Den individuella löneutvecklingen [1] för psykologer 2017 blev högre än väntat. När sammanställningen av Psykologförbundets årliga lönestatistik var klar landade den på 3,7 procent. Att jämföra med 2016 då den var 3,3 procent. Sett i pengar i plånboken blir det nästan exakt 1 000 kronor mer i månaden för legitimerade psykologer, som är den största gruppen och utgör 81 procent av alla som besvarat enkäten. Medellönen för denna grupp är nu 39 500 kr.
En positiv utveckling. Ändå är Psykologförbundet långt ifrån nöjt.
– Det går i rätt riktning, absolut. Men lönespridningen är fortfarande för låg. Där ser vi ingen större förändring. Det är inte bra, konstaterar förhandlingschef Carl-Axel Holmberg [2] som analyserat statistiken.
Psykologförbundets mål är en lönespridning på 2,0 procent. För att tala klarspråk: En psykolog ska ha fördubblat sin lön när hen går i pension. Men dit är en bit kvar. Aktuell lönespridning är i genomsnitt 1,34 procent.
Att löneutvecklingen, trots allt, är så pass hög beror på att unga och nya i yrket tar för sig mer på arbetsmarknaden och begär en hög lön. Ju färre år i yrket, desto högre löneutveckling. Högst har psykologer som haft sin legitimation i tio år. Medan psykologer som fått sin legitimation åren 1974–1984 har lägst löneutveckling. I dag upptäcker äldre och erfarna psykologer att de står och stampar på samma lön som ges till deras nylegitimerade kollegor.
Erfarenhet och kompetens är ingen garant för en hög löneutveckling. Men borde vara det, menar Carl-Axel Holmberg.
– Det är bra för hela kåren att de unga tar för sig och pressar upp lönerna, men arbetsgivarna måste också se till att ta tillvara på erfarna och kunniga psykologer och ge lön därefter.
Att lönesituationen inte är bra, håller Ulrika Sharifi med om.
– Vi kan stånga oss blodiga, men kommer inte mycket längre med lönespridningen så som situationen ser ut. Nu pressas den stora bredden av kompetens och erfarenhet bland psykologer in i en enda lönekategori. Det finns begränsningar för hur stor lönespridning som är möjlig inom en lönekategori. Det är ett stort problem, säger Ulrika Sharifi.
Men problem är till för att lösas. Enligt Ulrika Sharifi har förbundsstyrelsen en plan för att nå en bättre lönespridning. Strategin är bland annat att skapa förutsättningar för nya befattningar – specialistpsykologtjänster, olika former av kvalitetsledningsansvar som PLA (psykologiskt ledningsansvar) och 1:e psykologer – som i sin tur ska leda till fler lönekategorier. Tanken är sedan att styrelsen tillsammans med förtroendevalda sprider detta till verksamheter i landet.
– Vi måste lägga allt krut på att det skapas fler karriärvägar och befattningar, och därtill fler lönekategorier. Det är enda vägen till en reell ökad lönespridning, säger Ulrika Sharifi.
Att följa psykologers löneutveckling och lönespridning inom olika sektorer och län, kön och åldrar, är ett skäl till Psykologförbundets enkät. Ett annat är att undersöka psykologers arbetsmiljö, som ofta beskrivs som pressad.
Närmare hälften, 44 procent, uppger att de arbetar övertid mellan en och tio timmar i veckan. Av dessa får 13 procent ingen ekonomisk ersättning för övertid, 11 procent vet inte om övertidsersättning finns reglerat i deras avtal och 11 procent uppger att de har flextidsavtal, men begränsad möjlighet att själva förlägga sin arbetstid.
Uppgifterna förvånar inte Maria Nermark, ledamot i FS och skyddsombud inom Region Skåne. Enligt henne är psykologernas arbetssituation i Skåne »enormt pressad« med medlemmar som säger upp sig och sjukskrivningstal som »skjutit i höjden«.
– Vi har ett flexavtal som används väldigt mycket. Bekymret är att många inte har tid och möjlighet att ta ut flextiden. Psykologerna här har ingen kontroll över sin arbetssituation, vilket innebär en stor etisk stress. Flexavtal är väldigt gynnsamt för arbetsgivaren, konstaterar Maria Nermark.
Att så många psykologer uppger att de arbetar övertid är något för FS att se över, menar Ulrika Sharifi.
– Det är inte osannolikt att det är relaterat till den ökade ohälsan bland psykologer. Det måste vi titta närmare på. Nu ska vi analysera löneenkäten mer fördjupat för att se hur vi kan arbeta vidare. Jag är väldigt taggad.
Maria Nermark när också en förhoppning om bättre tider, på lokalfacklig och på nationell nivå.
– Jag tycker lönefrågan kring specialisttjänster tidigare varit lite för frånvarande inom FS. Det har inte gått att föra den diskussionen. Men nu går det. Trots att jag är en rätt pessimistisk person har jag en förhoppning om att det nu blir en förändring inom löneområdet då även arbetsgivaren börjat inse att det krävs, säger hon.
Förhandlingsdelegationen har som Uppdrag: att verka för en »god löneutveckling« för psykologer, att bereda och besluta i förhandlingsfrågor, ta fram strategier och ge förtroendevalda och kansliet en gemensam kunskapsbas och riktning att använda i det fackliga arbetet.
Har som mål: att psykologen ska dubbla sin lön under yrkeslivet.
För att nå målet: att det utvecklas karriärvägar och olika befattningar för psykologer med därtill hörande lönekategorier (specialistpsykolog, 1: e psykolog, PLA med flera) och där med en lönespridning på 2,0 procent.
Här ingår: Ulrika Sharifi, Maria Nermark, Martina Holmbom och Tove Gelin.Fotnot 1: Individuell löneutveckling -betyder identiska individer, de som har stannat kvar i samma sektor, län och med samma -befattning.
Fotnot 2: Carl-Axel Holmberg slutade kort efter intervjun sin tjänst som förhandlingschef på Psykologförbundet.
Läs även:
Kvinnliga PTP:are drar ifrån
