Genom att tydligare exponera psykologmottagningar och deras erbjudanden ökas tillgängligheten och möjligheten att nå individer och grupper som kanske annars inte skulle överväga att söka professionell hjälp.
– Det är nödvändigt att vi psykologer blir mer offensiva och på olika sätt berättar vad vi gör och kan göra för att möta dagens och framtidens hårda konkurrens, säger den danska psykologen Carina Kruse.
Samtidigt som legitimiteten att söka stöd och hjälp hos psykolog ökar, breddas också utbudet av olika slags terapiformer som inte nödvändigtvis är knutna till psykologin. Starkare krav på eget välbefinnande, och önskemål om insikt om en problemknuten livssituation, ökar öppenheten hos individen kring behovet av terapeutisk behandling. Hos en verksamhet kan det handla om ambitioner att genom psykologstöd utveckla kvaliteter och trivsel hos medarbetarna, som kan avspeglas i bättre prestationer och i den del fall ökad lönsamhet.
Möjlighetenför danskarna att lättare få psykologbehandling har öppnats genom en lagändring som sedan ett par år tillbaka innebär att läkare kan hänvisa patienter även med lättare depression, till psykologbehandling.
– Dessutom har alltfler verksamheter och arbetsplatser sjukförsäkringar som även omfattar psykologbehandling, vilket öppnar upp för ett behandlingslaternativ som annars inte vore så tillgängligt, berättar Carina Kruse.
Tidigare har bara regelrätta händelser som orsakat värre kristrauman, som incest, överfall, olycksfall och andra yttre händelser gett direkt möjlighet till psykologhjälp.
Under 2013 fick 45 000 danskar offentliga bidrag för att söka psykologhjälp mot ångest och depression. Antalet sökande har stigit markant sedan det blev lättare att få hjälp av psykolog även i samband med lättare diagnoser än tidigare. Som jämförelse kan nämnas att under 2013 löste närmare 439 000 personer in recept på ångestdämpande medicin. Utifrån bland annat dessa tal räknade OECD fram att var femte dansk medborgare lider av någon form av psykisk ohälsa.
Denna våg av ökat intresse för behandling av psykisk ohälsa, kan vara en anledning till att psykologer väljer att exponera sina tjänster tydligare i dag jämfört med tidigare. Oansenliga skyltar i en portuppgång eller i en vårdbyggnad har i en del fall bytts ut mot stora fasadskyltar som berättar att här finns en psykologverksamhet. Detta kan leda till en ökad avdramatisering och legitimitet för psykologbesök hos allmänhet, företag och andra verksamheter.
Vid en av Köpenhamns mest trafikerade gatukorsningar ligger privatdrivna psykologverksamheten Byens Psykologer. Verksamhetsnamnet och logotypen är rejält markerad på husfasaden och kan inte undgå någon förbipasserande.
– Vi vill visa att vi finns och jag tycker inte att man som psykolog och psykologmottagningen ska vara rädd för att visa sig. Rent allmänt är vi inom vår bransch för defensiva. Det gäller även för oss i en allt hårdare konkurrenssituation, att synas och väcka intresse, säger psykologen och företrädaren för verksamheten Byens Psykologer, Carina Kruse.
Carina Kruse ser gärna att psykologerna blir mer proaktiva och deltar oftare i samhällsdebatten för att exponera sig.
– Det borde finnas plats för oss i olika medier exempelvis när det gäller etiska och psykologiska dilemman kopplade till aktuella händelser. Här kunde vi bli mer aktiva och engagerade för att visa och marknadsföra vår profession på ett annorlunda och bättre sätt än vad vi gör i dag. Inte bara för att visa oss men också för att ta ett ansvar när det gäller att redogöra och lösa problemställningar som vi så ofta möter i vårt arbete.
En mer medveten och strategisk satsning på att synliggöra psykologtjänster kan vara ett sätt att skapa en starkare image och status kring yrket och yrkesutövningen.
– Det blir alltfler yrkesgrupper och utbildningar som inriktas på att erbjuda behandlingar som inte ligger så långt från psykologens. I förhållande till vår profession är det viktigt att markera och demonstrera vad vi har att erbjuda jämfört med andra yrkesgrupper, som coacher och företrädare för marknadsföring och ekonomi. Vår tradition av att hålla oss tillbaka riskerar att leda till att vi tappar kampen om kunder bland både allmänhet och i näringslivet. Det kan betyda att både allmänhet och näringsliv riskerar att gå miste om kvalificerad rådgivning och behandling, säger Carina Kruse.
Nätverksbyggande kan vara en annan väg att skapa bättre förutsättningar för uppdrag.
– Skapa relationer inte minst genom andra samarbetspartners, det kan vara lokala aktörer men också aktörer inom andra branscher. Ökad annonsering och utbyte av marknadsföringsaktiviteter är andra möjligheter för att ytterligare tydliggöra psykologens arbetsområde och syfte.
Carina Kruse anser att det fortfarande vilar någon slags hemlighetsmakeri över psykologuppdraget.
– Poliser, läkare, ja även tandläkare, anses ofta som goda människokännare och är väl ansedda bland gemene man, medan vi som kommer människan riktig nära har svårt att skapa ett intresse kring det vi sysslar med. Inte minst utifrån perspektivet att vi behärskar ett brett verksamhetsfält och att det finns psykologer som verkar inom en rad olika specialområden.
– Jag tycker inte att vi riktigt hängt med i utvecklingen när det gäller vår förmåga att etablera och exponera oss. Vi måste göra vårt erbjudande mer tillgängligt och synligt.
Men det handlar inte om att sälja ut och bara helt vilt ”branda” sig. Det gäller att hitta en rätt och genomtänkt nivå så att vår prägel av seriositet inte naggas, avslutar Carina Kruse.
TEXT
Johan Erichs
frilansjournalist