Antalet vuxna med diagnosen lindrig intellektuell funktionsnedsättning ökar kraftigt, visar Psykologtidningens granskning.
Även bland barn blir diagnosen vanligare.
– Vi håller på att skapa ett utslagningssystem säger Monica Kierkegaard, psykolog och utredningshandledare i Stockholms stad.
Text: Maria Jernberg
Psykologtidningen har granskat statistik från Socialstyrelsen som visar att antalet vuxna patienter med lindrig intellektuell funktionsnedsättning har ökat med 143 procent mellan åren 2008 och 2020.
– Vi har inte analyserat siffrorna närmare men nu när jag tittar väcker de stora lokala skillnaderna frågor likväl som att ökningen i flera regioner drar i väg med DSM-5, säger Peter Salmi utredare inom psykiatri på Socialstyrelsen.
I Örebro län är ökningen 617 procent. Peter Salmi menar att det kan handla om olika praxis på lokal nivå.
– Det är angeläget att titta mer på de här frågorna.
Personer med intellektuell funktionsnedsättning har vanligtvis insatser från habiliteringen. Utredningarna sker däremot ofta i psykiatrin för barn även i skolan.
Psykologer inom vuxenhabilitering har på senare år anat en glidning i diagnostiseringen. Karin Settergren är ordförande för den nationella föreningen:
– Det finns en farhåga att utvecklingsstörning inte längre ses som den exklusiva diagnos det faktiskt är utan som en psykiatrisk diagnos bland andra.
Föreningen ser generationsväxling och hög personalomsättning som möjliga orsaker.
– I ICD-10 står att utredningen ska göras av en erfaren diagnostiker. Det uppfattar vi inte nödvändigtvis är vad som erbjuds.
Karin Settergren undrar i vilken mån den som utreder har erfarenhet av målgruppen.
– Så psykologen har en känsla för skillnaden mellan att vara en tjomme som inte hänger med särskilt bra och att ha en lindrig utvecklingsstörning.
I Stockholms län har andelen elever som blir mottagna i särskola ökat med drygt trettio procent sedan 2016 från 0.9 till 1.2 procent. Monica Kierkegaard handleder Stockholms stads skolpsykologer.
– Utifrån vad jag ser och hör och vad psykologerna ringer om så tycks vi ha börjat tänja för mycket på gränserna. Särskilt gäller det externa utredningsenheter.
Elever som tidigare bedömdes vara svagt teoretiskt begåvade kan nu få IF-diagnos.
– Och det kommer inte gynna eleverna. De blir främmande fåglar i särskolan kan känna ett utanförskap där och fråntas möjligheten att gå på vanligt gymnasium.
Monica Kierkegaard kopplar förändringen till DSM-5 och dess betoning på adaptiva förmågor.
– Vi har inga bra instrument för det adaptiva så bedömningen blir absolut mer subjektiv. Jag lutar mig fortfarande mycket mot IK. Jag känner mig tryggare med det måttet.
Harald Schulz psykolog i mottagandeteamet i Stockholms stad tycker inte ökningen är ett observandum utan ligger inom det förväntade.
– Vi ska åtminstone ha en procent av eleverna i särskolan så 1,2 procent för 2020 är en bra siffra. Att gå i särskola är en rättighet.
Harald Schulz håller med om att bedömningarna gått från att vara psykometriska mot att bli mer kliniska.
– Tidigare utgick psykologer från att IK 70 var en absolut gräns. Numera skulle diagnosen kunna ställas vid IK 74, 75 och antagligen 76 också om allt i den kliniska bedömningen tyder på IF.
I Göteborg har Katja Klein arbetat med mottagandet till särskola under tio år.
– När den nya diagnosmanualen kom 2014 ändrades tänkandet kring vem som kan få den här diagnosen det märktes snabbt i psykologernas utredningar. Men om någon med IK 80 skulle få den då skulle jag börja undra.
Katja Klein anser dock att det tidigare var för få som fick den och hänvisar till Skolverkets statistik.
– Jag tror att många i gränslandet får det bättre med en diagnos även om det finns de som inte känner sig hemma i den. Samtidigt kan vi ju fundera på hur många vi ska ha med intellektuell funktionsnedsättning i vårt samhälle att det blir fler som inte passar in.
För de vuxna som utreds målar Karin Settergren upp en annan situation där diagnosen inte blir till hjälp.
– De flesta vuxna med misstänkt IF tycker inte det är attraktivt med en diagnos. De vill inte tillhöra kategorin handikappade och tackar ofta nej till LSS-insatser.
Beträffande skolbarn ser Monica Kierkegaard en risk att diagnoser ställs av fel anledning då skolorna ofta har svårt att veta hur de ska undervisa elever i skiktet 70 till 80 IK. Pressen på den utredande psykologen kan vara stor.
– Ibland säger psykologerna jag pratar med »de kommer bli jättebesvikna på skolan om jag inte ställer diagnos«.
Enligt Monica Kierkegaard har barn i det lägre spannet av svag teoretisk begåvning svårt att nå kursmålen efter att LGR 11 kom.
– Och om vi börjar ställa diagnos på dem på oklara grunder – ja då har vi ju skapat ett utslagningssystem.
Fakta/Lindrig intellektuell funktionsnedsättning
Prevalens: 0,5–1,5
DSM-5: Den adaptiva och kliniska bedömningen ges större tyngd. Den psykometriska mindre. Utkom i miniversion på svenska 2014.
Grundsärskola: Skolform anpassad till elever som inte uppnår grundskolans kunskapskrav på grund av en IF eller förvärvad hjärnskada. Betyg från gundsärskolan ger ej behörighet till att söka till gymnasiet utan till särgymnasiet.
