MÖTET. Sofia Bilbao är en av få aktiva psykologer på TikTok.
Hennes mål är att sprida fakta, särskilt om diagnoser.
–Den som ser många klipp om autism kan själv börja tro att man har autism, säger hon.
Text: Anna Wahlgren Bild: Lars Jansson
Sofia Bilbao är Sveriges största Tiktok-psykolog med över 53 000 följare. Under namnet »Psykologtipset« berättar hon rakt och enkelt om diagnoser, behandlingar och myter. Hennes tre senaste klipp handlar om vad man som psykolog bör göra om man träffar sin patient på en middag (nästan 25 000 visningar), om en psykolog kan vara instruktör i bodypump (över 6 000 visningar) och att vi måste sluta använda Tiktok för att självdiagnostisera och i stället lyssna på legitimerade psykologer (nästan 20 000 visningar).
– Jag brinner för att förklara psykologi så att alla människor förstår. Jag tycker själv att det är jobbigt att sitta på ett möte när kollegor eller andra yrkesprofessioner använder många svåra ord. Man är inte smart bara för att man låter smart. Det mesta går att förklara enkelt och blir ännu bättre om man kan använda bilder, whiteboard eller filmer.
Sofia Bilbao talar snabbt och slagkraftigt. Ungefär som hon gör på Tiktok. Det är uppenbart att hon är tränad i samtalsteknik, och att hon vet hur hon ska agera och formulera sig för att användarna ska kolla in just hennes poster. På Tiktok finns inte utrymme för tvekan, och minsta inandning, eller ännu värre – upprepning – klipper hon bort. I sina inlägg brukar hon göra något samtidigt som hon pratar – fixa en latte eller torka av diskbänken. Då är budskapet enklare att ta till sig, tycker många Tiktokanvändare.
Själv började hon intressera sig för appen när pandemin drog igång, och det var kärlek vid första ögonkastet.
– Det är väldigt lätt att älska Tiktok, framför allt för att appen är så bra på att hitta det just du är intresserad av. Det betyder att alla flöden är unika. Tiktoks mål är att du ska stanna på appen så länge som möjligt, och därför kommer den att ge dig det du vill ha. Så jobbar Instagram, Snapchat och Facebook också, men Tiktok är ännu skickligare. Såvitt jag har förstått så bryr sig inte Tiktok särskilt mycket om vad du lajkar eller kommenterar, utan bara hur länge du tittar på ett visst klipp. Om du fastnar vid ett klipp så kommer Tiktok att mata på med flera i samma stil. Och det går snabbt. På tio minuter har appen lärt känna dig.
Tiktok kombinerar roliga klipp med sorgliga, och underhållning med information – men tyvärr också en hel del desinformation, konstaterar Sofia Bilbao. Efter några månader på appen började hon reta sig på alla märkliga påståenden om framför allt psykologi.
– »Om du tycker att det ser ut som att hästen springer åt höger så har du den här personligheten…« jag fattar att de flesta uppfattar en sådan post som lite skojig och inte tar det som seriös fakta. Men vissa klipp har ju närmare en miljon likes, och då började jag tänka – förstår precis alla verkligen att det här är på skoj? Klipp som innehåller en gnutta sanning, men har en vilseledande slutsats är de farligaste. Den senaste tiden har det varit många inlägg på Tiktok om att glömda nycklar skulle vara ett tecken på adhd. Det ligger kanske något i det. Men att dra parallellen att du om du glömmer dina nycklar troligtvis har adhd, är väldigt vilseledande.
Det finns konton med nästan en miljon följare som enbart handlar om adhd, och där i princip allt som sägs är desinformation, konstaterar Sofia Bilbao. Hon hänvisar till en studie som visar att av de hundra mest populära klippen på Tiktok om adhd var 57 procent missvisande, 27 procent handlade om egna erfarenheter, och resten – alltså endast 16 procent – var korrekt information.
– Jag blev alltmer irriterad. I samma veva började jag följa svenska läkare, sjuksköterskor och lärare som berättade vad de gör på jobbet. Jag tyckte deras klipp var superspännande och lärde mig massor. Däremot hittade jag inga psykologer på Tiktok, och det var då jag bestämde mig för att själv skapa ett konto.
I början gjorde Sofia Bilbao framför allt inlägg om psykologprogrammet och hur man ska göra om man vill bli psykolog. Det var först när hon började avliva myter som hennes konto tog fart.
– På den tiden handlade många poster om kopplingen mellan trauma och barndom. Att om du inte minns din barndom är det ett tecken på trauma, då har du trängt bort dina minnen. Jag gjorde en kort post på trettio sekunder där jag förklarade att det är vanligt att inte minnas så mycket från sin barndom, det är så vår hjärna och våra minnen fungerar. Om man verkligen har varit med om ett trauma brukar det vara tvärtom, då har man ofta jättestarka minnen runt den händelsen. Det var i stort sett det jag sa. Posten fick jättemycket uppmärksamhet, och många skrev till mig och tackade. De hade gått runt och varit oroliga att de varit med om ett trauma som de hade trängt bort, trots att allt de mindes var en fin och trygg barndom. Det bara rasslade in nya följare och jag kände: »Wow, via den här appen gör jag verkligen skillnad i människors liv.«
Många som följer Sofia har själva diagnoser, alternativt har barn som har det. En hel del är psykologer eller psykologstudenter. Majoriteten är kvinnor och de flesta under trettio. Ibland kommer följarna med förslag på ämnen som hon borde ta upp, men Sofia hämtar också inspiration från sitt arbete på elevhälsan i Höör. För hon har ett heltidsjobb, Tiktok är bara något som hon sysslar med på fritiden.
– Enda sättet att tjäna pengar på Tiktok är samarbeten. Men som psykolog kan jag ju inte göra ett samarbete om träningstights, det skulle vara jättekonstigt. Jag har lagt tusentals gratistimmar på Tiktok, och inte tjänat många kronor. Däremot har många dörrar öppnats och numera blir jag ofta tillfrågad om att föreläsa.
Sofia Bilbao postar en ny video i princip dagligen. Hon betraktar sig snarare som en informatör än en influencer, och hennes inlägg kokar ned till tre teman. Ett tema kretsar runt psykologyrket. Det är många som drömmer om att bli psykolog och har frågor om yrket. Vad är roligast med att vara psykolog? Svårast? Ett annat tema är etiska dilemman. Ett av Sofias absolut mest visade klipp handlar om ifall psykologen kan gråta inför patienten. Tredje temat är psykoedukation, alltså att utbilda och sprida fakta om diagnoser och behandling.
– De klippen tar längst tid att skapa. Om någon av mina följare ber mig göra en post om emotionellt instabilt personlighetssyndrom måste jag läsa på. Syftet med mitt konto är att sprida sanningsenlig information, så jag är livrädd att råka säga något som kan misstolkas eller inte riktigt stämmer. Jag dubbelkollar ofta fakta med andra psykologer. I dag använder ju unga Tiktok i stället för Google. De gillar videoformatet, och föredrar rörligt framför att läsa. Ska de laga pasta carbonara, så söker de efter receptet på Tiktok. Vill de veta mer om adhd så går de också in på Tiktok – inte på 1177. Det är jätteviktigt att allt är rätt och riktigt.
Sofia Bilbao önskar att psykologer generellt hade bättre koll på Tiktok. Eller på sociala medier över huvud taget, för det är liknande innehåll på de olika plattformarna. Om psykologer inte är där unga är riskerar de att missa en hel generation, är hennes fasta övertygelse. Psykologer behöver till exempel vara medvetna om att många unga använder Tiktok för att diagnosticera sig själva.
– Det är lätt att relatera till saker på Tiktok, och algoritmerna fattar snabbt vad man är intresserad av. Man kanske känner igen sig i ett klipp som handlar om autism. Sedan kommer ett nytt klipp om autism och så kan man relatera till det också. Till slut har man tagit del av väldigt många klipp om autism och börjar tro att man själv har autism. Jag kallar det självuppfyllande profetia. Att ta del av information om diagnoser är i och för sig inget nytt. »Tre tecken på att du är psykopat« har funnits i veckoblaskorna hur länge som helst. Det som är nytt är att klippen är så omfattande, att allt går i så snabb takt, och framför allt – att så mycket information på Tiktok är vilseledande och rent felaktig.
Dessutom har inställningen till diagnoser och behandling förändrats de senaste åren, menar Sofia Bilbao. Också där tror hon att Tiktok och sociala medier har spelat roll. Diagnoser har mer och mer börjat handla om identitet, och om en önskan att tillhöra en grupp, än om att få rätt behandling eller medicin.
– Det hänger ihop med självdiagnostisering. Många unga patienter kommer till mottagningen med inställningen »jag har den här diagnosen, kan du ställa den«. Att utforska vem man är, och söka sammanhang är en naturlig del av att vara ung. Men en diagnos är ju inte något man beställer, utan det kräver en gedigen utredning.
Att patienter skärmdumpar både journaler och psykologutlåtanden – mycket finns ju på 1177 – och lägger ut i sociala medier, är också bra att känna till som psykolog, påpekar Sofia Bilbao. På Tiktok berättar patienter hej vilt om WISC och WAIS, och vad psykologen har sagt i olika frågor. Vissa gör det i ett självdestruktivt syfte: »Haha, psykologen skrev att jag har lägre begåvning.« Andra gör content av sina besök inom psykiatrin. »Följ min dag på psykakuten« eller »Här är min dag som inlagd«, och så blir det en liten vlogg om det.
– Jag har sett poster där patienten har berättat ingående om säkert tjugo frågor från testerna. En sak som nyligen har cirkulerat på Tiktok är att vad är det för likhet mellan siffrorna tre och sju, och om man svarar att båda är siffror så är det ett tecken på att man inte har autism. Så funkar det inte, det är inte så vi psykologer jobbar, har jag lust att svara. Men jag har inte vågat göra poster där jag bemöter detta eftersom jag är orolig att röja test-sekretessen. Patienterna har inte sekretess, men vi psykologer har ju det. Jag har också sett flera nedräkningar till ett suicidförsök. »Här är jag två veckor före mitt suicidförsök«, och så lägger man ut sin journalanteckning samt en bild när man dricker kaffe. Sedan följer en rad bilder fram till suicidförsöket. Vissa vill ha uppmärksamhet, andra vill nog ge en känga åt psykiatrin, men många använder plattformen som ett rop på hjälp.
På psykologprogrammet lärde sig Sofia Bilbao att skriva ödmjukt och fint om patienten i journalen. Man vet ju aldrig vem som kommer att läsa! Hon fick rådet att föreställa sig att patienten stod bakom ryggen och tittade på när hon skrev.
– Det där har jag haft med mig i yrkeslivet. I dag skulle jag vilja säga till Sveriges psykologer att »skriv ödmjukt i journalen för att hela Tiktok kommer att läsa din journalanteckning«. Jag undrar om psykologer vet hur vanligt det är att patienterna klipper ur journalanteckningarna: »Titta vad min jävla psykolog säger!« Det är förstås inte bara psykologer som hängs ut, utan alla som skriver journal. Fler och fler patienter har dessutom börjat spela in samtalen med läkare. De riktar kameran mot sig, men man hör ju läkarens bedömning där i bakgrunden.
Dessutom är den så kallade pro-ana-kulturen – som uppmanar folk att se på sjukdomen anorexi som en livsstil – stark på Tiktok. Pro-ana betyder »för anorexi« och är en subkultur som förhärligar ätstörning. Pro-ana är inget nytt, det har funnits i decennier, men har fått ett uppsving i och med sociala medier, enligt Sofia Bilbao. På Tiktok sprids pro-ana-bilder där nyckelben, skulderblad och smala siluetter framhävs.
– Det har nyligen kommit forskning som visar att den som tar del av pro-ana-klipp får en mer negativ självbild. De som arbetar med patienter med ätstörningar behöver fundera över hur patienterna ska förhålla sig till Tiktok och sociala medier. Går det rentav att ta bort sociala medier under behandlingen? Det är ett väldigt hårt slag mot en ung person, samtidigt har patienter vittnat om att en paus i sociala medier har gynnat tillfrisknande. Också för den som har en sårbarhet för ätstörningar kan många klipp – framför allt i den här omfattningen – vara triggande.
Alla psykologer behöver inte vara på Tiktok, men det är klokt om någon på mottagningen håller ett öga på appen, menar Sofia Bilbao.
– Någon som ändå spenderar tid på Tiktok kan väl ha lite extra koll. Då kan den personen berätta på atp:n en gång i månaden om vad som är stort och trendigt på Tiktok just nu. Svårare än så behöver det inte vara.•
Fakta/Sofia Bilbao
Ålder: 35 år.
Bor: I Lund.
Familj: Make och två barn, fyra år och åtta månader.
Yrke: Legitimerad psykolog, håller på och utbildar sig till specialist i pedagogisk psykologi. Jobbar inom elevhälsan i Höörs kommun.
Aktuell: Med Tiktok-kontot Psykologtipset. Sofia Bilbao är den psykolog i Sverige som är störst på Tiktok. Hon finns också på Instagram under samma namn.
3 psykologtrender på Tiktok just nu enligt Sofia Bilbao
Masking
Masking är ett komplext ämne som ofta cirkulerar på sociala medier. Många verkar ha missförstått vad masking innebär och tänker att så fort man anpassar sig till en situation eller inte är helt »sig själv« maskerar man och har därför autism eller adhd.
Autism
Adhd har varit den diagnos som det pratats mest om på Tiktok. Det senaste året har dock autism blivit allt vanligare. Många unga känner igen sig i informationen om autism som sprids på Tiktok och identifierar sig med diagnosen. Nästa stora diagnos tror jag kommer att bli bipolär sjukdom.
Narcissism
Har länge varit en snackis på Tiktok. Alla är narcissister — ex-pojkvänner, chefer, lärare — utom en själv förstås. Psykologkollegor har noterat att fler och fler unga som kommer till mottagningarna har frågor om narcissism, sannolikt har de blivit inspirerade av Tiktok.
Sofia Bilbaos 3 mest uppmärksammade inlägg
- Jag bjuder på roliga missförstånd som uppkommit mellan mig och patienten på grund av att jag pratar skånska. Inlägget är mitt mest uppmärksammade med över 650 000 visningar.
- Jag berättar om röda flaggor hos barn, sådant som vuxna ska vara uppmärksamma på.
- Jag förklarar hur man hittar -vetenskapliga källor. Inlägget riktar sig främst till dem som pluggar på universitetet, och har över en halv miljon visningar.
