• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Allt fler unga vill korrigera sitt kön

Allt fler unga vill korrigera sitt kön

30 januari 2019 publicerad av Peter Örn

Antalet unga som vill genomgå könskorrigering ökar. Att leva i fel kön är särskilt svårt för unga med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser.

Enbart till mottagningen på Karolinska sjukhuset i Stockholm söker 200 unga patienter årligen sjukvård för könskorrigerande åtgärder, jämfört med någon enstaka för tjugo år sedan. Under flera år har antalet patienter fördubblats, uppger Olle Söder, professor i barnmedicin och expert på könskorrigerande åtgärder för unga, till nyhetssajten forskning.se på Vetenskapsrådet.

De flesta är mellan 14 och 16 år. För att få genomgå behandling krävs en könsdysforidiagnos som ställs av specialiserade könsutredningsteam. Utredningen tar minst ett år. Sedan går patienten vidare till barnendokrinolog som utför de könsbekräftande åtgärder som patient och läkare kommer överens om. För juridiskt könsbyte och operativa ingrepp i könsorganen krävs att patienten är myndig.

Vanligast är att flickor upplever att de är pojkar och de flesta, omkring två tredjedelar, upplever att de alltid levt i fel i kön. En mindre grupp är de som i början av puberteten plötsligt känner att de har fel kön.

– De vaknar upp en morgon och upplever att något inte stämmer, det här är fel kropp. De har inte haft någon sådan tanke innan. Det är mycket märkligt att det kommer så plötsligt, säger professor Olle Söder till forskning.se.

En ny grupp som blivit allt större är unga med neuropsykiatriska diagnoser, så som adhd och autism. De har ofta utvecklat psykisk ohälsa, till exempel ångest och depressioner, och behöver en särskild typ av stöd. De uppskattas utgöra minst cirka 30 procent av alla som söker hjälp för könsdysfori. På vilket sätt deras neuropsykiatriska diagnos hör ihop med könsdysfori vet man inte, och besvaras inte heller av den neuropsykiatriska utredningen, uppger Olle Söder.

Mellan 1960 och 2010 ändrade 689 vuxna sin könstillhörighet och endast 15 ångade sig. Det är också ovanligt att unga som påbörjat en könsidentitetsutredning avbryter den.

Fler artiklar

  • Autism på modet
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Hon vill ge autister ett bättre bemötande i vården

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Ny Bup-insats ska bryta gängkriminalitet

Slopade stödsamtal möter kritik

Skäl att känna stolthet

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in