Psykologisk flexibilitet verkar vara en nyckelfaktor för psykisk hälsa.
– Och nu har vi i Sverige för första gången ett bra sätt att mäta det, säger Fara Tabrizi, doktorand i psykologi vid Mittuniversitetet.
Bedömning av en patients psykologiska flexibilitet har tidigare varit ett arbete i terapirummet mellan psykolog och patient. Då alltmer forskning pekar på begreppets relevans, har Fara Tabrizi och hans kollegor översatt och validerat ett självskattningsformulär som mäter det.
– Med instrumentet kan vi få objektiva data på de komponenter som ingår i psykologisk flexibilitet. Efter en behandling kan vi se vilka delar som faktiskt påverkats hos individen.
Psykologisk flexibilitet blev aktuellt med tredje vågens kbt och innebär acceptans för besvärliga och jobbiga känslor, medveten närvaro, att formulera viktiga värderingar och leva efter dem, och att kunna se på sig själv och det som händer utifrån olika perspektiv.
– Det finns en diskussion i forskarvärlden om vad psykologisk flexibilitet egentligen är men det här är en definition som fått mycket fäste.
Begreppet bygger på den amerikanske psykologen Steven Hayes erfarenheter och arbete. Efter en svår upplevelse på jobbet och utvecklade han panikångest.
– Utan framgång testade han traditionella beteendeterapeutiska metoder. Han vände sig då till andra former och började titta på sydostasiatiska filosofier, så kom det här begreppet successivt till.
Psykologisk flexibilitet är transdiagnostiskt och har ett starkt samband med livskvalitet. En ökad psykologisk flexibilitet är en hjälp vid många tillstånd.
Formuläret består av 60 påståenden som patienten ska ta ställning till. Till exempel ”Även när jag kände mig sårad eller upprörd försökte jag behålla ett bredare perspektiv, och ”Jag lät inte mina rädslor och tvivel komma i vägen för mitt arbete mot mina mål”.
Att hela tiden ha sina mål för ögonen, det låter nästan som en övermänniska?
– Tanken är inte att vi likt en robot ska hoppa över vår döda släkting för att nå våra mål, eller inte känna sorg eller hopplöshet, tvärtom, vi ska känna. Och vad som är viktigt och värderas kan påverkas av motgångar, vad som är att sträva mot kommer att se olika ut för olika personer, säger Andreas Larsson, psykolog och forskare i studien.
Fotnot: Namnet på formuläret är Multidimensional Psychological Flexibility Inventory (MPFI) svensk översättning.
Läs till studien med formuläret här.
