• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Gynnas verkligen barnen av våra adhd-diagnoser?

Gynnas verkligen barnen av våra adhd-diagnoser?

17 juni 2025 publicerad av Redaktionen

ETIKFRÅGAN. Efter ett par år i »adhd-fabriken« har jag funderingar kring om det verkligen gynnar de barn och ungdomar jag möter. Jag förstår att det är nödvändigt utifrån den enskildes situation när det finns en betydande funktionsnedsättning, men för vems skull sker arbetet egentligen? Jag känner mig som en maktlös kugge i ett diagnosmaskineri.

Patrik Lind, Etikrådets ordförande, svarar:

Patrik Lind. Foto: Kent Eng

Hej kollega! Det första som slår mig är ett filmklipp från 1960 med socialpsykologen, sociologen och psykoanalytikern Erich Fromm (1900-1980) som dök upp i mitt flöde för ett par dagar sedan. Han säger där att psykologer riskerar att användas för att få mer fogliga medborgare i det industrialiserade konsumtionssamhället: Psychologists are in danger to become the priests of an industrial system… To help to adjust you so you accept a meaningless life without rebelling against it.

I det perspektivet kan vi verkligen vara kuggar i ett maskineri. Alienationen bidrar till känslan av maktlöshet och meningslöshet, skulle Fromm säga.

Under tiden då jag gick på psykologprogrammet fick vi lära oss att psykologer är satta att bidra till människans frigörelse. Är en adhd-utredning som leder till diagnos och behandling ett bidrag till det? Visst. Det kan i vissa fall vara en absolut nödvändighet för den enskilde. Det kan bidra till ökad livskvalitet, förebygga missbruk och ibland kriminalitet. Att klara skolan är en betydande skyddsfaktor längre fram i livet. Det behöver vi givetvis understryka här. Ditt arbete blir i det perspektivet ytterst meningsfullt. Det kan rädda liv.

Samtidigt, om vi betänker att 17 % av de som går ut nian saknar behörighet till gymnasiet, har vi ett enormt samhällsproblem. Frågan är om psykiatrin ska lösa det genom att göra fler utredningar? Inom Bup svarar adhd och autism-frågeställningarna för runt 70% av de remisser som kommer in. Enligt Socialstyrelsen tros 15% av pojkarna och 11% av flickorna i åldern 10-17 år ha en adhd-diagnos innan den nuvarande ökningen förväntas plana ut.

Även om vi är bättre på själva diagnostiken och hjälper fler som behöver det, kan vi med ovanstående siffror snart tala om att adhd slutar vara patologiskt. Då kan vi behöva ta sociologens eller socialpsykologens perspektiv och fundera över vad det är för ett samhälle barnen växer upp i. Vilka förväntningar har vi på människan? Behöver så många medicin för att kunna leva här? På Attentions hemsida nämner de att utbildningar och arbeten är mer kognitivt krävande nu jämfört med tidigare, vilket gör att personer med adhd får det än svårare att klara sig.

Ja, för vems skull gör du det här? Vem är uppdragsgivare och vem är klient? Barnet? Föräldrarna? Skolpersonalen? Läkemedelsföretagen? Utredningsföretagen? Intressenterna är många och vi har nu en debatt kring hur mindre seriösa aktörer i »adhd-fabriken« marknadsför sig när psykiatrin inte mäktar med sitt uppdrag. Här finns frågan om hur offentliga arbetsgivare tar vara på eller inte tar vara på sina psykologer. Arbetsmiljön försämras givetvis i det att uppdraget i sig blir övermäktigt. Psykiatrin ska inte och kan inte lösa samhällsproblem. Vi behöver verka inom samhällsordningen och samtidigt vara sunt kritiska när vi ser att så många slås ut. Ingen är fri när så många är ofria. Emancipationen ligger till del i att finna sitt sammanhang och sin autonomi och där någonstans meningen med att leva.

 

 

Fler artiklar

  • Balanserar sin egen oro
  • "Mitt raseri är sprunget ur kärleken"
  • "Sluta krångla med maten"

Arkiverad under: Etikrådet, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Tuffare tag till leda

Men en ny bup-mottagning sticker ut, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

“Mitt sinne fick äntligen ro”

Ny Bup-insats ska bryta gängkriminalitet

Slopade stödsamtal möter kritik

Skäl att känna stolthet

Regeringens utredare: Tydligt behov av specialistpsykologer

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in