Vad som styr människans val är en grundläggande fråga i all samhällsvetenskap. I en ny avhandling kommer vi närmare svaret.
– Våra preferenser verkar vara mer stabila och logiska än vad psykologin ofta hävdat, säger Mattias Forsgren, doktor i psykologi.
Text: Maria Jernberg
Mattias Forsgren började sin akademiska bana i nationalekonomin. Där vilar synen på val och preferenser på gammal västerländsk tradition. Den utgår från att människan vet vad hon tycker om olika saker. Hennes val är logiskt sammanhängande och rimmar med hennes uppfattning. Det gör matematiken enkel. I psykologin har den dominerande uppfattningen varit en annan. Forskning och teorier har framhållit att människors preferenser är konstruerade i stunden. De följer inte en logisk rangordning utan styrs av vad hon har framför sig. Mattias Forsgrens avhandling visar att de tidigare psykologiforskarna har överdrivit sin ståndpunkt.
Hur har du kommit fram till en annan slutsats än andra psykologiforskare?
– De tidigare studierna har metodproblem. Dels har de matematiska metoderna utvecklats sedan studierna gjordes. Jag har använt den senaste metoden som kom till psykologin först 2011. Dels har de skapat frågor som är designade för att vara kluriga. I min avhandling undersöker jag subjektiva värden hos människor när det gäller saker som är bekanta för dem. Till exempel om du föredrar chokladglass framför vaniljglass, eller vilken tidskrift du helst läser och vilken stad i Storbritannien du helst åker till – London eller Brighton. Under de omständigheterna bröt noll procent mot en logisk rangordning medan det står i APA:s ordbok att människor ofta gör det. I de tidigare studierna kunde deltagarna få frågor med alternativ de aldrig stött på förut, som till exempel vem de tycker ska vinna det georgiska valet. Där kan svaren komma att bryta mot en logik för att ämnet är obekant för den som ska svara.
Så att människor har stabila preferenser gäller inte i alla lägen?
– Nej, det gäller om saker som finns i din naturliga miljö och som du har erfarenheter av. Hur vi väljer mellan saker som är obekanta för oss, som till exempel det georgiska valet eller kanske pensionssystemet, bestäms utifrån andra ramar. Vad jag vill göra är att börja rita en karta över val och preferenser och vad de beror på.
Vad kan en sådan karta användas till?
– Först och främst i psykologin och andra samhällsvetenskaper. I nationalekonomi till exempel utgår forskarna från att människors preferenser är stabila och logiska, men oftast är den här utgångspunkten outtalad. Det blir en sorts konstform. Visserligen är folk duktiga på det, men det blir en omdömesfråga. Jag vill att vi i stället ska utgå från vetenskap om människors val. Då skulle samhällsvetenskaperna bli bättre och vi skulle kunna bygga ett bättre samhälle.
I vilka frågor skulle det kunna få betydelse?
– Här i Uppsala är det många nationalekonomer som forskar om skolsystemet och vad som påverkar skolresultat och utfall. Med en karta skulle vi få vägledning om den verktygslådan de använder är bra eller inte för ändamålet: Är människors preferenser logiskt sammanhängande i de här situationerna?
Som till exempel det fria skolvalet?
– Ja till exempel. Då skulle vi ha något att luta oss mot för att avgöra om människor kan välja vad som är bäst för dem.
Fotnot: Mattias Forsgren disputerad vid Uppsala universitet den12 juni 2026. Hans avhandling heter Subjective value and preference.
