• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Nu kan psykologisk flexibilitet mätas

Nu kan psykologisk flexibilitet mätas

13 april 2023 publicerad av Maria Jernberg

Psykologisk flexibilitet verkar vara en nyckelfaktor för psykisk hälsa.
– Och nu har vi i Sverige för första gången ett bra sätt att mäta det, säger Fara Tabrizi, doktorand i psykologi vid Mittuniversitetet.

Fara Tabrizi

Bedömning av en patients psykologiska flexibilitet har tidigare varit ett arbete i terapirummet mellan psykolog och patient. Då alltmer forskning pekar på begreppets relevans, har Fara Tabrizi och hans kollegor översatt och validerat ett självskattningsformulär som mäter det.
– Med instrumentet kan vi få objektiva data på de komponenter som ingår i psykologisk flexibilitet. Efter en behandling kan vi se vilka delar som faktiskt påverkats hos individen.
Psykologisk flexibilitet blev aktuellt med tredje vågens kbt och innebär acceptans för besvärliga och jobbiga känslor, medveten närvaro, att formulera viktiga värderingar och leva efter dem, och att kunna se på sig själv och det som händer utifrån olika perspektiv.
– Det finns en diskussion i forskarvärlden om vad psykologisk flexibilitet egentligen är men det här är en definition som fått mycket fäste.
Begreppet bygger på den amerikanske psykologen Steven Hayes erfarenheter och arbete. Efter en svår upplevelse på jobbet och utvecklade han panikångest.
– Utan framgång testade han traditionella beteendeterapeutiska metoder. Han vände sig då till andra former och började titta på sydostasiatiska filosofier, så kom det här begreppet successivt till.
Psykologisk flexibilitet är transdiagnostiskt och har ett starkt samband med livskvalitet. En ökad psykologisk flexibilitet är en hjälp vid många tillstånd.
Andreas LarssonFormuläret består av 60 påståenden som patienten ska ta ställning till. Till exempel ”Även när jag kände mig sårad eller upprörd försökte jag behålla ett bredare perspektiv, och ”Jag lät inte mina rädslor och tvivel komma i vägen för mitt arbete mot mina mål”.
Att hela tiden ha sina mål för ögonen, det låter nästan som en övermänniska?
– Tanken är inte att vi likt en robot ska hoppa över vår döda släkting för att nå våra mål, eller inte känna sorg eller hopplöshet, tvärtom, vi ska känna. Och vad som är viktigt och värderas kan påverkas av motgångar, vad som är att sträva mot kommer att se olika ut för olika personer, säger Andreas Larsson, psykolog och forskare i studien.

Fotnot: Namnet på formuläret är Multidimensional Psychological Flexibility Inventory (MPFI) svensk översättning.

Läs till studien med formuläret här.

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in