• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till innehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2022
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem · Aktuellt · Så pratar psykologer om sex

Så pratar psykologer om sex

22 juni 2022 publicerad av Maria Jernberg

I ett examensarbete från Göteborgs universitet tar Miranda Fahlén och Hanna Nordemark reda på hur psykologer tycker det är att prata om sex. Psykologtidningen ställde fem frågor till dem.

 

Varför ville ni undersöka hur psykologer upplever att prata om sex och sexualitet?

Miranda Fahlén och Hanna Nordemark

–Sex och sexualitet är ett område som för många kan vara känsligt och pinsamt att samtala om – samtidigt som poängen med psykologsamtal är att patienter ska kunna tala fritt om alla möjliga slags ämnen. Detta gjorde oss nyfikna på hur psykologer upplever och hanterar samtal om sex och sexualitet. Ungdomsmottagningen som kontext tyckte vi var särskilt spännande eftersom psykologer som arbetar där faktiskt förväntas ta sig an ämnena.

 

Hur tycker psykologer det är att prata om sex och sexualitet?

–Det är svårt att säga något om detta på ett generellt plan eftersom det inte finns särskilt mycket forskning att luta sig mot. I vår studie såg vi dock att samtalsämnena sex och sexualitet kan upplevas som känsliga och kräva extra varsamhet, något som också stämmer överens med de få tidigare studier som gjorts. Det vi tyckte var extra intressant var att detta alltså gällde även för psykologer som hade vidareutbildat sig inom sexologi, övat på att prata om ämnena och dessutom arbetade på ungdomsmottagningen där sexuell hälsa står i fokus.

 Två paradoxer framkommer i ert arbete – ”Önskan om det oladdade mötet” och ”En (själv)medveten psykolog”, vad innebär dessa?

–Lite förenklat så handlar den första paradoxen om att psykologerna ville samtala om sex och sexualitet som vilka samtalsämnen som helst samtidigt som de i mötet med ungdomarna hanterade ämnena som om de vore känsliga och tabubelagda. Den andra paradoxen handlar om att psykologerna anpassade sig efter ungdomarnas sätt att samtala om ämnena samtidigt som de i vissa fall hade en önskan om att förändra och fördjupa ungdomarnas syn på sex och sexualitet. Det går att säga mycket mer om vad dessa paradoxer innebär, men kortfattat så tänker vi att paradoxerna tillsammans pekar mot att sex och sexualitet som samtalsämnen verkar kräva något extra av psykologerna jämfört med andra samtalsämnen.

 Ni skriver också att psykologerna hänvisar till egen ovana att prata om sex och sexualitet i stället för att tillskriva det ett samhälleligt tabu, vad tror ni att det beror på?

–Vi har funderat på om det möjligtvis skulle kunna förklaras av att det kan finnas en föreställning om att Sverige som är i framkant vad gäller sexuella rättigheter och sexualupplysning också är befriat från tabun kring att samtala om sex och sexualitet. Kanske är det denna föreställning som leder till att psykologerna tänker att obehaget inför samtalsämnena beror på dem själva snarare än att det är ämnena i sig som är känsliga.

Ni skriver att ert arbete nyanserat tilltron till att övning och vidareutbildning räcker för att kunna samtala om sex och sexualitet som vilka ämnen som helst, att det snarare kan bli obekvämt oavsett kompetens, hur kan vi använda den kunskapen?

Det vore fint om denna kunskap kunde bidra till att psykologer inte är lika hårda mot sig själva när något känns pinsamt eller svårt i mötet med patienter. Kanske är det helt okej att det ibland känns obekvämt att som psykolog samtala om sex och sexualitet – även ”experter” på området verkar ju emellanåt uppleva ämnena som känsliga och svåra att ta sig an.

 

Fakta:

Titel: “Inte bara att klampa in” – hur psykologer på ungdomsmottagningar upplever samtal om sex och sexualitet:

Metod: Semistrukturerad intervju. Materialet bearbetades med tematisk analys.

Deltagare: Tio psykologer som arbetar på ungdomsmottagning.

Här kan du läsa examensarbetet.

 

Text: Maria Jernberg

 

Fler artiklar

  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • “Ge barnen hopp när familjen brister”
  • Sabina Gušić tog ett sabbatsår till havs

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Det som är svårt på riktigt

Hälften av samtalen handlade om självskador. I det här numret kan ni läsa om det lilla, men ytterst viktiga, vi hittills vet om fenomenet.

Konferensrapporter

”Lyft näsan från testprotokollen”

Neuropsykologin spelar allt större roll inom psykiatrin.
-Problemet är att det inte finns några behandlingar, sa Jacqueline Borg under neuropsykologernas riksstämma.

Etikrådet

Vad göra när det blir för svårt för mig som PTP?

Att värna ett barns autonomi och självbestämmande är i sig ett komplext uppdrag, skriver Patrik Lind, etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Utanför jobbet

»Flyga var sist på min bucketlist«

Psykologen Carl Hultström förverkligade barndomsdrömmen och blev pilot.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

15 juni 2022

Larmet från Västerbotten: Transpersoner självmedicinerar med stopphormoner https://t.co/WhpnSzqtNk via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
18 maj 2022

Socialstyrelsen medger bristande kommunikation https://t.co/5GHmo4engU via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on TwitterLike on Twitter
6 april 2022

Psykolog vittnade mot klient i parterapi https://t.co/ZjwV9REeXa via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
29 mars 2022

“Varje vänligt ord har betydelse” https://t.co/XVhcDzf2Y2 via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
11 mars 2022

Största ryska facket på väg att uteslutas https://t.co/IPw5khr0Iu via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
3 mars 2022

Ryska psykologförbundet utesluts från EFPA https://t.co/5AHrDHevXg via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
27 januari 2022

Terapitimmen allt kortare https://t.co/MHLcg6Tr8o via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter1Like on Twitter
26 januari 2022

“Priset ger mig vind i ryggen” https://t.co/OEtpJdeE5e via @psykologtidning

Reply on TwitterRetweet on Twitter2Like on Twitter1

Nyheter

Kritiserad skola slipper sanktioner – rekryterade psykolog

Bruno Adler, 96, fortsätter jobba som psykolog

XR-psykologer vandaliserade bensinpumpar

Transpersoner självmedicinerar med hormoner

Nu bjuder vi in politikerna

“Behandling av narcissism ger resultat”

© 2022 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in

Som de flesta webbplatser i dag använder vi cookies. Läs mer