Regeringen tar nu tag i problemet med bristen på kompletterande utbildningar för psykologer med utländsk utbildning för att få svensk legitimation, och har gått ut med en förfrågan till universitet om intresset att bedriva sådan utbildning. Pengar finns redan avsatta för det ändamålet.
– Jag har träffat studierektorerna för nästan samtliga utbildare av psykologer och vet att intresset, beroende på förutsättningarna, är stort, säger Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg.
När regeringen i början av december 2015 presenterade det så kallade snabbspåret för de 21 reglerade yrkena inom hälso- och sjukvårdsyrken, vilket ska påskynda etableringen av nyanländas etablering på arbetsmarknaden, ingick inte psykologer bland de prioriterade grupperna. I stället låg fokus på läkare, sjuksköterskor, tandläkare och apotekare.
Förslaget om ett snabbspår hade föregåtts av samtal mellan regeringen och en rad fackförbund, bland andra Sveriges Psykologförbund. Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg deltog i samtalen, och han erkänner att det var med en viss besvikelse som han sedan tog emot förslaget som presenterades vid en presskonferens den 4 december.
– Vi hade haft bra samtal och det fanns en stor förståelse för problemet för psykologer med utländsk utbildning. Men i förslaget var exempelvis läkare återigen bland de prioriterade grupperna, och det beror väl bland annat på att det är en så stor grupp och att deras utbildning ofta är mer lik den svenska. Dessutom handlar snabbspåret mycket om flyktingströmmen, och i den återfinns inte så många med utländsk psykologutbildning, säger Anders Wahlberg.
– Men vi är i alla fall med i diskussionerna nu, vilket i sig är en framgång, och flera av de frågor som är särskilt viktiga för psykologer med utländsk utbildning har ingått i samtalen. Det gäller exempelvis möjligheten att Universitets- och högskolerådet tar över uppgiften från Socialstyrelsen att validera utländsk utbildning. Jag tycker psykologerna i och med våra samtal med regeringen har lyft fram positionen ordentligt.
Bara ett par veckor efter det att snabbspåret presenterats gick Utbildningsdepartementet ut med en förfrågan till universitet och högskolor om möjligheter och intresse av att bedriva ”vissa kompletterande utbildningar för personer med avslutad utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning”. De professioner som nu lyftes fram var psykologer och biomedicinska analytiker.
I budgetpropositionen för 2016 finns 20 miljoner kronor avsatta för en utbyggnad av kompletterande utbildningar, och den summan ska successivt öka kommande år. För psykologernas kompletterande utbildning innebär det en ersättning med 100 000 kronor per helårsstudent. Men redan den 22 februari vill departementet ha utbildarnas svar.
– Jag vet att det finns ett stort intresse, men det är otroligt kort varsel och finns det kompletterande utbildningar år 2017 så skulle i alla fall jag vara tacksam, säger Anders Wahlberg.
TEXT
Peter Örn