Över 300 mottagningar i Sverige har infört AI-baserad journalskrivning. Psykologen Ludwig Honk arbetar på ett av bolagen som säljer systemen.
– Om några år kommer vi säga i fikarummet: “Kommer ni ihåg när vi skrev allt själva?”
Text: Maria Jernberg Foto: Albin Händig
Mitt i Stockholms affärsmyller finns två konkurrerande start-upföretag, 50 meter från varandra. De säljer AI-baserad journalskrivning till vården och expanderar snabbt. Ludwig Honk anställdes i somras på Tandem health. Då var han den femte att bli anställd, nu jobbar 25 personer där. Utöver att han är legitimerad psykolog har han en examen från Handelshögskolan.
Ludwig Honk har bokat ett av de inglasade rummen för att i ett rollspel demonstrera hur den självskrivande journalen fungerar. Han knäpper på en väggfast skärm och ställer fram en mikrofon.
– Nu är vi tre knapptryck från att ha en färdig journalanteckning.
Ludwig Honk agerar psykolog och Psykologtidningens reporter får vara patient. Sekunder efter att rollspelet avslutas visas en tydlig och välskriven summering av samtalet på skärmen. Ludwig Honk förklarar att systemet gör en transkription av ljudupptagningen. Sedan matchar systemet ihop transkriptionen med de instruktioner som har programmerats in.
– Vi vill underlätta något psykologer brukar uppleva som betungande och har svårt att komma i gång med. Mötet med patienten känns ofta meningsfullt, men att sätta sig och summera – den biten tar man gärna hjälp med.
Han fortsätter demonstrationen med att visa hur anteckningar kan redigeras. Han tycker det är hjälpsamt att tänka på AI:n som en assistent, och att tala direkt till den:
– Kan du lägga in under Alkohol och droger att patienten dricker en flaska vin om dagen, och förkorta Aktuellt så det blir fem meningar långt.
Genast ändras innehållet på skärmen, enligt anvisningarna.
– Systemet sammanfattar allt verbalt innehåll, men som psykologer gör vi också bedömningar i vår tysthet som vi inte delar med patienten. Dessa brukar jag uppmuntra att verbalisera högt när besöket är över. Då får »assistenten« med dem också.
Ludwig Honk har hört från psykologer att de upplever att samtalets dynamik har ändrats i och med införandet av AI-baserad journalskrivning.
– De säger att de blivit mer pedagogiska och att de sammanfattar på slutet, för assistentens skull.
En farhåga som brukar komma upp när han möter psykologer, är att journalskrivandet upplevs som en stund då samtalet kan bearbetas, och att den går förlorad med AI. Att en del av den diagnostiska processen är att skriva ihop materialet.
– Min gissning är att det vid vissa besök känns meningsfullt att skapa journalanteckningen själv och vid andra inte. Så förslaget är att använda systemet när det inte finns en meningsfullhet i dokumentationsprocessen.
Pau Gargallo är ägare till det andra start-upföretaget, Curastream. Han avbröt sin PTP-tjänstgöring efter sju månader, då han fick sin idé. För tillfället är han i Stockholm men huvudkontoret ligger i Malmö.
– Under PTP:n jobbade jag med neuropsykiatriska utredningar. Jag satt med stora textmängder och omfattande utlåtanden. Det slog mig att AI skulle kunna vara en stor vinst för psykologer.
Pau Gargallo hittade finansiering snabbt och har knutit flera medarbetare till sig, bland annat en utvecklare från Tesla och en psykolog med bakgrund inom sälj.
Systemet de har utvecklat kan, förutom besöksanteckningar, även skapa neuropsykiatriska utlåtanden och remisser.
– Jag skulle säga att systemet gör 97 procent av utlåtandet. Det sorterar och sammanställer informationen men ställer inte diagnos.
Pau Gargallo berättar att upp till 80 procent av tiden som läggs på administration kan sparas in med AI-baserad journalskrivning. Företagets vision är att skapa utrymme för en mer kvalitativ vård och en bättre arbetsmiljö, men tillägget att det givetvis är något som är upp till vårdgivarna.
– De som köper systemet sitter ju i en operativ position. För dem verkar en hel del handla om att kunna ta fler patienter.
I en journalanteckning destilleras ett samtal ned till ett tiotal meningar. Tidigare var det psykologens ansvar och makt, med dessa system förflyttas en del av makten till dem som konstruerar dem. Både Pau Gargallo och Ludwig Honk menar att det därför är viktigt att kliniker bygger instruktionerna.
– Det ser vi som framtiden, att det är kliniker som i slutändan är med i processen, säger Pau Gargallo.
Erik Andersson, ordförande i Sveriges kliniska psykologer, anser att AI-baserad journalskrivning ger stora möjligheter.
– Det jag är osäker på är hur datan som spelas in sparas, det är en central fråga. Men ett hjälpmedel som snabbar på dokumentationsarbetet och gör att psykologer kan ägna sig mer åt kärnverksamheten är i grunden mycket positivt.
