• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Debatt · “Forskningsstöd för stress-sårbarhet som orsak till adhd-beteende”

“Forskningsstöd för stress-sårbarhet som orsak till adhd-beteende”

4 september 2018 publicerad av Redaktionen

Omfattande forskning visar att enskilda gener eller komplex av gener inte kan ge upphov till en viss psykisk sjukdom. Det krävs att många gener samverkar med uppväxtförhållanden, skriver psykologen Lars Lundström i en slutreplik till medicine doktor Andrea Johansson Capusan och Henrik Larsson, professor i psykiatrisk epidemiologi.

Capusan och Larsson (C/L) har kommenterat mitt debattinlägg »Dags att erkänna trauma som orsak till adhd-beteende«. De gör det inledande misstaget att påstå att jag skriver: »Det finns inga belägg för att psykosociala faktorer såsom dålig uppfostran, brister i familjefunktion, stress, traumatiska händelser, miljöfaktorer eller dylikt skulle kunna förklara uppkomsten av adhd.«

Men detta är ordagrant den information från Landstinget i Uppsala län som jag återger och kritiserar i min text. C/L kommenterar citatet som »delvis sant men verkar bygga på en del missförstånd av aktuellt forskningsläge om hur kausalitet vid komplexa medicinska tillstånd fungerar«.

Det är här tydligt att C/L inte delar den neuropsykiatriska tesen att adhd orsakas av en ärftligt betingad biologisk förändring helt utan inblandning av miljöfaktorer. I stället beskriver de ingående hur gener och miljö samverkar för att forma en individs beteende, i motsättning till Landstingets i Uppsala län (och Socialstyrelsens) uppfattning. Omfattande forskning visar att enskilda gener eller komplex av gener inte kan ge upphov till en viss psykisk sjukdom. Det krävs att många gener samverkar med uppväxtförhållanden. Bärare av vissa gener reagerar särskilt på psykosocial belastning eller psykiska trauma. Detta benämns stress-sårbarhet.

Det finns två sätt att se på adhd: ett neuropsykiatriskt där medicinering anses självklar samt ett som utgår från stress-sårbarhet där icke-farmakologisk behandling ska ges i första hand i samstämmighet med FN:s barnrättskommitté som riktat allvarlig kritik mot Sverige.

C/L har synpunkter på min tolkning av diagnosmanualen DSM. Enligt amerikansk originaltext har synsättet förändrats till stress-sårbarhet. Denna information saknas i den svenska fick-manualen. Hittills har behandlingen huvudsakligen styrts enligt den neuropsykiatriska modellen med förskrivning av narkotikaklassade substanser till ömtåliga nervsystem under utveckling.

Socialstyrelsens rapport om ökande psykisk ohälsa bland unga har ifrågasatts. Men medicineringen tilltar och föreställningen att det finns kemiska preparat för alla livets motigheter som därmed individualiseras. Läggs grund för missbruk av alkohol och andra droger?

C/L:s tvillingstudie sammanfattas så att resultaten för första gången påvisar att känslomässig och fysisk försummelse, fysiska och sexuella övergrepp samt bevittnat familjevåld direkt kan orsaka adhd-symtom. Även av angivna referenser framgår att C/L övergivit definitionen av adhd som ett så kallat neuropsykiatriskt funktionshinder. C/L jämför adhd och högt blodtryck som har det gemensamt att båda är subjektivt och inte objektivt avgränsade ytterligheter i normal-(klock)fördelade egenskaper.

För diagnos huvudsakligen ouppmärksamhet krävs 6 av 9 beteenden. Exempel: Är ofta glömsk i det dagliga livet. Pratar ofta överdrivet mycket. För diagnos huvudsakligen hyperaktivitet/impulsivitet krävs likaså 6 av 9 beteenden. Exempel: Är ofta lättdistraherad av yttre intryck. Har ofta svårt att vänta på sin tur. Debut före 12 års ålder och varaktigt lidande eller funktionsnedsättning i två miljöer. Båda diagnoserna ger kombinationen adhd. Hur mycket är »ofta« som krävs för alla arton beteenden? Diagnosgränseär som synes oprecis.

Högst medicinerade är nu 18,3 procent pojkar 10 till 14 år i Arjeplog och 16,3 procent i Ockelbo. Lägst Emmaboda och Kalmar med 2 och 2,1 procent.

C/L kommer till slutsatsen: »En bättre beredskap för traumabehandling är mycket önskvärd inom psykiatrin«. Jag delar den uppfattningen. Inte minst barn med svårigheter att koncentrera sig behöver lugn lärandemiljö, kompetenta lärare, hälsovård, bibliotek, tid för måltider, stimulerande utemiljö och åtgärder mot mobbning. Om oron kommer från svåra upplevelser har barnen rätt till psykosocial traumainriktad behandling.

I slutet av april gav regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att förklara regionala skillnader i diagnosticering och medicinering samt hur psykosociala och socioekonomiska faktorer påverkar adhd bland barn. Delrapport begärd till 30 oktober.

Kommer Socialstyrelsen att anlita av läkemedelsindustrin oberoende experter? Detta blir avgörande för om myndigheten förmår ompröva sitt förhållningssätt till adhd-beteende.

Lars Lundström, dr i psykologi och psykolog

Fler artiklar

  • Felaktigheter i kampen för miljön
  • »Att hänga ut kollegor är en tråkig dagspolitisk trend«
  • “Onlineterapi här för att stanna”

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Så pratar psykologer om sex

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer