Visioner, delmål och uppföljningar.
Det är vad 26 myndigheter föreslår för att få bukt med den psykiska ohälsan.
– Hela samhället måste hjälpas åt, säger socialminister Jakob Forssmed.
Text: Lennart Kriisa
Varje svensk regering har under de senaste 30 åren tagit stora grepp för att utreda och föreslå satsningar mot psykisk ohälsa. Hittills har det gå sådär, enligt socialminister Jakob Forssmed.
– Andelen svenskar som beskriver sina liv som meningslösa har fyrdubblats sedan 2003, från 6 till 24 procent, konstaterade socialministern under dagens presskonferens.
Jakob Forssmed fortsatte att måla upp en mörk bild. Hälften av alla sjukskrivningar handlar om psykiatriska tillstånd och var femte barn som köar till Bup har fått vänta 90 dagar eller mer.
Problemet med de tidigare utredningarna – enligt Jakob Forssmed – har varit kortsiktigheten. Generellt har de tagit sikte på två till fem år framåt. Den nya utredningen blickar därför tio år framåt.
–Det vi gjort tidigare har inte varit tillräckligt, tvärtom. Vi måste arbeta annorlunda, sa han.
Totalt 26 myndigheter har gått samman för att få ihop strategin som nu ligger till grund för regeringens fortsatta arbete. Högst upp finns en vision:
”Ett samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen, och där ingen ska behöva hamna i en situation där den enda utvägen upplevs vara suicid”.
Visionen kopplas ihop med fyra övergripande mål, och högst upp finns en förbättrad psykisk hälsa för hela befolkningen. Utvecklingen ska följas genom olika indikatorer, till exempel enkäter om den självskattade psykiska hälsa och suicidtalen.
Extra fokus behöver läggas på tre grupper i riskzonen: individer med kort utbildning, låga inkomster och funktionsnedsättningar.
Några skarpa förslag finns inte med i den nationella strategin. Jakob Forssmed kunde därför inte besvara frågan från en journalist om hur köerna till Bup ska kortas.
–En del tror att Bup har fått minskade resurser men det är tvärtom, dessutom fortsätter behoven att öka. Nu måste vi ta reda på vad som driver denna utveckling, vad gör vi för fel? sa Jakob Forssmed och lovade att gå till botten med de sociala mediernas påverkan på barn och ungdomar.
Flera gånger konstaterade han att den psykiska ohälsan inte kan behandlas bort, i stället är det hälsofrämjande faktorer som behöver stärkas, och den kristdemokratiske ministern lyfte vikten av både trossamfund och idrott.
