AKTUELLT. – Vi har lyssnat och tagit del av de synpunkter som framförts och vissa justeringar har gjorts. Det säger folkhälso-, sjukvårds och idrottsminister Gabriel Wikström med anledning av den massiva kritik som framförts mot den nya asyllagen som trädde i kraft 19 juli.
Foto: Kristian Pohl
Det rekordhöga antalet flyktingar till Sverige hösten 2015 föranledde regeringen att presentera ett lagförslag om tillfällig asyl. Det mötte mycket stark kritik, bland annat från Psykologförbundet, och trots en kort betänketid på drygt 30 dagar fick Justitiedepartementet in över 70 yttranden. Kritiken gällde främst de konsekvenser lagen skulle medföra på både ett personligt och samhällsekonomiskt plan.
Den nya lagen började gälla den 19 juli i år och ska vara i bruk till och med 19 juli 2019.
Varför har regeringen inte tagit hänsyn till den kritik och den kunskap, beprövad erfarenhet och forskning som finns hos remissinstanserna, Gabriel Wikström?
– När EU brast i gemensamt ansvar blev situationen i Sverige ohållbar. Asylsystemet har satts under stor press, och även andra centrala samhällsfunktioner såsom hälso- och sjukvården, skolan och den sociala barn- och ungdomsvården är hårt belastade.
– De åtgärder som har vidtagits är tillfälliga men vi har sett dem som nödvändiga för att tillfälligt anpassa de svenska asylreglerna och skapa ett mottagande och en etablering som fungerar. Det stämmer att många remissinstanser har varit kritiska. Vi har lyssnat och tagit del av de synpunkter som framförts och vissa justeringar har gjorts.
Många tror att trycket på psykiatrin och Bup nu kommer att öka. Vad har regeringen gjort för att förstärka vården så att personal kan erbjuda god vård? Och varför finns inte informationsmaterial på olika språk hur lagen ska tolkas?
– Vi har sett ökade behov och därför har vi också tillfört mer resurser. I den ändringsbudget som följde överenskommelsen om migrationsfrågor tilldelades landstingen nästan en och en halv miljard kronor för att kompensera för ökade kostnader i samband med flyktingmottagandet. Detta är utöver ordinarie ersättningar för exempelvis hälsoundersökningar. Regeringen har också förbättrat landstingens förutsättningar att ge en god och tillgänglig vård, inte minst genom de 10 miljarder per år som har aviserats i generella statsbidrag till kommuner och landsting. Det finns fortfarande behov och utmaningar, men detta har varit ett viktigt tillskott för landsting och kommuner.
– Vi har också gett Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ett antal uppdrag för att staten och de statliga myndigheterna på ett än bättre och tydligare sätt ska kunna stödja hälso- och sjukvården i arbetet. Därutöver har vi har avsatt medel till SKL, i enlighet med en ansökan, för en förstudie för att möta ohälsan hos nyanlända och asylsökande. Inom ramen för förstudien genomfördes det en kartläggning för att identifiera vilka behov hos flyktingar som kommer att påverka hälso- och sjukvården.
– Sedan den 1 januari i år har regeringen också antagit en ny strategi inom området psykisk hälsa. Genom en överenskommelse med Sveriges kommuner och landsting satsar vi 845 miljoner kronor för att stimulera och stödja huvudmännen utifrån olika fokusområden. I strategin lyfter vi fram särskilt utsatta grupper, vilket till exempel kan vara asylsökande och nyanlända.
Lagförslaget har kritiserats för att sakna en konsekvensanalys av lagens inverkan på nyanlända men också på personal som arbetar med denna målgrupp samt de som har öppnat sina hem för ensamkommande barn. Hur ser du på den kritiken?
– Vi har gjort en analys av konsekvenserna, den finns med i propositionen. Sedan behöver vi givetvis utvärdera den här tillfälliga lagstiftningen, precis som man gör med andra lagförändringar.
SKL har nyligen fått 30 miljoner av regeringen för att utbilda utbildare inom landstingen, efter ett pilotprojekt som gjorts i Värmland. Detta som ett resultat av psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgrens engagemang och insikt om trycket inom psykiatrin. I studien, som tagits fram av forskare och behandlare, framkommer vad som gagnar positiv hälsoutveckling för asylsökande. Flera faktorer som anses leda till positiv hälsoutveckling är sådana som riksdagen nu lagstadgat bort; hur går det ihop?
– Jag tycker att SKL och Ing-Marie har gjort ett bra och viktigt arbete. SKL:s rapport pekar på att det finns behov av att utveckla de insatser inom hälso- och sjukvården som riktar sig till asylsökande och nyanlända. Något som vi från statens sida försöker vara med att stödja. I maj i år redovisade Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen en delrapport inom ramen för ett av de regeringsuppdrag som vi gett dem som bland annat visar att planering, genomförande och uppföljning av hälsoundersökningar behöver förbättras. Socialstyrelsen uppskattar förekomsten av psykisk ohälsa bland asylsökande i Sverige till omkring 20–30 procent. Förekomst av posttraumatiskt stressyndrom, är högre bland asylsökande jämfört med övriga befolkningen. Det är viktigt att detta uppmärksammas i de ordinarie strukturerna.
– SKL har fått medel för en nationell spridning av insatser om positiv hälsoutveckling för nyanlända och asylsökande. Insatserna syftar till att effektivisera och förbättra vården för att öka hälsan hos gruppen asylsökande och nyanlända och ska förbättra kvaliteten i hälsoundersökningarna, göra det lättare att identifiera behov och erbjuda tidiga insatser för att förebygga särskilt den psykiska ohälsan. Det är en stor utmaning att säkerställa att de som sökt asyl i Sverige får den vård de behöver, men min förhoppning är att detta projekt ska bidra till en bättre psykisk och fysisk hälsa för dessa personer.
