• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Sluter cirkeln om neuroserna

Sluter cirkeln om neuroserna

14 februari 2024 publicerad av Redaktionen

Under början och mitten av 1900-talet fokuserade psykologer på »neuroser« och att finna en enhetligbehandling av detta. Men under slutet av förra seklet inriktades de psykologiska behandlingarna i stället mot mer specifika typer av dessa tillstånd; såsom paniksyndrom, GAD, depression etcetera. Begreppet neuros blev passé. Men nu ser cirkeln ut att slutas när författarna till denna bok lyfter fram neuroticism som något gemensamt för de flesta affektiva sjukdomar och menar att behandlingar med fördel bör rikta in sig just på detta personlighetsdrag snarare än de specifika yttringarna av det.

De amerikanska författarna är välmeriterade, med närmare tusen vetenskapliga artiklar och hundraboktitlar bakom sig. Den svenska psykologen Jonas Ramnerö har faktagranskat och skrivit förord till denna utgåva. Sauer-Zavala är också en av personerna bakom Unified Protocol–behandlingen som riktar sig till ett brett spann av emotionella problem och just neuroticism. När Sauer-Zavala och Barlow skriver »neuroticism« menar de en benägenhet att ofta uppleva intensiva negativa känslor, som ångest, rädsla, lättretlighet, ilska eller nedstämdhet till följd av olika källor till stress. Men också tendensen att reagera aversivt och undvikande på dessa.

Författarna beskriver först hur de tänker sig att personlighetsdraget växer fram. Att det består av en genetisk disposition, men sedan utvecklas beroende på miljön. På så sätt ser de inte heller personlighetsdraget som något statiskt, utan tvärtom föränderligt över tid–särskilt med hjälp av en fokuserad behandling.Även om neuroticism är det personlighetsdrag som det finns absolut mest forskning kring så presenterade även idéen att också de övriga personlighetsdragen i Big five-modellen korrelerar med olika former av psykopatologi, såsom hög grad av extraversion med bipolaritet och låg grad av välvillighet med EIPS. Utifrån det ger de förslag på hur neuroticism och andra personlighetsdrag kan ligga till grund för en ny diagnosordning. Med sin torra prosa, referenstäthet och ofta återkommande sammanfattningar och tillbakablickar är det inte boken man väljer till ett glas vin i på fredagskvällen.

Läs den i stället med ett alert sinne som en del av arbetsdagen. För läsa bör man–om man är det minsta intresserad av att hänga med i utvecklingen av, och debatten kring, psykologisk diagnostik och behandling. Det här är ett viktigt inlägg i den diskussionen.

Celia Svedhem, psykolog och litteraturkritiker

NEUROTICISM
SHANNON SAUER-ZAVALA OCH DAVID H. BARLOW,
NATUR & KULTUR, 2022.

Fler artiklar

  • Lovande resultat med metakognitiv terapi i grupp
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • "Därför har vi begränsad kunskap om utmatttningssyndrom"

Arkiverad under: Recensionen

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in