• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » “Varje vänligt ord har betydelse”

“Varje vänligt ord har betydelse”

29 mars 2022 publicerad av Lennart Kriisa

Psykologerna i Ukraina kämpar med allt från krishantering i skyddsrum till att dela ut skyddsvästar till kollegor i strid.
– Det är vårt bidrag till den kommande segern, säger Valeriia Palii, det ukrainska psykologförbundets ordförande. 

Text: Lennart Kriisa

Vilket arbete kan psykologerna utföra i Ukraina?

Valeriia Palii

– Internt har vi fullt fokus på att hålla seminarier och sprida våra uppdaterade riktlinjer om trauma och krishantering. Psykologer med relevant utbildning stöttar armén. Vi lägger särskild vikt vid att hjälpa soldatfamiljer. Alla psykologer gör så många frivilliga insatser de mäktar med, från att ge internflyktingar tak över huvudet till att transportera militär utrustning.

Går det att få någon psykologisk behandling i Ukraina?

–Ja, absolut, men det blir förstås mest krishantering, resten får vi ta senare. Alla initiativ som togs under pandemin fortsätter med sina verksamheter. Det finns också psykologer som möter folk där de befinner sig; på tågstationer eller på de särskilda uppsamlingsplatserna för människor som tvingats lämna sina hem. Det finns även psykologer som ger stöd nere i tunnelbanan, eftersom tunnelbanan nu fungerar som skyddsrum under bombningar.

Hur påverkas ni psykologer av kriget?

– Stressen pågår dygnet runt, precis som för alla andra. Ryska missiler förstörde en kollegas bostad i Charkiv. Några kollegor har också förlorat sina anhöriga i Tjernihiv och Mariupol. Några andra av mina kollegor är fast i en ockuperad förstad till Kiev och vi har inte haft kontakt med dem på över tjugo dagar. Många psykologer är internflyktingar eller har lämnat landet. Andra tar skydd i källare när bomberna faller. Som psykologer måste vi ändå fortsätta att bidra med vad vi kan. Det är vårt bidrag till den kommande segern.

Hur många psykologer jobbar för armén?

– En hel del, men jag vet inte antalet. Det finns många uppgifter inom försvaret, från att evakuera civila till att delta i striderna. En av medlemmarna i vårt etikråd, Artem Osypian, deltar i det militära försvaret av Kiev. Vi är mycket stolta över honom och alla andra som har modet att försvara vårt land. Psykologförbundet har köpt in skyddsvästar och delar ut till psykologer som deltar i striderna. Det känns alldeles overkligt när jag berättar om detta, men så är det.

Vad kan svenska psykologer göra för att stötta er?

Kristina Taylor. Foto: Fond & Fond

– Jag får varje vecka fina mejl från kollegor i Sverige. De uttrycker sin sympati och erbjuder all möjlig hjälp. Det är väldigt rörande, jag har aldrig upplevt något liknande. Det vi går igenom nu är så svårt att hantera, men varje vänligt ord får betydelse. Jag har också blivit informerad om Sveriges satsning »Psykologer för Ukraina«, den är imponerande.

Det starka ledarskapet under er ordförande, Kristina Taylor, har också haft stor betydelse. Vi uppskattar att hon drev på för ett skarpare uttalande från EFPA som senare ledde till uteslutning. Jag förstår att det var ett svårt beslut, men vi vet att det ryska psykologförbundet stöttar kriget mot oss och har ett nära samarbete med det ryska försvarsdepartementet.

Har du själv planer på att lämna Ukraina?

– Nej, jag stannar i Kiev med min familj. Här finns allt jag älskar och känner till. Jag kan inte tänka mig något annat än att stanna här och arbeta så mycket jag orkar. Vi kommer att segra, det är självklart.

Fotnot: Psykologtidningen har sökt det ryska psykologförbundet.

 

Fler artiklar

  • Ukraina anklagar ryska psykologer för att stötta kriget
  • Därför skenade diagnosen utmattningssyndrom
  • Autism på modet

Arkiverad under: Aktuellt, Ettan

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Välj den sämsta arbetsmiljön

Psykologerna på de statliga ungdomshemmen är värda all heder, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Psykologer och filosofer i debatt om klimatet

Debatterade vad som är viktigast för att lösa klimatkrisen. De visade sig ha olika svar.

Etikrådet

Hur kan vi tänka kring ett barn som tar sitt liv?

Jag lyssnade på programmet och blev också mycket tagen av det, skriver Etikrådets ordförande Patrik Lind.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Björn Paxling om att slippa fängelse: ”En sten föll från mitt hjärta”

Föreläsarna får ta bussen till studentkongressen

”Tack för att du stöttade oss”

Professorn får jobba vidare med forskargrupp – trots stenhård kritik från utredare

“Kunskapen om vulvodyni skamligt eftersatt”

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt”

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in