Framtidens primärvård var temat för primärvårdspsykologernas nätverks- och kompetensdagar. ”I år tänker vi mer bredd än terapifrågor”, berättar Oskar Eriksson, Ulrika Janzon och Annalena Pejok som alla ingår i nätverkets styrgrupp.
Temat Framtidens primärvård föll sig naturligt eftersom en av de inbjudna gästerna har en central roll i den: statens utredare Anna Nergårdh som leder den pågående utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård och i juni överlämnade delbetänkandet God och nära vård – En primärvårdsreform till socialministern (läs separat intervju).
Nätverket för primärvårdspsykologer i Sverige har i dag närmare 450 medlemmar och antalet ökar hela tiden.
-När jag häromdagen kollade i Facebook såg jag att ytterligare tio psykologer ville gå med. Och det var bara under en dag, säger Ulrika Janzon, psykolog från Västra Götaland och medlem i nätverkets styrgrupp.
Styrgruppskollegan Annalena Pejok, som även sitter i Psykologförbundets förbundsstyrelse, berättar att intresset för nätverksträffarna blivit så stort att de måste välja lokaler utanför universitetet för att få plats, även om de gärna hade hållit till i universitetets lokaler.
-Kopplingen till universitetet är viktig. Studenterna är nästa generations psykologer inom primärvården och vi märkte redan förra året, då vi höll nätverksträffen i Umeå, att det fanns ett mycket stort intresse från studenterna att träffa verksamma psykologer. I år har vi dessutom ett par föreläsare som är verksamma vid Linköpings universitet: professorerna Mikael Heimann och Daniel Västfjäll, säger Annalena Pejok.
Oskar Eriksson från Värmland var styrgruppens tredje ben vid årets nätverksträff (Ayeh Ebrahimi från Stockholm och Maria Eriksson från Västra Götaland var i år förhindrade att delta). Han hoppas att årets tema och Anna Nergårdhs utredning kan bidra till att ytterligare stärka primärvårdspsykologernas ställning.
-Vi upplever att primärvården blir allt viktigare i debatten om hälso- och sjukvården, att den kommer allt mer i centrum, säger Oskar Eriksson.
Omkring 130 primärvårdspsykologer och ett flertal studenter från psykologprogrammet mötte upp vid nätverksträffen den 4–5 november i Linköping för att ta del av allt från digitalisering av terapirummet, etisk stress, trauma hos barn, rollen som PLA och att våga söka cheftjänster till framtidens primärvårdssystem. Andra dagens panelsamtal om framtidens primärvård, då även utredaren Anna Nergårdh deltog, vittnade om att det är just primärvården – och dess psykologer – som kommer att spela en allt viktigare roll i framtidens samlade hälso- och sjukvård.
Dagens sjukvårdssystem skapades då behoven såg mycket annorlunda ut, mer byggd för akuta tillstånd, än dagens stora grupper av kroniskt sjuka patienter som behöver känna delaktighet och omsorg, förklarade Anna Nergårdh.
-Det finns även en rad diagnosgrupper som inte alls täcks in med dagens sjukvårdssystem och det saknas ett strukturerat omhändertagande. Det gäller inte minst psykisk ohälsa men också exempelvis cancersjukdomar som i många fall handlar om kroniska tillstånd. Ett nytt sjukvårdssystem måste ta höjd för befolkningens förväntningar, sa Anna Nergårdh.
Maria Jannert, programansvarig på Linköpings universitets psykologprogram, förklarade att de flesta psykologprogram förvisso är duktiga på att få in kliniska moment i utbildningen och att uppföljningar visat att 70 procent av studenterna väljer att arbeta kliniskt efter utbildningen. Men primärvården måste öka sin attraktionskraft, tyckte hon.
-Många känner inte att de kan växa i sin profession. Primärvården måste lära sig att förvalta sin kompetens bättre, sa Maria Jannert.
Den aspekten finns med i statens utredning, förklarade Anna Nergårdh.
-Psykologens roll kommer att bli helt avgörande i framtidens primärvård och vi måste både kunna bemanna och behålla psykologerna. Ett skapt förslag som vi redan presenterat är att det även ska bedrivas forskning i primärvården, det är ett karriärsteg som kommer att attrahera många, sa Anna Nergårdh.
Den andra dagen avslutades med en uppmaning från psykologerna Maria Schillaci och Poa Samuelberg: Våga fråga! Våga fråga barn om våld, sexuella övergrepp och försummelse. De är utredare vid det nationella kunskapscentret Barnafrid och leder nu ett regeringsuppdrag för att utveckla kompetensen i psykiatrisk traumavård för barn.
-Det är allt för få som möter utsatta barn som frågar om det. Ibland är man rädd för att väcka en björn som sover – barnet verkar må bra och då tas frågan inte upp, ibland beror det på en ovana att fråga. Men har man rutiner för att systematiskt fråga så dyker våld upp om det finns med. Man kan aldrig fråga för mycket, säger Poa Samuelberg.
I de flesta fall så handlar det inte om regelrätt våld eller sexuella övergrepp, utan om omsorgssvikt och långvarig försummelse. Men försummelse över lång tid kan vara lika skadligt för barnet som sexuella kränkningar och annat våld. Omkring 15 procent av barn som utsatts för potentiellt traumatiserande händelser utvecklar PTSD och symtomen riskerar att bli kroniska utan behandling. Störst risk löper flickor som upplevt interpersonella trauman.
På Barnafrids hemsida finns mycket material att ladda ner, bland annat screeninginstrument för arbete med barn.
Läs om regeringsuppdraget #traumapåkartan
Läs även separat intervju med Anna Nergårdh “Psykologen får en nyckelroll” (Psykologtidningen.se)
