• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Freudkritik – svar till Engström, Wånge och Wahl

Freudkritik – svar till Engström, Wånge och Wahl

4 oktober 2022 publicerad av Redaktionen

Billy Larsson besvarar replikerna på hans debattartikel om Freud. 

I sina repliker till mig har Engström, Wånge och Wahl tre saker gemensamt.

För det första verkar ingen av dem ha läst min bok, utan nöjer sig med att informera sig om min syn på Freud genom att har läst sådant som min artikel i Kvartal, intervjun i DN, samt min artikel i PT (1). Jag välkomnar verkligen dialog, men den som nöjer sig med att bilda sig en uppfattning om något enbart genom att läsa artiklar blir förstås begränsad som samtalspartner, och risken för missuppfattningar blir också stor. Och även risken för att man upprepar myter om Freud blir förstås stor när man har så vag kännedom om kritiken.

För det andra, det som de tre mest vill försvara är den psykoanalytiska traditionen. Nu är det ju så att även jag försvarar huvudfåran i den traditionen. Den ende som jag kritiserar förutom Freud är Jaques Lacan, samt nämner att när jag gick på psykologlinjen var jag tveksam till Melanie Kleins utvecklingspsykologi.

I positiva ordalag nämner jag psykoanalytikerna John Bowlby, Peter Fontagy, Emanuel Peterfreund och Daniel Stern. I mitt kapitel om hur terapiskolorna blir allt mer lika varandra, lyfter jag även fram den moderna affektfokuserade psykodynamiska terapin. Det finns därför allmänna resonemang i Engströms Wånges och Wahs repliker som jag kan instämma i.

För det tredje bemöter ingen av dem den allvarliga kritik som jag har kommit med. 

Man bör komma ihåg att Freud ansåg sig ha bevisat sådant som pojkar har en medfödd rädsla för att kastreras av sin far, att kvinnor lider av penisavund, och att neuroser har sitt upphov i barnets sexuella läggning i åldern tre till fem år. 

Den som anser sig ha ”bevisat” sådant som uppenbarligen är fel – jag antar att varken Engström, Wånge och Wahl tror att dessa teorier stämmer – måste tillgripa märkliga resonemang. Jag granskar hur denna bevisföring ser ut, och menar att den åstadkoms genom en kombination av självbedrägeri och medvetna lögner från Freud sida. I min artikel i PT ges ett exempel på självbedrägeri, och ett på en medveten lögn. Noterbart är att ingen av de tre kritikerna försöker bemöta dessa exempel.

Det var tre generella kommentarer, men jag kan även göra några som gäller respektive replik.

Engström skriver ”När Larsson talar om vetenskap är det troligt att det rör sig om en syn på vetenskap som bygger på naturvetenskapens ideal om säker, slutgiltig och värdeneutral kunskap.” Svaret är nej. Jag bygger min uppfattning på att man inte får fabricera evidens, och inte får vilseleda läsaren om hur teorierna uppkommit. Sådant krav är förstås inte naturvetenskapliga utan allmängiltiga krav på en forskare.

Engström skriver också ”Hur framgångsrik Freud själv var som behandlare är nog svårare att avgöra än Larsson låter påskina.” Det är inte helt lätt det medges, och jag för en nyanserad diskussion om detta i min bok. Men av Engströms sätt att skriva gissar jag att hon inte läst Mays bok Freud at work: On the history of psychoanalytic theory and practice, with an analysis of Freud’s patient record books, från 2018, för den ger bättre underlag än något tidigare material. Dessutom framgår det av Freuds skrifter att Freud vill lura läsaren till att tro att han var en mer framgångsrik behandlare än han faktiskt var.

När det gäller Wånge verkar han ogilla omslaget på min bok, där Freud har en sexuellt anspelande nyckel i sin hand. Men jag driver inte med Freud. Betänk vad Freud skriver om barnets sexualitet, den rymmer ”nyckeln till varje neuros” (2). Bilden är därför vald av två skäl. Det ena är för att jag tycker att Freuds nyckelmetafor på ett utmärkt sätt sammanfattar Freuds tänkande. Det andra är att dagens psykoanalytiker inte vill låtsas om att Freud ansåg att sexualiteten var nyckeln för att förstå psykiska problem. Men det tål att påminnas om, för tankegången är viktig för Freud.

Wånge påstår att han citerar mig när han skriver ”Viktigast var att påvisa att inget vi fått lära oss om Freud stämmer”. Givetvis har jag inte hävdat något så orimligt. Vad jag skrev var att jag ville ”påvisa att nästan inget vi fått lära oss om Freud stämmer”. Det är en viktig skillnad, och syftar på vad jag fick lära mig om Freud på psykologutbildningen.

Wahl för sin del menar att jag tycks vara ute efter ”ett karaktärsmord” på Freud och han undrar över ”Billy Larssons uppenbara hat” mot denne nydanande man. Det kan därför vara läge att framhålla följande. 

Jag gillar Freud, tycker han är fascinerande. I min bok skildrar jag hur Freud kämpar mellan en sanningssökande sida och en framgångssökande sida, där den sistnämnda vinner i slutändan. Den uppfattningen belägger jag med många hänvisningar till Freuds texter. Ingen som läser boken kan rimligen se den vare sig som ett karaktärsmord, eller driven av hat.

Dessutom hävdar Wahl att Freud börjar ”lyssna till människor som ur sina inre världar hämtar fram märkliga och plågsamma livsfragment”. Denna myt upprepas och upprepas. Men så länge ingen kan påvisa att den stämmer, hävdar jag att motsatsen är den som har stöd i fakta: Freud fantiserade ihop uppfattningar om hur psykiska problem uppstod, och försökte sedan få patienterna att bekräfta det Freud kommit fram till. 

Wahl gör också en något märklig koppling mellan kritik av Freud och klimatfrågan. Han skriver att vi står i början av en klimatkatastrof där ”otaliga barn och unga kommer att behöva träffa någon som kan fråga ”Vad vill du prata om?” Och därefter lyssna till raseriet, maktlösheten, uppgivenheten och det bottenlösa föraktet – delvis i enlighet med en metod som trevande och famlande utvecklades i Wien med början för mer än 120 år sedan. Alternativet till lyssnandet kommer i många fall att bli medicinering”.

Som klimatengagerad psykolog som skrivit en bok om just ”Klimatkatastrofens psykologi” så gläds jag av Wahls engagemang. Men i Wahls värld verkar just de psykologer som är inspirerade av Freuds teorier ha speciell fallenhet för att ta sig an unga med klimatångest. Jag begär inte att Wahl, som är författare, ska ha inblick i området, men vill påstå att det inte finns en sådan koppling. Wahls oro för att barn ska få medicin och inte samtal om Freud förlorar sin hjältestatus, vill jag bestämt hävda är obefogad.

Till sist. Jag har full förståelse för att om man inte är insatt i den kritik som Freud fått från ungefär 1970 och framåt, framstår min uppfattning om Freud som konstig, orättvis och kanske bisarr. Men till slut måste ju vad som är fakta spela roll för vad som är sant även gällande Freud. Jag kan därför bara hoppas att med tiden kan de som kritiserar min uppfattning försöka belägga vilka av de 18 myter som jag beskriver i min bok som inte stämmer. Det vore ett bättre alternativ än att komma med allmänna resonemang, som jag ofta kan instämma i, men som är utan relevans för något som jag hävdar om Freud.

1 Wånge verkar dock ha bläddrat i boken eftersom han tar upp att jag i min översikt av den svenska debatten om Freud nämner att psykologen Tomas Videgård skrivit en artikel om Freud i Ordfront. Wånge verkar ogilla att den artikeln illustrerades av en bild där Freuds näsa såg ut som en penis. Jag har förstås inget ansvar för hur bilderna i Ordfront ser ut. 

2 Freud, S. (1928, 2007). Dostojevskij och fadermordet. I Konst och litteratur. Stockholm: Natur och Kultur (s. 398).

 

Billy Larsson

Fler artiklar

  • "Hög tid att sluta sprida myter om Freud"
  • "Når aldrig fram till Freuds betydelse"
  • "Karaktärsmördaren och hans offer"

Arkiverad under: Aktuellt

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in