Elin Lindsäter, psykolog och en av Sveriges främsta forskare i fältet, bekräftar för Psykologtidningen att diagnosen utmattningssyndrom försvinner. Hon har inlett en dialog med Socialdepartementet om framtiden.
– På sikt tror jag att patienterna kommer att gynnas, säger hon.
Text: Maria Jernberg
Utmattningssyndrom är en diagnos som endast finns i Sverige. I och med att det internationella diagnossystemet ICD-10 uppdateras till ICD-11 har WHO gått ut med att de inte vill se nationella diagnoser längre.
– Att ta bort utmattningssyndrom är alltså inte ett beslut som Socialstyrelsen fattat utan riktlinjer från WHO, säger Elin Lindsäter.
I grunden är hon positiv till förändringen men hon ser en risk att tomrummet som uppstår leder till ett förhastat agerande och splittring med regionala trender. I kontakt med socialminister Jakob Forssmed har hon påtalat behovet av en nationell samordning.
– Det är först i januari 2028 som ICD-11 införs i sjukvården, så vi har tid på oss på oss att hitta lösningar för dem som tidigare fått diagnosen. Ett regeringsuppdrag om att utreda situationen verkar vara på gång.
På sikt tror hon att diagnosens borttagande kommer leda till något gott för patienterna, för diagnoskriterierna är relativt breda och vaga och kan omfatta många typer av ohälsa och sjukdom. De används på olika sätt över landet.
– Under åren har utmattningssyndromet varit ifrågasatt och visat sig dölja flera subgrupper. Nu finns en öppning till att vi blir mer specifika i hur vi förstår olika människors lidande och att vi kan ge bättre behandlingar.
Vilka diagnoser som faktiskt kommer användas i stället tror hon till stor del är avhängigt hur de försäkringsmedicinska riktlinjerna utvecklas. Enligt Elin Lindsäter bör längden på sjukskrivning inte styras av en viss diagnos.
– Om riktlinjerna kommer ange att ”har patienten utbrändhet, då kan hen var sjukskriven i upp till ett år”, kommer alla få utbrändhetsdiagnos i stället, och det är inte ett lyckat recept. En del är oerhört funktionsnedsatta och kan behöva en längre sjukskrivning, medan det för andra patienter är rent av skadligt. Vad som kan vara en lösning är indikatorer på att man behöver en längre sjukskrivning, som inte är diagnosbunden.
Hur kommer patienterna ta emot det beskedet om att diagnosen försvinner?
– Även från patientsidan finns klagomål på att det varit svårt att få vård och på att man inte fått rätt vård. I och med den här förändringen läggs den kliniska bilden fram på bordet och tvingar oss att agera och tänka nytt. Jag utgår från att det bara kan bli bättre, men initialt kan det nog finnas en befogad oro hos många, med en risk att hamna mellan stolarna.
Fotnot: Antal nystartade sjukskrivningar med diagnosen utmattningssyndrom har varit cirka 20 000 per år mellan 2016 och 2023. År 2024 nåddes en ny toppnivå, enligt en rapport från Försäkringskassan.
