• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

Blanda inte samman Freud med psykodynamisk terapi

27 januari 2021 publicerad av Redaktionen

REPLIK.  Hugo Nabo tar i PT nr 7 upp frågan om det kan vara ett problem för den psykodynamiska inriktningen att den tar sin utgångspunkt i Freuds psykoanalys, som ibland kallas för en pseudovetenskap. Svaret är nej, anser Billy Larsson. 

Till skillnad från en seriös forskare var Freud inte främst intresserad av vad som var sant. För Freud var det viktiga att bli framgångsrik, och därför drog sig Freud inte ens för att ljuga. Freud var också tvärsäker på att ha bevisat sina teorier, och saknade därmed den förståelse som en forskare bör ha för svårigheten att nå säker kunskap.

Men Freuds brister gör inte att det faller någon skugga på det som Nabo kallar ”modern PDT”. Ingen hävdar att dagens psykodynamiker beter sig som Freud, utan de är seriösa forskare. Däremot bör man komma ihåg att Freuds tankar inte har någon större relevans för klinisk praktik idag. Betänk att Freud hade följande ståndpunkter.

  1. Via associationerna till sina drömmar ska patienten nå fram till sitt omedvetna och blottlägga vilka önskningar som gömmer sig bakom symtomen.

Om jag tänker på de fyra psykodynamiska inriktningar som jag har ett visst hum om – mentaliseringsbaserad terapi, affektfobiterapi, Kernbergs överföringsfokuserade terapi och Lester Lyborskys stödjande och expressiva terapi – kan jag inte minnas att någon av dessa evidensbaserade metoder förespråkar drömtolkande som ett viktigt inslag.

  1. Freud hävdade att neuroser har sin grund i barnets sexuella dragning till sina föräldrar i åldern 3-5 år. Och Freud är noga med att han inte avser något symboliskt, utan faktiska samlagsönskningar. Givetvis en helt felaktig teori.
  2. Freud ansåg att om man kunde rekonstruera glömda barndomshändelser – till exempel att patienten iakttagit samlag eller har onanerat – har det ”alltid en stor terapeutisk effekt”. Tack vare dagens forskning vet vi att det är fel: det finns inget i psykoterapi som ”alltid” har stor effekt.
  3. Freud hävdade att det var viktigt att ta reda på om patienten varit sängvätare som barn. Freud menade att om så var fallet var det en ledtråd till att patienten onanerat, vilket enligt Freud kunde vara en förklaring till den vuxnes psykiska problem.
  4. Freud påstod att hos kvinnliga patienter var det viktigt att få dem att förstå sin penisavund. En gissning är att en PDT-handledare som uppmanar en student att få en kvinnlig patient att erkänna sin penisavund riskerar att bli anmäld. Så främmande är vi idag för denna tanke som var väsentlig för Freud.

Med detta vill jag framhålla att Freud inte är den kloka mysfarbror som många vill framställa honom som, utan en man med rätt udda idéer. Visst finns det rimliga tankar hos Freud. Men mycket av det Freud har att säga är antingen fel eller utgörs av allmänna resonemang utan större kliniska implikationer, eller kan täckas in av modern forskning om psykoterapi.

Dessutom bör vi basera psykologiskt arbete på det ben i evidensbaserad psykologisk praktik som heter ”bäst tillgängliga forskning”. Då blir det konstigt om man på en psykologisk institution undervisar om Freud, som en relevant klinker.

På slutet kommer Nabo in på att vi psykologer bör beakta patienters subjektiva lidande och inte bara syssla med beteendeförändringar. Det är bara att instämma. Men det är lite av att slå in en öppen dörr. Psykoterapi utvärderas med skalor som omfattar subjektivt lidande. Och idag finns utmärkta varianter av affektfokuserad terapi som ibland klassas som KBT och ibland som PDT. Bara att hoppas att de i framtiden kan få finnas i sin egen rätt som evidensbaserad psykoterapi, och slippa klassificeras som det ena eller andra.

Billy Larsson

leg psykolog

leg psykoterapeut

fil dr i psykologi

Fler artiklar

  • “Sluta hävda att de måste bita ihop”
  • “Onlineterapi måste granskas”
  • “Skjuter sig i foten med specialistbössa”

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro

Hälften av psykologstudenterna mer nedstämda

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer