Drygt tre av tio psykologer som svarat på Psykologförbundets arbetsmiljöenkät upplever uppenbara stressrelaterade hälsoproblem så som försämrat närminne eller förvirring. Två av tio känner yrsel, ångest eller oro.
– Det här är siffror som skriker rött, säger Psykologförbundets ordförande Anders Wahlberg.
Nu har de första resultaten sammanställts från Psykologförbundets stora arbetsmiljöenkät, den kartläggning som Kongressen beslutade om 2013. Samtliga yrkesverksamma psykologer som är medlemmar i Sveriges Psykologförbund, cirka 7 000 individer, fick hösten 2014 möjlighet att besvara den nätbaserade enkäten. 3 240 (48 procent) av dessa fullföljde hela enkäten.
Resultaten bekräftar de signaler som vittnat om en allt tuffare arbetsmiljö.
– Vi har haft en känsla för hur situationen ser ut men saknat siffror. Och även om 48 procent inte ger ett tillräckligt stort underlag för att dra säkra slutsatser på alla områden så överensstämmer den demografiska spridningen på svaren, sett till kön, åldrar, arbetsuppgifter etc, så bra med spridningen bland våra medlemmar att resultatet känns tillförlitligt, säger Anders Wahlberg.
Det är de kvinnliga psykologerna som uppvisar de största negativa hälsoeffekterna som går att härleda till stress och arbetssituation. Närmare 35 procent av kvinnliga psykologer uppger försämrat närminne ofta eller mycket ofta (ca 25 procent bland män), drygt 30 procent försämrad koncentrationsförmåga ofta eller mycket ofta (under 20 procent bland män), cirka 25 procent yrsel, ångest eller oro (under 15 procent bland män). Båda könen uppger också betydande sömnsvårigheter.
– Skillnaden mellan män och kvinnor beror delvis på att kvinnor dubbelarbetar i högre utsträckning. Vi måste göra fler analyser för att se hur arbetet påverkar hälsan. Man kan misstänka att de som upplever de största problemen är mest benägna att svara på dessa frågor, men det är skrämmande siffror och det skulle vara mycket intressant att kunna jämföra dessa med hur det ser ut för andra yrkesgrupper, säger Anders Wahlberg.
– Att sömnproblematiken är så omfattande är skrämmande. Vi vet ju att sömn och hälsa så intimt hör ihop. Sömnkvaliteten är också mycket stresskänslig och resultatet är ju därför också en indikator på stress.
Det är de landstings- och kommunanställda psykologerna som är de mest utsatta. På frågan om arbetet tar så mycket energi att man förlorar orken att ta itu med saker som måste göras i hemmet svarar nästa 60 procent av landstingsanstädda att det stämmer ganska bra eller stämmer precis, bland kommunalt anställda är andelen drygt 55 procent. Motsvarande andel bland såväl statsanställda, privatanställda som egna företagarna är betydligt lägre.
Närmare en av fem landstingsanställda psykologer uppger även att de varje dag har arbetsuppgifter som de inte hinner slutföra, bland kommunanställda är andelen 15 procent. Av egenföretagarna är andelen lägre än 5 procent, och närmare 40 procent av dessa uppger att det aldrig inträffar att de inte hinner slutföra arbetsuppgifter.
Även på frågan om tydliga mål i arbetet uppvisar de landstings- och kommunalt anställda psykologerna sämst situation. Drygt 45 procent av landstingsanställda svarar ”stämmer inte alls” eller ”stämmer ganska dåligt” på frågan om det finns klara och tydliga mål i deras arbete. Bland kommunalanställda är siffran något lägre, medan privat- och statsanställda har betydligt lägre siffror och av egenföretagarna är det endast drygt en av tio som saknar tydliga mål i arbetet.
– Landstingen sticker ut hela tiden, det tycks inte minst finns en osäkerhet om hur psykologernas kompetens bäst ska användas vilket går ut över känslan av tydliga mål. Dessutom tror jag New Public Management har bidragit till att landstingsanställda psykologer är mest utsatta för stress och negativa hälsoeffekter. Problemen har uppstått mycket i takt med den utvecklingen och att kraven på prestation har ökat, säger Anders Wahlberg.
– Vi hoppas i den fortsatta analysen av enkätundersökningen kunna titta mer på kopplingen mellan bland annat otydliga mål och psykisk ohälsa.
De statsanställda psykologerna sticker ut på två områden: hot och mobbning. 9 procent uppger att de under det senaste året blivit utsatta för mobbning, 13 procent att det blivit utsatta för hot.
– Det handlar om psykologer som arbetar inom bland annat Arbetsförmedlingen och på SiS-hem, det vill säga som även har en form av myndighetsutövning vilket gör dem extra utsatta. Men den höga frekvensen är mycket allvarlig och något vi måste studera noggrannare. Varför just mobbning är så vanligt bland statsanställda är dock lite svårt att förstå, säger Anders Wahlberg.
Glädjande resultat i arbetsmiljöstudien är bland annat den höga andelen psykologer som uppskattar sin egen hälsa som god eller väldigt god (närmare 80 procent), andelen som känner entusiasm inför sitt jobb (69 procent) och är stolta över det arbete de utför (79 procent). Känslorna av stolthet och entusiasm är i stort sett lika stora för män som för kvinnor.
Nu ska resultaten analyseras ytterligare för att tydligare identifiera olika samband mellan exempelvis typ av arbetsgivare och effekter på hälsa, livskvalitet etc. Undersökningen ska utmynna i en kandidatuppsats, liksom i flera artiklar, och hela arbetsmiljökartläggningen och analyserna ska slutligen redovisas vid kommande förbundskongress, år 2016.
– Jag är säker på att resultaten av den här kartläggningen blir ett bra påtryckningsmedel, exempelvis när man tittar på personalförsörjningen inom landstingen. Materialet ska kunna användas i dialogen med arbetsgivarna både lokalt och centralt. Förmodligen kommer den första rapporten utifrån kartläggningen att vara klar och finnas tillgänglig för våra medlemmar i april, säger Anders Wahlberg.
Arbetsmiljökartläggningen har genomförts av personalvetarstuderande Erik Nipe, psykolog Elinor Schad och docent Roger Persson, samtliga vid Lunds universitet.
