Socialstyrelsen nationella riktlinjer för adhd och autism sätter fokus på tidiga insatser och utredningar som blickar framåt.
Behoven ska styra och insatser ges direkt – skola, socialtjänst och vård ska inte vänta på en diagnos. Men har en person komplexa behov bör den prioriteras för utredning.
– Neuropsykiatriska utredningar är det bästa sättet att kartlägga behoven och säkerställa rätt stöd, säger psykologen Evelyn Andersson, som arbetar med riktlinjerna.
Utredningarna ska vara sammanhållna i tid och plats, utföras tvärprofessionellt och vara individanpassade.
– Det är viktigt för psykologer att känna till det nya förfarandet – att utreda mer effektivt och framåtsyftande, säger Evelyn Andersson.
Även en åtgärdsplan ska ingå i utredningen, som ska ha fokus på vad som händer efter.
– Ärendet är inte färdigt i och med att utredningen är klar, vårdansvaret tar inte slut där. Vi rekommenderar en mer sammanhållen vård där utredning och insats länkas ihop.
Också kompetenshöjning hos personal pekas ut som viktigt för en förbättrad vård.
Men är inte kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ovanligt utbredd redan?
– Visst, det är välkända diagnoser men över landet och i olika grupper ser vi fortfarande att tillgången på vård är olika. Till exempel flickor och äldre är grupper som ofta missas.
Vad tror du behövs för att större vikt faktiskt ska läggas på insatser?
– Våra riktlinjer är normerande. De ger starka signaler till chefer och beslutsfattare att omfördela resurser från utredning till insatser.
Text: Maria Jernberg
