”Psykologiguiden UNG kan bidra till att minska stigmat kring psykisk ohälsa bland unga”, säger Nina Tateladze, elevrepresentant i redaktionsrådet för en ny ungdomssajt som bland annat Psykologförbundet ligger bakom.
Nu lanseras Psykologiguiden UNG, en webbplats om psykologi och psykisk hälsa som riktar sig till ungdomar i åldern 13 till 19 år. Med bland annat artiklar i en rad ämnen, och inte minst ungdomars egna frågor som besvaras av legitimerade psykologer, hoppas skaparna av sajten att den ska bli en viktig källa till information för den här målgruppen.
Psykologförbundet ansvarar för allt material och i sajtens redaktionsråd har flera externa elevrepresentanter ingått. Nina Tateladze, 19 år och student vid Uppsala universitet, har deltagit i redaktionsrådet sedan projektet startade för snart två år sedan.
Varför behövs Psykologiguiden UNG, tycker du Nina?
– Det är många ungdomar som frågar sig varför de känner som de gör, som kanske upplever mycket stress eller ännu djupare psykisk ohälsa. Då är det viktigt att det finns något som är lättillgängligt. Det är inte alltid jätteenkelt att våga ta steget och gå till kuratorn eller till en psykolog. Sajten kan vara en hjälp på traven.
Hur märks det på sajtens innehåll att den vänder sig till ungdomar i åldern 13 till 19 år?
– Det är en stor skillnad jämfört med om du till exempel skulle googla ”ångest” på 1177. Där är allt så sakligt, om symtom, var man ska söka hjälp etcetera. På Psykologiguiden UNG är både språket och sajtens utformning anpassad för att verkligen nå ut till de yngre. Det har varit viktigt att besökare på sajten ska känna att det finns många som kan känna det du själv känner, att du upplever en slags gemenskap. Det har varit viktigt att även ungdomar ingått i sajtens redaktionsråd eftersom det kan vara svårt för en vuxen att förstå hur en ung person upplever världen.
Vart vänder sig ungdomar i dag om man känner att det inte är jätteallvarligt men att man ändå vill bolla sina problem med någon?
– Det är just det som är problemet: Vart ska man vända sig? Skolkuratorn är en möjlighet, men det är inte alla som har tillgång till en sådan. Därför är en sajt som Psykologiguiden UNG jätteviktig och den kan bryta stigmatiseringen kring ämnet psykisk ohälsa på ett nytt sätt.
Du är ju själv 19 år. Hur upplever du förekomsten av psykisk ohälsa bland vänner och studiekamrater?
– Bara i min egen kompiskrets är den förhållandevis utbredd. Allt från ganska stora problem, såsom klinisk depression, till stresskänslor. Unga upplever mycket stress och press i dagens samhälle, inte minst när det kommer till betyg och att klara gymnasiet och komma in på en universitetsutbildning. Speciellt för oss som precis tagit studenten är frågan om vad man vill göra med sitt liv väldigt aktuell.
Är det lätt att tala om psykisk ohälsa i din åldersgrupp?
– Jag upplever att det väldigt mycket beror på vilken typ av psykisk ohälsa det handlar om. Till exempel ätstörningar eller svårare depression är det fortfarande väldigt svårt att tala om, det upplevs ofta som tabubelagt, medan stress och ångest brukar vara enklare att prata om.
Själva projekttiden löper ut i mars år 2021 men sajten ska finnas kvar efter det och du själv, som fortfarande är 19 år, fortsätter i redaktionsrådet tills vidare. Hur bör den utvecklas på sikt för att möta de behov som kommande generationer i åldersgruppen 13 till 19 år har, tror du?
– Vi som är unga och har suttit med i redaktionsrådet har varit i samma åldersgrupp. I och med att sajten sträcker sig från 13 till 19 år borde man på sikt försöka fånga in fler yngre till redaktionsrådet, kanske i åldern 13–15 år då man upplever lite andra typer av problem än i åldern 17–19 år.
Psykologiguiden UNG finansieras av Allmänna Arvsfonden. Bakom projektet står Psykologförbundet, Sveriges Elevråd, Sveriges Elevkårer, Lärarnas Riksförbund samt Stiftelsen Företagsam. Allt material på sajten är faktagranskat av Psykologförbundet.
Psykologiguiden UNG nås på https://ung.psykologiguiden.se/
