Binär, trans, cis-person – vem är du? Och varför? I dag talas det en hel del om kön. Olika kön, flera pronomen: hen, hon, han, den. I dess kölvatten ifrågasätts könstillhörigheter, sexualiteter och andra identiteter inom såväl forskning som populärkultur.
Annat var det förr. Då dominerade mest ett kön, kill-könet. Något har absolut hänt med synen på och mångfalden av kön. Så även i Sveriges riksdag, där det nu finns lagförslag om införandet av ett tredje kön.
Inte en dag för tidigt, menar somliga. Överdrivet stort fokus på något som berör så få, anser andra.
Få ämnen väcker så starka reaktioner. Det blir lätt för eller emot. De som ser könsidentiteter som ett resultat av miljö och socialisering, kontext- och kulturbunden och de som ser könsidentitet biologiskt, neurobiologiskt och hormonellt organiserad och styrd. Anti-essentialism versus essentialism.
Säg »hen« eller vrålvägra konsekvent. Skyll våldsbrott på testosteron alternativt hävda, så som psykologiprofessor Cordelia Fine aktuell med Testosteron Rex. Myten om våra könade hjärnor, att vi nu kan »sluta skylla på Testosteron Rex, för den kungen är död«. Då har du garanterat skapat, om inte dålig stämning, så i alla fall debatt.
Inget nytt, egentligen. Enligt hjärnforskaren Markus Heilig, aktuell med boken Hon, han och hjärnan har det i över ett halvt sekel pågått »ett socialt och vetenskapligt krig om hur könsskillnader i psykologisk funktion och hjärnorganisation ska tolkas«. Han menar att det finns skillnader mellan kvinnors och mäns hjärnor. Om vi, skriver han, »ignorerar systematiska skillnader mellan könen är risken att både män och kvinnor behandlas efter manliga måttstockar«. Något som främst missgynnar kvinnor, menar han.
Fines och Heiligs könsanalyser skiljer sig åt. Men båda använder forskning som argument för ökad mångfald och jämställdhet. Kanske utmaningen i dag inte främst är fler könsstudier, utan att undvika upptrampade dikotomiska tankebanor.
Vi är hjärna, vi har kön. Vi är olika. Och samtidigt. De individuella skillnaderna är större. Kanske är det främst inte, som Cordelia Fine konstaterar, en fråga om vetenskap, utan om värderingar.
3 genus-tips:
BOK. Testosteron Rex. Myten om våra könade hjärnor av Cordelia Fine (Bokförlaget Daidalos, 2017).
Den centrala frågan är inte vad som skiljer män och kvinnor, utan hur det kommer sig att män och kvinnor så ofta beter sig mer eller mindre likadant, trots biologiska skillnader. Psykologiprofessorn Cordelia Fine belönades 2017 för denna bok med Royal Society Science Book Prize för årets bästa vetenskapsbok. Utifrån otaliga studier tar hon död på alla ursäkter som utgår ifrån könshormonet testosteron.
BOK. Hon han och hjärnan av Markus Heilig (Natur & Kultur, 2018).
Vårt evolutionära bagage är centralt för vilka vi är, samtidigt säger det väldigt lite om hur vi ska leva våra liv i dag, eller i morgon. Det konstaterar hjärnforskaren och psykiatrikern Markus Heilig som i den här boken reder ut hjärnans roll och funktion i det vi kalla könsidentiteter.
FILM. En fantastisk kvinna i regi av: Sebastián Lelio (2017).
Om passion, plötslig död och våldsam sorg handlar denna prisbelönade film, som bland annat fick en Oscar 2018 för Bästa utländska film. Transkvinnan Marina lever med sin man, som hastigt dör, varpå hans anhöriga misstänker henne för mord. Marina som mist sin älskade tvingas in i en absurd mardröm av misstänkligheter och utanförskap. En kamp på blodigt allvar.