Professor Lars-Göran Öst tuppade av när han skulle behandla sin egen blodfobi med KBT.
På Psykologikonferensen tog han emot Stora Psykologpriset på stadiga ben.
-Behandling av blodfobi ligger mig fortfarande varmt om hjärtat, sa han under sin vinnarföreläsning.
Professor Lars-Göran Öst var stolt och glad efter att ha belönats med Stora Psykologpriset under Psykologikonferensen.
-Jag blev överraskad, jag är ju numera pensionär, berättade han men medgav att han fortfarande har en deltidstjänst på ett universitet i Norge.
Lars-Göran Öst föreläste om sin långa bana som psykolog och forskare. När han läste psykologi på 1960-talet fanns inte KBT med i utbildningen, men han skulle själv komma att bli nyfiken. Sin egen blodfobi försökte han behandla med exponeringar. Till en början gick det sämre, som när han skulle sätta på en film med blodiga scener och svimmade innan den hann gå igång.
I dag är exponeringar kutym vid behandling av blodfobi, som att besöka blodcentraler eller att få titta på kirurgiska ingrepp på sjukhus.
Lars-Göran Östs studier om KBT vid blodfobi har replikerats flera gånger, vilket gör att metoden numera har stark evidens. Han har även skapat evidensbaserade behandlingsmetoder för ångesttillstånd som spritts över världen.
Just evidensen är något som Lars-Göran Öst brinner för. Han drog sig inte heller för att kritisera psykologer som nonchalerar evidens.
Under paneldebatten ”Utmaningen med metoder som saknar evidens”, tog Lars-Göran Öst till orda och berättade om en patient som i åratal förgäves gick i psykodynamisk behandling för att behandla tvångssyndrom. När patienten bytte till KBT räckte det med tio behandlingar för att bli kvitt problematiken.
-Psykologer som använder sig av metoder utan evidens borde skaffa ett skriftligt samtycke från patienten. I Sverige förlorar psykologer bara legitimationen vid sexuella övergrepp eller missbruk, de borde även förlora legitimationen när de använder metoder utan evidens, sa Lars-Göran Öst och hävdade att England är ett föregångsland.
Kristina Taylor, ordförande i Etikrådet, ansåg att det var att dra lite väl stora växlar.
-Att psykologer använder sig av metoder utan evidens är ovanligt, i annat fall borde jag känna till många fall och det gör jag inte, sa hon till Psykologtidningen efter paneldebatten.
Evidens var den röda tråden under Psykologikonferensen och Ulrika von Thiele Schwarz, professor i psykologi, betonade under sin föreläsning att psykologen behöver vara datadriven, eftersom vi är oförmögna att dra korrekta slutsatser om orsakssamband.
-Evidens är en startpunkt, men inte en garanti, den behöver anpassas efter nyttan, sa hon.
Filosofen Jonna Bornemark belyste hon farorna med att vi låter oss förslavas av evidens, särskilt i New public managament, som enligt henne saknar utrymme för omdöme och situationskunskap.
-Till slut behöver vi manualer för hur vi ska förhålla oss till manualer. Det finns en banal ondska när vi förväntas lyda order utan eget omdöme, sa hon.
Tidigare har Jonna Bornemark förespråkat mikromotstånd, att ifrågasätta varför en viss sak ska mätas.
-Det viktigaste i dag är nog att verbalisera, att prata med varandra på arbetsplatserna om hur vi tillsammans kan återerövra empati och omdöme.