rätt profession till rätt uppgift och utifrån vårdgivarens uppdrag, det måste vara målsättningen, säger Anders Wahlberg.
Nu hoppas Psykologförbundet att den nya kartläggningen ska bli ett viktigt verktyg för att påverka utvecklingen i rätt riktning, inte minst genom att lyfta fram de goda exemplen.
– Resultatet ska användas i våra kontakter med politiker på både riks- och landstingsnivå. Dessutom vet vi sedan tidigare att det här är ett angeläget ämne för massmedierna. Det finns nog ingen enskild fråga som jag får så ofta från journalister som just den om tillgången på psykologer i samhället i ljuset av den ökade psykiska ohälsan, säger Anders Wahlberg.
TEXT
Peter Örn
