Fokusera på övergången mellan grundskola och gymnasium, inför ämnesbetyg och låt Elevhälsan stå för analysen av skolans behov.
Så lyder expertpanels lösningar Psykologförbundets seminarium.
-Att komma som ett blankt blad till gymnasiet innebär att elever som tidigare fått stöd förlorar tid”, säger Helen Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen.
Att var tredje elev inte klarar gymnasiet är fortfarande ett enormt bekymmer för såväl makthavare som de drabbade.
Psykologen Malin Öman, styrelseledamot i Psifos, yrkesföreningen för psykologer i förskola och skola, lyfte konsekvenserna.
-Var tredje av de unga som är inskrivna på arbetsförmedlingen saknar gymnasiekompetens. De unga männen drabbas hårdast av utanförskapet, unga kvinnor utan gymnasiekometens bildar familj, förklarade hon.
Malin Öman kritiserade makthavarna för att stirra sig blinda på de kommunala kostnaderna för skolan, medan kostnader för staten när unga i utanförskap hamnar i fängelse glöms bort. Men det finns ändå gott om lösningar. En är att Elevhälsans roll, som traditionellt använts på individnivå, istället ska ansvara för vad som främjar psykisk hälsa.
Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen, höll med och lyfte även betydelsen av övergången från grundskola till gymnasium.
-Vi håller just nu på med en granskning om övergången mellan grundskola och gymnasium. Elever som behöver stöd måste få det snabbt på gymnasiet, förklarade hon och lovade att arbeta vidare med den frågan.
Erik Kochbati, vice ordförande i Sveriges Elevkårer i var dock skeptisk till alla löften och framtidsplaner.
-Jag har blivit avtrubbad av att läsa alla lagtexter om hur bra allt ska fungera, sa han och hänvisade till en färsk enkät med 800 gymnasieelever som visade att var tredje att de inte har fått det stöd de behöver.
-Lösningarna behövs nu, sa han.
Matilda Ernkrans, ordförande i riksdagens utbildningsutskott (S), tror att ämnesbetyg i stället för kursbetyg kan ge effekt. En sådan utredning är redan i gång.
-Jag tror också att sammansättningen i klasserna har betydelse. Låt elever med olika socioekonomisk bakgrund gå i samma klass, nu pratas det bara om att om läraren är tillräckligt bra, då ordnar det sig, förklarade hon.
Psykologen Malin Öman betonade att skolpsykologer även behöver finnas i gymnasiet, inte bara i grundskolan.
Elinor Schad, 2:e vice ordförande i Psykologförbundet, tidigare ordförande för Psifos, var på plats bland åhörarna och kände sig positiv efter seminariet. Nyligen var hon inbjuden till Uppsala kommun, som rekryterar fyra psykologer för en särskild satsning på skolpsykologer i gymnasieskolorna.
-Det börjar röra på sig. Jag berättade om skolpsykologens två viktiga uppdrag, att finnas med i det långsiktiga skolutvecklingsarbetet och att finnas med i skolvardagen, säger hon.