• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Freud fortfarande betydelsefull för psykologivetenskapen

Freud fortfarande betydelsefull för psykologivetenskapen

20 oktober 2022 publicerad av Redaktionen

Ulf Hjelm svarar Billy Larsson efter debattartikeln om Freud. 

Jag håller med Billy Larsson om att mytbildningen omkring Sigmund Freud är besvärande. Freud var spekulativ och uppenbarligen dominant, och de kritiska och konstruktiva avhopparna var många. Men Freuds psykologi måste ändå sättas in i fler sammanhang för att vi ska förstå de viktiga värden som finns i hans psykoanalys och i hans teoribildning.

Först vill jag säga att jag arbetar integrativt med en bas i humanistisk och epigenetisk psykologi, psykiatrisk etiologi och aktuell forskning. Till mina viktigare inspiratörer hör också Sigmund Freud och Burrhus Frederic Skinner. De två tillhör psykologihistoriens mer egensinniga och inflytelserika psykologer. Mycket är speciellt med dem, men här ska jag endast ta upp aspekter omkring Freud och hans psykologi.

Freud som var neurolog blev under tidigt 1880-tal privat allmänpsykiatrisk läkare i Wien. Han influerades starkt av Josef Breuers behandling av patienten Anna O under åren 1881 till 1882 och av Jean-Martin Charcots teorier och arbete med hysteriska kvinnliga patienter i Paris 1885. Begrepp som traumatisk neuros (Oppenheim 1889), traumatisk chock, traumatiska minnen och undermedvetna processer hade börjat användas internationellt av dåtidens psykiatrer, som ett möjligt mentalt led i uppkomsten av neuroserna, vilka alla ansågs vara organiskt orsakade.

Josef Breuer är den neurolog och psykiater som publicerat psykiatrihistoriens första detaljerade anamnes i sin fallbeskrivning om Fröken Anna O. Fallbeskrivningen är mycket läsvärd, och i den framgår det tydligt hur Breuer avstod hypnostekniken. Han lyssnade, anpassade sig, tolkade beteenden och utsagor samt frågade undersökande. Under 1890-talet gick sedan Breuer och Freud skilda vägar, förmodligen på grund av deras olika syn på sexualiteten som etiologisk neurosfaktor.

Därefter utformade Sigmund Freud helt självständigt grunderna i den psykoanalytiska metoden och teoribildningen. Freud började då behandla patienter som låg på en soffa i hans behandlingsrum med uppgift att associera fritt utan någon censur. Freud tolkade sedan patienternas tankeflöden, berättelser, reflektioner, beteenden och ångestreaktioner utifrån sin modell. Förutom sexualdriften handlade hans teorier om psykologiska trauman, psykologiska försvar, emotioner, mentala smärtor, minnen, symtombildning samt om deras konsekvenser för lidanden, sorg, ångest och mental strukturbildning i den mänskliga hjärnan.

År 2022 lever vi med helt andra förutsättningar än Freud gjorde, och vi har avsevärt fler specifika faktakunskaper inom många fler områden. Idag är det enklare än någonsin att instämma i den interna och externa kritik som Freud alltid har fått. Freud fick kritik för ett ensidigt fokus på sexualdriften, för en torftig motivationsteori, för teorin om primär och sekundär bortträngning av sexuella upplevelser, för en onyanserad syn på psykologiska försvar, för teorin om oidipuskomplexet, för sin patriarkala kvinnosyn, för sin drömtydning  och för teorin om omedvetna fantasier.

Alla vuxna som varit förälskade och/eller skaffat barn vet att sexualiteten är betydelsefull, och alla som arbetar med barn eller pratar med barn vet att de tidigt intresserar sig för hur barn kommer till, och en del barn och unga börjar också att onanera och njuta tidigt av sin sexualdrift. Och många barn och unga utsätts för sexuellt våld, vilket får flera negativa effekter för dem. Men Freuds betydelse ligger – för oss – inte i hans expansion av sexualdriften som upphov till all njutning, libido och kärlek.

Freuds betydelse ligger i annat. Före Breuer och Freud undersökte inga psykiatrer och psykologer patienternas smärtsamma emotionella upplevelser och deras minnesbildningar i relation till uppkomsten av mentala blockeringar, konflikter, sorg, ångest, avvikelser och psykisk ohälsa.

Freuds behandlingsmetod och hans beskrivning av begreppet omedvetet var nydanande under början av 1900-talet. Allt som fanns lagrat i individens hjärna som minnen, emotioner, händelser, intentioner, kunskaper, bilder och emotionella värderingar – och som inte var medvetna i stunden – var omedvetet, och det omedvetna hade stor betydelse för oss människor menade Freud.

Ingen beskrev heller före honom att det i individens hjärna finns biologiska funktionella mentala strukturer, uppbyggda emotionella och kognitiva strukturer samt enskilda minnen vilka alla var betydelsebärande för individens kunnande, värdering, ideal, moral, personlighet och psykiska mående.

Freuds beskrivning av psyket som topografiskt, strukturellt och dynamiskt har under åren inspirerat många människor, privatpersoner som professionella. Psykologer och psykoterapeuter har också självständigt och inom nya behandlingsinriktningar byggt vidare utifrån tankegångar i dessa grunder.

Ulf Hjelm

barnpsykolog

 

Fler artiklar

  • "Når aldrig fram till Freuds betydelse"
  • "Hög tid att sluta sprida myter om Freud"
  • "Karaktärsmördaren och hans offer"

Arkiverad under: Debatt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in