När patienterna fick påverka upplägget i sin Ikbt, minskade deras ångest mer.
– Kliniskt kommer jag göra fler individuella anpassningar, säger den nydisputerade psykologen Linnea Nissling som arbetar med Ikbt på Närhälsan.
I primärvårdens omställning till god och nära vård betonas att den ska vara personcentrerad. Med sin avhandling ville Linnea Nissling se hur patientinflytandet kan stärkas i internetbehandlingar.
– Ikbt har gott forskningsstöd men det fasta formatet gör det svårt att få med patientens egna önskemål och många hoppar av.
Patienter från primärvården rekryterades till en RCT-studie. Kontrollgruppen fick Ikbt-behandling på sedvanligt vis medan den så kallade ”patientdrivna gruppen” fick påverka hur mycket kontakt de skulle ha med sin behandlare, antalet moduler, takten på nya moduler och vilket Ikbt-program de skulle utföra.
– Den patientdrivna gruppen upplevde en större kontroll över behandlingen och hade en signifikant större förbättring av sina ångestsymtom direkt efter behandlingsavslut.
Efter tre månader fanns dock inte den signifikant skillnaden mellan grupperna kvar. Fullföljandegraden var inte heller högre hos dem som fått påverka själva.
– Så resultaten är försiktigt positiva, men mer forskning behövs.
Något annat Linnea Nissling ville testa var att använda kamratstödjare i Ikbt. En kamratstödjare har egen erfarenhet av psykisk sjukdom och anställs som stödperson efter att ha genomgått en utbildning. I Västra götalandsregionen finns de sedan tidigare i psykiatrin. Kamratstödjarna i studien, kunde på samma sätt som behandlaren, gå in och läsa vad patienten rapporterade, ge feedback och svara på frågor.
– Kamratstödet var uppskattat och upplevdes mer personligt än från den traditionella behandlaren, nu vill vi testa att ha med dem i en större studie.
Avhandlingen heter: Enhancing the Patient’s Role: Exploring patient influence in acceptance-based cognitive behavior therapy delivered via internet, och lades fram vid Göteborgs universitet.
