• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Psykologförbundet utreder egenterapimomentet

Psykologförbundet utreder egenterapimomentet

27 oktober 2015 publicerad av Kajsa Heinemann

Juridiska oklarheter är en av orsakerna till att Sveriges Psykologförbund nu har beslutat att låta utreda momentet egenterapi inom ramen för psykologutbildningen. Det säger förbundsordförande Anders Wahlberg, som ska utreda frågan tillsammans med förbundsjurist Nils Erik Solberg, professionsansvarige Martin Björklind samt Studeranderådets ordförande.

Porträtt av Anders Wahlberg, Psykologförbundets ordförande
Anders Wahlberg

– Vi vill se tydligare syften och mål med hur utbildningsterapimomentet bör utformas så att en kvalitetssäkring för kursen blir möjlig. En utvärdering av hur dessa mål uppfylls bör eftersträvas. Tydligare riktlinjer för momentet ger en ökad rättssäkerhet för den enskilde studenten. Vi anser också att det inte ska handla om ekonomiska resurser hos individen hur momentet ser ut, säger Anders Wahlberg och fortsätter:

– Att vi gör det nu är för att det sker förändringar på utbildningsorterna, det finns en oro bland studenter, och det har skett en överklagan om egenterapimomentet inom psykoterapeututbildningen. Dessutom kommer det att komma en proposition till kongressen om en utbildningspolicy. Frågan är väldigt aktuell och vi måste därför fundera hur vi kan bidra för att säkra en fortsatt hög kvalitet på utbildningen.

Hur ser uppdraget ut?
– Vår förbundsjurist och professionsansvarige ska utreda detta tillsammans med mig och Studeranderådet. Jag kan inte förekomma utredningen, men att vi har förbundsjuristen med är bland annat för att ha klart för oss de juridiska konsekvenserna. Sedan styr ju inte vi över dem.

Frågan om egenterapimomentetet på psykologutbildningen är laddad bland psykologer och studerande, och har varit så i många år. Varför tror du att frågan är så laddad i kåren? Och varför har FS inte tagit tag i frågan tidigare?
– Det väcker ibland känslor och framför allt engagemang. De oklarheter som finns kring momentet kan ha betydelse. Sedan ser vi olika på behovet av egenterapi utifrån inriktningar som man företräder, syn på utbildningen, syn på vad som behövs för att utvecklas etc. Men vi i styrelsen har inte undvikit frågan. Frågan finns med i vårt utbildningspolitiska handlingsprogram.

Har Psykologförbundet planer på att vara med som experter eller rådgivare i utvärderingsgrupper inom UKÄ, komma med remissförslag eller annat?
– Vi har en bra kontakt med utbildningsanordnarna och framför våra synpunkter till dem.

När ska utredningen vara klar? Och hur ska den presenteras?
– Frågan ska förhoppningsvis vara klar till nästa styrelsemöte i december. En del kommer med i utbildningspolicyn men exakt hur presentationen kommer att se ut kan jag inte svara på i dag.

Psykologförbundet om egenterapimomentet

Utbildningsterapi som moment på psykologutbildningen bör motiveras utifrån sitt värde för yrkesutövning, och inte ur ett behörighetsperspektiv för vidareutbildning. Utbildningsterapin innebär en stor kostnad för både institutioner och studenter. Nyttan av kursen bör därför fortlöpande utvärderas. Villkoren för momentet bör utformas så att studenten inte styrs av ekonomiska begränsningar.

Momentet bör syfta till att utveckla ett professionellt förhållningssätt i psykologrollen. Detta inbegriper inte bara rollen som behandlare utan även som utredare, handledare, utbildare och konsult m m. Detta förhållningssätt innefattar förmågan att reflektera kring den egna personen, att förhålla sig till sina beteenden och inte minst till sina emotionella reaktioner då de utgör en central del i att vara psykolog.

Momentet bör även syfta till att ge de studerande förståelse för patientperspektivet, samt möjlighet att utveckla sina terapeutiska färdigheter. Det sistnämnda kan låta sig göras exempelvis genom att iaktta en mer erfaren psykolog eller genom rollspel eller andra övningar i grupp. Tydligare syften och mål med utbildningsterapimomentet bör utformas så att en kvalitetssäkring för kursen låter sig göras. En utvärdering av hur dessa mål uppfylls bör eftersträvas. Vidare bidrar tydliga riktlinjer för momentet till en ökad rättssäkerhet för den enskilde studenten. Terapi inom ramen för detta moment ska alltid ges av en legitimerad psykolog.

Källa: Sveriges Psykologförbunds utbildningspolitiska handlingsprogram

TEXT

Kajsa Heinemann

Fler artiklar

  • ”Defensiv vård är inget för oss”
  • Balanserar sin egen oro
  • APA: "Vi använder psykologi för att gynna samhället"

Arkiverad under: Aktuellt, Fackligt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt https://psykologtidningen.se/2024/09/11/vardare-frias-for-valdtakt-psykologens-ord-vagde-for-latt/ via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in