• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · »Sociala faktorer bakom könsskillnaden«

»Sociala faktorer bakom könsskillnaden«

4 maj 2021 publicerad av Peter Örn

Psykologiprofessorn Michelle Lafrance pekar på sociala faktorer och diskriminering som förklaringar till könsskillnader vid depression.

Michelle Lafrance är professor i psykologi och forskare vid St. Thomas University i Fredericton i Kanada. Hon har skrivit flera böcker och forskningsrapporter om kvinnors depression.

– Naturligtvis är män och kvinnor biologiskt olika, men vad ska jag använda den kunskapen till? Att reducera oss till statiska variabler gör att vi missar målet. Fattigdom, våld och diskriminering är välkända prediktorer för kvinnors psykiska lidande och det är på det planet vi måste arbeta, säger hon.

Michelle Lafrance

Hennes ansats i forskningen om depression bland kvinnor är uttalat socialpolitisk och feministisk, och hon är kritisk till den medikalisering av kvinnors lidande som hon menar att diagnosmanualer som DSM bidrar till.

– Den stora faran med DSM är att den bygger på individuell patologi, att den pekar ut kvinnan och frågar »vad är det för fel på dig?«. Som kliniker måste du se på lidandet i en kontext och ha ett socialt kritiskt förhållningssätt. Vi vet till exempel att fattigdom utgör en av de starkaste prediktorerna för depression, säger hon.

Det bästa manualer som DSM kan användas till är för att hjälpa kvinnor att sätta ett namn på lidandet, att bekräfta det och kanske påvisa allvarlighetsgraden, menar Michelle Lafrance.

– Många kvinnor går alltför länge med sitt lidande utan att få hjälp, säger hon.

Könsskillnaderna vid depression, och tillståndet depression som sådant, borde bli en prioriterad fråga för forskningen, anser Michelle Lafrance. Även för psykologiforskningen. Depression svarar globalt sett redan för de största ohälsotalen och utvecklingen går åt fel håll.

– Det kräver vår uppmärksamhet. Det är en fråga för alla från epidemiologer, sociologer, socialarbetare, antropologer till genusforskare och psykologer.

Själv bedriver hon bland annat ett forskningsprojekt om depression bland vårdgivare av äldre.

– Vi vet att depression är omfattande i den här gruppen och det mesta av det här arbetet utförs av kvinnor. Mina målsättningar på sikt är att bidra till att förändra det system den här gruppen verkar i och på så sätt underlätta för den här gruppen, säger hon.

Psykologerna kan ta en ledande roll i ett större och långsiktigt förändringsarbete, tror Michelle Lafrance.

– Det är vi psykologer som i vårt kliniska arbete möter effekterna av social orättvisa. Vi måste arbeta såväl individuellt som på ett socialt och politiskt plan för att påverka de faktorer som leder till lidande, säger hon.

Just nu är möjligheterna större än på mycket länge, anser hon, och pekar på rörelser som #metoo och Black Lives Matter.

– Vi befinner oss i en riktigt intressant tid, i en social revolution där vi verkligen lyfter fram diskriminering och orättvisor. Allmänheten har vaknat upp för dessa frågor och det är en perfekt möjlighet för psykologer att ta ledningen och göra skillnad, säger Michelle Lafrance, och fortsätter:

– I stället för att leta efter vad som är fel hos kvinnor måste vi fråga oss vad som är fel i kvinnors liv.

 

Nätverk för kritisk psykologi

Michelle Lafrance är medgrundare av nätverket Critical Psychology Network – Canada. Nätverkets målsättning är att komma bort från många av de vedertagna synsätten kring psykologi och psykisk ohälsa, och fokusera mer på psykologins roll i ett socialt sammanhang och möjligheter att bidra till positiva sociala förändringar. Hon är även medlem i International Society of Critical Health.

Bland hennes böcker, som författare eller medförfattare, finns Women and Depression (Taylor and Francis, 2008) och Women Voicing Resistance (Taylor and Francis, 2014).

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer