• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Med fokus på kvantitet

Med fokus på kvantitet

7 maj 2019 publicerad av Redaktionen

För privatanställda Sofia innebär pinnjakten att hon måste jobba ikapp om hon är borta, till och med när hon varit sjuk. Och för Lars, som jobbar inom landstinget, har pressen lett till perioder av sjukskrivning. Båda är kritiska till att det ofta är mer fokus på kvantitet än kvalitet.

Text: Anna Hjorth

Illustration: Christoffer Pettersson

Psykologen Sofia arbetar inom företagshälsovården, på ett av de stora företagen i branschen. Tidigare har hon jobbat både på en privat psykiatrisk mottagning och inom landstinget. På alla arbetsplatserna har det funnits någon form av pinnjakt – krav på ett visst antal besök per dag eller vecka. -Sofia beskriver att produktionskraven var tuffast på den privata psykiatriska mottagningen.

– Där skulle man ha upp till sex-sju besök om dagen. Oavsett vilken längd det var på besöket. Vi jobbade mycket med neuropsykiatriska utredningar, och för vissa typer av test behöver man ha upp till två timmar med patienten. Men vi fick bara boka besök på en timme. Så då var man tvungen att boka två besök och göra andra insatser, som till exempel att administrera fråge-formulär så att man kunde journalföra det som om det var två olika besök. Och för att hinna med var man ibland tvungen att pressa både patienten och sig själv, berättar hon.

Sofia säger att systemet och kraven togs upp till diskussion. Men att det i slutändan handlade om att alla var tvungna att acceptera läget, eftersom den ekonomiska ersättningen var beroende av det.

– Det kunde lätt bli en fråga om lojalitet med arbetsgivaren.

På hennes nuvarande arbetsplats, i företagshälsovården, ska hon hinna med fem individer om dagen. Hon beskriver arbetssättet och produktionskraven som tydliga. Det handlar om att företaget ska kunna ta betalt för den tid som man lägger ner.

– Det kan låta rimligt att ta emot fem personer per dag. Men varje besök innebär så mycket mer, det är väldigt många kontakter runt varje besök. Dels internt för att jag kanske behöver stämma av med en kollega. Men också mycket kontakt med kunden för att tydliggöra uppdraget och planera olika åtgärder för min patient. Det här tar tid och pågår parallellt med besöken.

Inom företagshälsovården ser man det som att man säljer en tjänst, som vilken konsultverksamhet som helst. Men Sofia håller inte med.

– Vi tar emot människors lidande. De kommer till oss för något arbetsrelaterat. Men ofta handlar det också om kriser, depressioner, förlust av en anhörig, stress eller utmattningssyndrom. Det är inte som att titta på en skadad axel.

Sofia berättar att produktionskraven är hårda. Om hon exempelvis är borta för att hon är sjuk så måste hon ta igen det.

– Kanske inte exakt när jag kommer tillbaka. Men om jag är borta en vecka och inte har kunnat genomföra ett antal besök, så måste jag ta igen dem på något sätt under året. Annars når jag inte upp till min debiteringsgrad.

Lars är psykolog och jobbar i öppenvården i ett landsting. Han har varit med om övergången till systemet med datajournaler, som fört med sig ökade krav på dokumentation och pinnjakt.

– Ersättningssystemet är ju kopplat till en viss typ av dokumentation, en stor mängd registreringar som ska göras i samband med varje besök. Om de inte görs så uteblir ersättningen. Det här skapar ett väldigt tryck på oss anställda, säger Lars.

Han tycker att det finns en påtaglig piska, som kommuniceras via mellancheferna – som i sin tur är hårt pressade uppifrån. Där Lars arbetar ska den som jobbar heltid hinna med 25 patienter i veckan. Men det ser olika ut på olika ställen och handlar inte bara om hur många patienter man ska ta emot.

Pinnarna har också andra beståndsdelar – exempelvis ger diagnostiska utredningar mer än ett vanligt patientbesök, berättar Lars. Pinnarna är en kombination av olika mättal i journalerna. Alla registreringar vägs ihop och omvandlas till pinnar som sedan ger ersättning.

– Pinnarna är ett produktionsmått. Det vore en sak om vi tillverkade mobiler eller konservburkar. Men när det handlar om människor så blir det besvärligt med renodlat kvantitativa mått. Det vi producerar är ju möten med människor.

Lars beskriver hur det här får konsekvenser för bemötandet av patienterna. Hur det tar tid från det som är det viktiga i arbetsuppgiften: behandlingsarbetet. Och att psykologerna mår dåligt.

– Arbetsklimatet förändrades så radikalt när vi fick ökade dokumentations- och produktionskrav. Ledningen har implementerat detta stenhårt. På bekostnad av att människor säger upp sig, slutar eller blir sjukskrivna. Jag har själv haft sjukskrivningsperioder på grund av det, flera kollegor också. •

Fotnot: Sofia och Lars heter egentligen något annat.

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer