• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2020
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · “Forskningsstöd för stress-sårbarhet som orsak till adhd-beteende”

“Forskningsstöd för stress-sårbarhet som orsak till adhd-beteende”

4 september 2018 publicerad av Redaktionen

Omfattande forskning visar att enskilda gener eller komplex av gener inte kan ge upphov till en viss psykisk sjukdom. Det krävs att många gener samverkar med uppväxtförhållanden, skriver psykologen Lars Lundström i en slutreplik till medicine doktor Andrea Johansson Capusan och Henrik Larsson, professor i psykiatrisk epidemiologi.

Capusan och Larsson (C/L) har kommenterat mitt debattinlägg »Dags att erkänna trauma som orsak till adhd-beteende«. De gör det inledande misstaget att påstå att jag skriver: »Det finns inga belägg för att psykosociala faktorer såsom dålig uppfostran, brister i familjefunktion, stress, traumatiska händelser, miljöfaktorer eller dylikt skulle kunna förklara uppkomsten av adhd.«

Men detta är ordagrant den information från Landstinget i Uppsala län som jag återger och kritiserar i min text. C/L kommenterar citatet som »delvis sant men verkar bygga på en del missförstånd av aktuellt forskningsläge om hur kausalitet vid komplexa medicinska tillstånd fungerar«.

Det är här tydligt att C/L inte delar den neuropsykiatriska tesen att adhd orsakas av en ärftligt betingad biologisk förändring helt utan inblandning av miljöfaktorer. I stället beskriver de ingående hur gener och miljö samverkar för att forma en individs beteende, i motsättning till Landstingets i Uppsala län (och Socialstyrelsens) uppfattning. Omfattande forskning visar att enskilda gener eller komplex av gener inte kan ge upphov till en viss psykisk sjukdom. Det krävs att många gener samverkar med uppväxtförhållanden. Bärare av vissa gener reagerar särskilt på psykosocial belastning eller psykiska trauma. Detta benämns stress-sårbarhet.

Det finns två sätt att se på adhd: ett neuropsykiatriskt där medicinering anses självklar samt ett som utgår från stress-sårbarhet där icke-farmakologisk behandling ska ges i första hand i samstämmighet med FN:s barnrättskommitté som riktat allvarlig kritik mot Sverige.

C/L har synpunkter på min tolkning av diagnosmanualen DSM. Enligt amerikansk originaltext har synsättet förändrats till stress-sårbarhet. Denna information saknas i den svenska fick-manualen. Hittills har behandlingen huvudsakligen styrts enligt den neuropsykiatriska modellen med förskrivning av narkotikaklassade substanser till ömtåliga nervsystem under utveckling.

Socialstyrelsens rapport om ökande psykisk ohälsa bland unga har ifrågasatts. Men medicineringen tilltar och föreställningen att det finns kemiska preparat för alla livets motigheter som därmed individualiseras. Läggs grund för missbruk av alkohol och andra droger?

C/L:s tvillingstudie sammanfattas så att resultaten för första gången påvisar att känslomässig och fysisk försummelse, fysiska och sexuella övergrepp samt bevittnat familjevåld direkt kan orsaka adhd-symtom. Även av angivna referenser framgår att C/L övergivit definitionen av adhd som ett så kallat neuropsykiatriskt funktionshinder. C/L jämför adhd och högt blodtryck som har det gemensamt att båda är subjektivt och inte objektivt avgränsade ytterligheter i normal-(klock)fördelade egenskaper.

För diagnos huvudsakligen ouppmärksamhet krävs 6 av 9 beteenden. Exempel: Är ofta glömsk i det dagliga livet. Pratar ofta överdrivet mycket. För diagnos huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet krävs likaså 6 av 9 beteenden. Exempel: Är ofta lättdistraherad av yttre intryck. Har ofta svårt att vänta på sin tur. Debut före 12 års ålder och varaktigt lidande eller funktionsnedsättning i två miljöer. Båda diagnoserna ger kombinationen adhd. Hur mycket är »ofta« som krävs för alla arton beteenden? Diagnosgränseär som synes oprecis.

Högst medicinerade är nu 18,3 procent pojkar 10 till 14 år i Arjeplog och 16,3 procent i Ockelbo. Lägst Emmaboda och Kalmar med 2 och 2,1 procent.

C/L kommer till slutsatsen: »En bättre beredskap för traumabehandling är mycket önskvärd inom psykiatrin«. Jag delar den uppfattningen. Inte minst barn med svårigheter att koncentrera sig behöver lugn lärandemiljö, kompetenta lärare, hälsovård, bibliotek, tid för måltider, stimulerande utemiljö och åtgärder mot mobbning. Om oron kommer från svåra upplevelser har barnen rätt till psykosocial traumainriktad behandling.

I slutet av april gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förklara regionala skillnader i diagnosticering och medicinering samt hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn. Delrapport begärd till 30 oktober.

Kommer Socialstyrelsen att anlita av läkemedelsindustrin oberoende experter? Detta blir avgörande för om myndigheten förmår ompröva sitt förhållningssätt till adhd-beteende.

Lars Lundström, dr i psykologi och psykolog

Fler artiklar

  • “Sluta hävda att de måste bita ihop”
  • “Onlineterapi måste granskas”
  • “Traumabehandling kan inte ersätta behandling för adhd-problematik”

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Konferensrapporter

“Neutralitet riskerar osynliggöra”

Behovet att reflektera över sig själva inom hbtq+ området, diskuterades under riksstämma för SNPF.

Etikrådet

Lydia Sandgren vann Augustpriset

“Ojojoj, jag blir tvungen att sätta mig ner här på psykiatrimottagningen”, sa den överraskade författaren och psykologen.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

“Ju snabbare, desto lättare”

Motocross är det bästa psykologen Ulla Thorslund vet.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

5 februari 2021

Oroande ökning av problematisk skolfrånvaro https://t.co/08leTh6yyz via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
9 november 2020

Psykologerna i “Våra barns hemliga” liv värjer sig mot kritiken https://t.co/wHUiSUBkMD via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
23 oktober 2020

Psykologer ska övervaka intag av psykedelisk substans https://t.co/uTEiwTnjaW via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter1
17 maj 2020

Kristina Taylor ny ordförande för Psykologförbundet https://t.co/tBMWOTbquZ via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
20 april 2020

“Målet är att vårdpersonalen ska hålla ut” https://t.co/BNmH0d8REl via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter3
19 mars 2020

”Jag vill visa att vi psykologer är vanliga människor” https://t.co/cDxcGAqyj1 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
13 mars 2020

Kris- och katastrofpsykologen: “Vården behöver lyssna aktivt på de oroliga” https://t.co/gdVg6lLnLS via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter1
17 februari 2020

Avskedad psykolog får en miljon av Försvarsmakten https://t.co/QjiTtyl8ia via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter4

Nyheter

Viss ökning av problemspelandet under pandemin

Lyckad föräldrakurs i lågaffektivt bemötande

KBT och PDT ger samma långtidseffekt vid panikångest

Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter

»En situation som saknar motstycke«

»Ingen stor förändring av den psykiska hälsan under pandemin«

© 2021 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer