Psykologernas debattartiklar om #metoo nådde de stora massorna med publiceringar i Dagens Nyheter och Expressen.
– En otroligt häftig process, säger psykologen Amanda Simonsson som startade Psykologuppropet.
När Metoo-uppropen drog igång började psykologer på olika håll fundera över vad de kunde göra i sina yrkesroller.
Amanda Simonsson startade en tråd i en Facebook-grupp för feministiska psykologer. Olika vinklar diskuterades, men att berätta om egna upplevelser, i likhet med andra yrkesgrupper, blev inte den vinkel som valdes.
– Personligen har jag inte upplevt utsatthet i psykologrollen, till skillnad från när jag tidigare jobbade som servitris, säger Amanda Simonsson.
I stället hamnade fokus på de berättelser om övergrepp som psykologer får höra.
– Jag har fått höra minst hundra berättelser, från trakasserier till grova våldtäkter, särskilt hur kvinnor blir utsatta i nära relationer, en del har utsatts för groteska saker, säger Amanda Simonsson.
Psykologerna Johanna Ekdahl och Charlotte Ulfsparre resonerade likadant, tillsammans började de skissa på en gemensam text. Uppropet postades därefter i den stora psykologgruppen på Facebook med över sextusen medlemmar.
Sedan gick det fort, på bara något dygn var de uppe i över tusen signeringar. Men i kommentarsfältet fanns också invändningar; blev det inte lite väl mycket vi och dem-känsla? Hur påverkas sekretessen?
Trion slipade på formuleringarna, men höll fast vid att uppropet skulle bli offentligt.
– Sekretessen får inte hindra oss från att prata i generella termer. Samtidigt var det en viktig diskussion, det finns en stolthet inom yrkeskåren att hålla hårt på sekretessen, säger Amanda Simonsson.
De kontaktade Dagens Nyheter som ville publicera i både papperstidningen och på nätet, men efter sex timmar skulle texten hamna bakom en betalvägg.
– Därför var det bra att Psykologtidningen också ville publicera uppropet, vi ville ju nå ut till så många som möjligt. Jag är väldigt nöjd med hur det blev, säger Amanda Simonsson och tillägger att Johanna Ekdahl har blivit inbjuden till jämställdhetsministern för att tala om Metoo.
Olof Molander, medlem i styrelsen för Sveriges kliniska psykologers förening, kände också att han ville göra något i sin yrkesroll. Han tog upp frågan med de övriga i styrelsen. De enades snabbt om att skriva en debattartikel om begreppet frysning.
– Kunskapen om frysning, eller tonisk immobilitiet som det också heter, har vi som kliniska psykologer haft under flera år, men bland allmänheten, ja tyvärr även inom sjukvården, är det mer okänt, säger han.
Styrelsen bestämde sig för att skicka debattinlägget till Expressen, tidigare har de fått debattartiklar publicerade i bland annat Dagens Nyheter.
Men det skulle dröja ett par veckor till publicering. När friidrottsstjärnan Moa Hjelmer berättade om hur hon frusit till is under en våldtäkt, valde Expressen att även publicera psykologernas debattartikel.
– Efter ett par dagar hörde debattredaktören av sig och berättade att vår artikel låg i topp bland de mest lästa debattartiklarna, det kändes ju viktigt, säger Olof Molander.
Han hoppas att även sjukvården tar till sig kunskapen om frysning. Ett viktigt mål är att kvinnor med PTSD efter sexuella övergrepp ska få rätt behandling.
– I dag fångas de inte upp på vårdcentralerna. De får vanligen antidepressiva läkemedel och blir sjukskrivna, trots att de här tillstånden är lätta att behandla. Med KBT-behandling under femton veckor skulle åtta av tio bli helt friska, säger Olof Molander.
Fakta/här är de övriga Metoo-uppropen:
8 november #tystnadtagning – 456 kvinnliga skådespelare
13 november #visjungerut – 653 sångare
14 november #medvilkenrätt – 4 445 kvinnliga jurister
17 november #imaktenskorridorer – 1 300 kvinnor inom svensk politik
17 november #närmusikentystnar – 1 993 kvinnor musikbranschen
19 november #teknisktfel – 1 139 kvinnor i teknikbranschen
21 november #deadline – över 4 000 kvinnliga journalister
21 november #inteförhandlingsbart – 1 501 kvinnor från fackföreningsrörelsen
22 november #tystiklassen – 1 700 lärare och elever i grundskola och gymnasium
22 november #timeout – 2 290 kvinnor inom svensk idrott
22 november #tystdansa – 620 dansare
23 november #räckupphanden – över 8 000 gymnasielever
24 november #vardeljus – 1 382 anställda i Svenska kyrkan
24 november #omniberättarlyssnarvi – 1 299 psykologer
24 november #akademiuppropet – 2 400 kvinnliga akademiker
25 november #larmetgår – över 100 kvinnor inom räddningstjänsten
27 november #sistaspikenikistan – 4 627 kvinnor i byggbranschen
28 november #ickegodkänt – 3 853 kvinnliga lärare
28 november #sistabriefen – över 2 000 kvinnor från reklam och pr-branschen
29 november #visparkarbakut – 1 515 kvinnor inom rid- och travsporten
29 november #givaktochbitihop – 1 730 kvinnor inom Försvarsmakten
29 november #kidstoo – anhöriga tilll sexuellt utsatta barn
29 november #nykterfrizon – över 500 kvinnor inom nykterhetsrörelsen
29 november #vårdensomsvek – patienter
29 november #underytan – hedersförtryckta kvinnor
30 november #utgrävningpågår – 387 arkeologer
30 november #utantystnadsplikt – 10 400 kvinnliga läkare och läkarstudenter
30 november #vikokaröver – 1 863 personer i restaurangbranschen
1 december #metoobackstage – 1 614 kvinnor i tv-, film. och scenprouktion
3 december #slådövöratill – 634 döva och hörselskadade
5 december #konstnärligfrihet – 1 625 personer i konstvärlden
5 december #listanärstängd – 444 kvinnor på nattklubbar
6 december #orosanmälan – 2 440 socialarbetare
10 december #intedinhora – prostituerade
10 december #utanskyddsnät – drogberoende och kriminella
10 december #virivermurarna – 954 kvinnliga kriminalvårdare
11 december #skrattetihalsen – 80 kvinnliga komiker
12 december #theshowisover – 873 kvinnor i cirkusbranschen