Om samernas historia berättades inget under min skoltid. Allt fokus hamnade på stormaktstiden, den skulle vi kunna redogöra för i detalj. Smärre uppdateringar har skett sedan dess. Eleverna får i dag veta att Gustav Vasa inte alls åkte skidor mellan Mora och Sälen, det var minsann snöskor. Uppdraget att berätta om samernas historia faller på samerna själva.
SVT gjorde visserligen ett försök med tv-serien Midnattssol för ett par år sedan, men den var erbarmlig. Bättre att läsa Ann-Helén Laestadius roman Stöld, som nu filmatiseras av Netflix. Historien kretsar runt barnet Elsa som upptäcker vem som dödat hennes renkalv, men hon berättar inget. Varför skulle hon? Polisen tillhör majoritetssamhället och bryr sig föga. Rasismen är ständigt närvarande i berättelsen. Kvinnorna kämpar samtidigt för jämställdhet och männen brottas med självmordstankar.
Klart det finns mycket positivt med en identitet som same, men säg det urfolk som klarat sig undan förtryck. Samerna har visserligen en medellivslängd som motsvarar majoritetsbefolkningen, till skillnad från andra urfolk. Där snittar livslängden på 50-60 år. Många dränks i alkohol. De brittiska ättlingarna på Nya Zeeland verkar ha mest dåligt samvete och planerar att döpa om landet till Aoteraoa. Något svårare att memorera än Sápmi, men det går nog. I det här numret undersöker vi den psykiska ohälsan bland samerna.