En sakkunnig är den enda experten i rummet och ska förhålla sig opartisk. Men det vanligaste klagomålet till Etikrådet handlar om missnöje med hur psykologen agerat. “Psykologen kan vara mycket engagerad i ärendet”, säger Patrik Lind.
Illustration: Linnea Blixt
Att uppdraget som sakkunnig eller vittne inte är enkelt vittnar klagomålen till Etikrådet om. Det är det enskilt vanligaste temat bland klagomålen och ofta rör det vårdnadstvister då psykologen inte inhämtat samtycke från båda vårdnadshavarna om att häva sekretessbelagd information. Anmälaren är som regel den vårdnadshavare som inte tillfrågats.
– Ur etisk synvinkel kan det handla om synen på det utvidgade klientbegreppet; det vill säga andra som kan påverkas av den psykologiska insatsen, såsom syskon eller den andre vårdnadshavaren och yrkesetiskt också i någon mån psykologens klienter, säger Etikrådets ordförande Patrik Lind.
Det händer att Etikrådet och den anmälde psykologen har olika syn på klientbegreppet, berättar Patrik Lind.
– Psykologen är kanske mycket engagerad i ärendet och den egna moralen har sagt att hen var tvungen att agera på ett visst sätt. Då kan Etikrådet, efter kanske två-tre samtal med psykologen, bara konstatera att så är fallet. Någon påföljd blir det inte.
Minst ett par gånger per månad får Psykologförbundets jurist Nils Erik Solberg frågor från psykologer som ska vara sakkunniga eller vittnen i rätten. Som regel handlar det om brottmål eller vårdnadstvister.
– Även om man anlitats av en part bör man alltid förhålla sig objektiv och opartisk som sakkunnig, du är den ende experten i rummet. Men man kan alltid göra en felaktig bedömning och det kan man som partssakkunnig inte bestraffas för, säger Nils Erik Solberg.
Som vittne kan psykologen alltid berätta om sakomständigheter om sekretessen är hävd, till exempel att ett barn berättat att det helst vill bo hos en av föräldrarna eller vad en kvinna under terapin berättat om gällande ett övergrepp.
– Men säger psykologen något om sannolikheten för att händelsen verkligen inträffat går man för långt, då tar psykologen för mycket ansvar för utgången i målet, säger Nils Erik Solberg.
Däremot kan psykologen uttala sig i generella termer om sannolikheten att klientens psykiska tillstånd kan vara kopplat till exempelvis ett trauma, utifrån vetenskap.
– Sanningshalten i klientens uttalanden är dock alltid en sak för rätten att bedöma.
I en motion till förbundskongressen 2020 uppmanades Psykologförbundet att bland annat ta fram riktlinjer och rekommendationer till stöd för psykologer i juridiska processer. Nu pågår ett arbete för att se över om Psykologförbundets rådgivning kan förbättras för att tillmötesgå motionärernas önskemål.
Lathund för utlåtanden
Partssakkunniga i rätten kan komplettera ett muntligt utlåtande med ett skriftligt, även om det inte är något krav. Både muntliga och skriftliga utlåtanden ska uppfylla kraven i Socialstyrelsens föreskrifter om intyg, som riktar sig till all personal inom hälso- och sjukvården, gällande bland annat objektivitet och jävsförhållanden.
