Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

Hem » Acceptans avgörande vid KBT för barn

Acceptans avgörande vid KBT för barn

publicerad av

Acceptans är en avgörande faktor för behandlingsnöjdhet vid KBT för barn och ungdomar. Det visar en systematisk granskning av publicerade studier som sammanlagt inkluderar drygt 6 600 barn och ungdomar med ångest och depression. Granskningen visar att det behövs fortsatt forskning för den här gruppen för att öka kunskapen om preferenser och de behandlingstekniker som används.

Under de senaste åren har psykisk ohälsa ökat bland ungdomar i åldrarna 15–19 år [1]. Den utgör 45 procent av den totala sjukdomsbördan i denna grupp. En av de senaste studierna uppskattar den globala förekomsten av psykisk ohälsa hos barn och ungdomar till 13,4 procent. En studie i Europa visar att 12,8 procent av barn och ungdomar har någon psykiatrisk störning, varav 3,8 procent ångest eller depression [2]. Ökningen av psykiska problem leder till ökat behov av behandling med empiriskt stöd. Många randomiserade kontrollerade studier (RCT) visar att KBT är en effektiv psykologisk behandling för depression och ångeststörningar.

Trots att antalet effektstudier av KBT för barn och unga med ångest och depression har ökat under de senaste åren finns det ingen kunskapsöversikt om behandlingsnöjdhet hos deltagarna. Samtidigt finns det en rad studier som fokuserar på patientnöjdhet inom psykiatrivården. Patientnöjdhet används som grundläggande mått inom hälso- och sjukvården för att bedöma vårdkvalitet [6] och fungerar som grund för utvärdering av behandlingar. Trots vikten av patientnöjdhet i vården [7] är behandlingsnöjdhetsnivåerna hos barn och ungdomar fortfarande i stort sett okända.

Kunskapsöversikt om behandlingsnöjdhet

En forskargrupp med klinisk kompetens vid Kompetenscentrum för psykoterapi, Karolinska institutet, och vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, har genomfört en systematisk granskning och metaanalys/metasyntes av behandlingsstudier som fokuserar på effekten av KBT hos barn och ungdomar med ångest och depression. Syftet var att undersöka rapporteringskvaliteten för behandlingsnöjdhet i de studier som identifierades, samt undersöka nivån på behandlingsnöjdhet med KBT bland barn och ungdomar med ångest och depression [8]. Undersökningen fokuserade på ungas perspektiv som en viktig komponent tillsammans med vetenskaplig evidens, samt på psykologens expertis i de nya principerna för Evidensbaserad psykologisk praktik (EBPP) [9].

Utifrån 1 825 identifierade artiklar (RCT, kvasiexperimentella och kvalitativa studier) valdes 35 studier ut för en närmare analys. Resultaten av meta-syntes och proportionell metaanalys visade på måttlig till hög behandlingsnöjdhet avseende KBT. De undersökta studierna uppvisade en måttlig till god kvalitet beträffande rapporteringen av behandlingsnöjdhet. I kunskapsöversikten framkom att variationen i mätinstrumenten eller intervjuerna var stor. Detta har medfört en risk för olikheter i utvärderingar inom konceptet »behandlingsnöjdhet« som i sin tur skapar en osäkerhet kring generaliseringen av konceptet. Detta visar på ett behov av konsensus om vad man avser samt standardiserade mätmetoder för utvärdering av behandlingsnöjdhet i framtiden.

Manualbaserad KBT vanligast

Sammanlagt ingick 6 631 deltagare i kunskapsöversikten. Tio studier hade färre än 25 deltagare, elva hade mellan 26 och 50 deltagare och ytterligare tio studier inkluderade mellan 51 och 100 deltagare. Två studier inkluderade över 100 deltagare och två studier över 4 000 deltagare. Deltagarna var i åldrarna 4–17 år. Tretton studier inkluderade både barn och ungdomar (4–17 år), 17 studier endast barn (4–13 år), och sex studier inkluderade endast ungdomar (12–18 år). Majoriteten av studierna inkluderade både pojkar och flickor. En inkluderade enbart flickor och en studie tre könsgrupper (pojkar, flickor och andra).

Majoriteten av de studier som ingick kunskapsöversikten använde manualbaserade KBT-behandlingar. Elva studier använde antingen internetförmedlad KBT, datoriserad KBT eller ljudbaserad/CD-ROM-assisterad KBT-behandling. De återstående studierna använde sig av sedvanlig KBT-behandling (face-to-face). De flesta av studierna hade en behandlingsfrekvens på mellan 8 och 20 veckovisa sessioner, två studier bestod av endast en session. Sessionernas duration varierade mellan 30 min och 60 min, medan två studier använde tre timmar för en-sessionsbaserad KBT. Fem studier rapporterade inte duration av sessioner.

Acceptans en avgörande faktor

Resultatet visar att de studier som inkluderats i översikten har en måttlig till bra rapportering av mätinstrument och resultat avseende behandlingsnöjdhet hos deltagarna. Det indikerar en måttlig till bra rapporteringskvalitet. De gemensamma områdena som de fokuserade på avseende behandlingsnöjdhet var KBT-behandlingens användbarhet eller hjälpsam, acceptans, allians, barriär, preferens och rekommendation.

Användbarhet eller hjälpsamhet: Användbarhet av behandlingen (till exempel om de färdigheter som erhölls under behandlingen var användbara och till hjälp) var en viktig faktor. En av studierna fokuserade på användbarheten av KBT-moduler, såsom coping skills, psykoedukation och tydlig behandlingsmålsättning. En annan fokuserade på de faktorer som är involverade i behandlingsnöjdhet, såsom interventioner och terapeutrelaterad teknik samt förvärvade färdigheter.

Acceptans: Behandlingsacceptans rapporterades vara en avgörande faktor för behandlingsnöjdhet. Acceptabilitet undersöktes med avseende på behandlingsinnehåll och behandlingsmodalitet (till exempel internetbaserade interventioner).

Allians: Allians mellan förälder och terapeut, samt mellan barn och terapeut, är också en viktig faktor. Här inkluderades aspekter som emotionellt band mellan terapeut och deltagare samt överenskommelse om terapeutiska aktiviteter.

Barriärer: Några studier fokuserade på hinder i terapin, exempelvis att hitta tid för KBT-behandling. Hinder kanske är vanligare vid behandling med barn och unga då den konkurrerar med andra vardagsaktiviteter.

Preferens: Andra studier fokuserade på behandlingspreferenser, till exempel behandlings- och terapeutteknik, kommunikation, ökad medvetenhet och förbättring av familjerelationer;

Rekommendation: Flera studier rapporterade att deltagarna gärna rekommenderar behandlingen till andra barn och unga.

Andra aspekter som inkluderades var ökad kunskap, bättre kompetens och ändrade attityder.

Den vanligaste designen som användes var randomiserade kontrollerade studier (RCT). Endast tretton av 35 studier använde en annan studiedesign. Det visar att majoriteten av studierna i första hand var effektstudier medan behandlarnöjdhet ingick som en kompletterande undersökning. Endast fyra av 35 studier beskrev behandlingsnöjdhet som ett tydligt syfte.

Måttlig till hög behandlingsnöjdhet

Alla studier rapporterade symtomreduktion av ångest eller depression. RCT-studier rapporterade större symtomminskning bland de som fick KBT-behandling jämfört med kontrollgruppen. I de återstående studierna visade resultatet på förändringar inom grupper, vilket indikerar att KBT var effektivt.

Resultaten av översikten visar på måttlig till god rapporteringskvalitet. Majoriteten av studierna visade en måttlig till hög behandlingsnöjdhet med KBT bland barn och ungdomar med ångest och depression. Samtliga studier som inkluderades visade en måttlig behandlingseffekt, vilket bekräftade resultaten i andra kunskapsöversikter [10,11]. Resultat av metasyntes och metaanalys indikerar en måttlig till hög behandlingsnöjdhet med KBT bland barn och ungdomar med ångest och depression. När det gäller metasyntes och metaanalys var det inte möjligt att genomföra en strikt metaanalys där alla studier inkluderades. Det på grund av dataheterogenitet, informanter, använda åtgärder och rapportering av resultaten. En viss försiktighet är dock nödvändig eftersom i analysen baseras på deltagarnas och föräldrarnas skattningar.

Författarna till de granskade studierna använde begreppet behandlingsnöjdhet i olika syften, såsom nöjdhet med behandlingsutfall eller innehåll, acceptans, användbarhet, allians, barriärer och behandlingspreferenser. Dessutom var det stor variation vad gäller a) användningen av validerade instrument (för befolkningen eller anpassningen till det aktuella landet), b) användningen av studiekonstruerade instrument och kompletterande enstaka frågor, c) graden av information angående instrumentet som användes (från detaljerad till ingen information alls). Detta leder till viss osäkerhet om tillförlitligheten, validiteten och generaliserbarheten av resultaten i denna översyn. Mångfalden av betydelsen av själva begreppet »behandlingsnöjdhet« leder till ett behov av konsensus av vad man undersöker, och ett standardiserat mätinstrument eller en checklista.

Ytterligare forskning behövs

Utöver forskning om behandlingseffekt vid KBT är det även viktigt med fortsatt forskning kring behandlingsnöjdhet vid KBT bland barn och unga med ångest och depression. Det skulle öka kunskapen om deltagarnas behandlingspreferenser, om behandlingsinnehåll och om de tekniker som används. Det är något som kan vara särskilt användbart för barn och ungdomar med ångest och depression för att underlätta den personcentrerade KBT-behandlingen inom vården.

Den här översikten gör det möjligt att identifiera implementeringsstrategier som kan öka implementeringen av KBT för alla åldrar och diagnoser, och med olika modaliteter såsom internetbaserad KBT.

Vidare pekar översikten på ett behov av ökat fokus på processforskning i KBT. Ökad kunskap om medierande faktorer kan påverka behandlingsutfall hos barn och unga med depression och ångest, och kan leda till bättre och mer anpassade behandlingar. Det kan till exempel handla om huruvida faktorer som deltagarnas acceptans för behandlingens innehåll, struktur och upplägg kan påverka behandlingens resultat, liksom alliansen mellan deltagare och terapeut, föräldrar och terapeut, möjliga barriärer, behandlingspreferenser och rekommendationer av andra som genomgått behandlingen. Andra aspekter som bör undersökas ytterligare vid uppföljningsstudier är barn och ungas erfarenheter efter genomgången behandling, det vill säga användbarhet av strategier och på vilket sätt de eventuella nyförvärvade färdigheterna har varit till någon hjälp.

Resultaten av denna översikt kan bidra till utvecklingen av en checklista för behandlingsnöjdhet med KBT och till att underlätta framtida forskning inom området. Översikten påvisar behovet av studier med fokus på barn och ungdomar med depression och ångest, inklusive barns perspektiv på behandlingen, förutom studier med fokus på effekt och effektivitet av KBT.

 

Nora Choque Olsson, psykolog, psykoterapeut, specialist i klinisk psykologi, lektor; Stockholms universitet och Karolinska institutet.

 

 

 

Pernilla Juth, psykolog, adjunkt, Karolinska institutet.

 

 

 

 

Emma Högberg Ragnarsson, psykolog, doktorand, Karolinska institutet.

 

 

 

 

Tobias Lundgren, psykolog, sektionschef, Karolinska Institutet.

 

 

 

 

Markus Jansson-Fröjmark, psykolog, docent i psykologi, Karolinska institutet.

 

 

 

 

Thomas Parling, psykolog, adjunkt, Karolinska institutet.

 

 

 

 

Referenser

  1. Patton, GC. et al. (2016). Our future: a Lancet commission on adolescent health and wellbeing. The Lancet. 387; 2423–78.
  2. Kovess-Masfety V, Husky MM, Keyes K. (2016). Comparing the prevalence of mental health problems in children 6-11 across Europe. Soc psychiatry Psychiatr Epidemiol. 51(8); 1093-103.
  3. Butler AC, Chapman JE, Forman EM, et al. (2006). The empirical status of cognitive-behavioral therapy: A review of meta-analyses. Clin Psychol Rev. 26; 17–31.
  4. Craske MG, Craske, MG. Evaluation. (2017). Cogn Ther. 2nd ed. 127–39.
  5. Zhang A, et al. (2019). Cognitive behavioral therapy for primary care depression and anxiety: a secondary meta-analytic review using robust variance estimation in meta-regression. J Behav Med. 42, 1117–1141.
  6. Dupree E, Anderson R, Nash IS. (2011). Improving quality in healthcare: Start with the patient. Mt Sinai J Med. 78; 813–9.
  7. Batbaatar E, Dorjdagva J, Luvsannyam A, et al. (2017). Determinants of patient satisfaction: A systematic review. Perspectives in Public Health. 137; 89–101.
  8. Choque Olsson, N, et al. (2020). Treatment satisfaction with cognitive-behavioral therapy among children and adolescents with anxiety and depression: A systematic review and meta-synthesis. J Behav Cogn Ther.
  9. Sveriges Psykologförbund. (2021). https://www.psykologforbundet.se/globalassets/a-psykologforetagarna/ebpp-002.pdf.
  10. Bennett K, et al. (2016). Treating child and adolescent anxiety effectively: Overview of systematic reviews. Clin Psychol Rev. 50; 80–94.
  11. Chu BC, Harrison TL. (2007). Disorder-specific effects of CBT for anxious and depressed youth: A meta-analysis of candidate mediators of change. Clin Child Fam Psychol Rev. 10; 352–72.

 

Artiklar inkluderade i översikten

 

  1. Arendt, K., Thastum, M., & Hougaard, E. (n. d. ). (2016). Efficacy of a Danish version of the Cool Kids program: a randomized wait-list controlled trial. Acta Psychiatrica Scandinavica, 133(2), 109–121. Retrieved from https://doi.org/10.1111/acps.12448

 

  1. Auslander, W., McGinnis, H., Tlapek, S., Smith, P., Foster, A., Edmond, T., & Dunn, J. (2017). Adaptation and implementation of a trauma-focused cognitive behavioral intervention for girls in child welfare. American Journal of Orthopsychiatry, 87(3), 206–215. https://doi.org/10.1037/ort0000233

 

  1. Barrett, P. M., Shortt, A. L., Fox, T. L., & Wescombe, K. (2001). Examining the social validity of the FRIENDS treatment program for anxious children. Behaviour Change, 18(2), 63–77. https://doi.org/10.1375/bech.18.2.63

 

  1. Bella-Awusah, T., Ani, C., Ajuwon, A., & Omigbodun, O. (2016). Effectiveness of brief school-based, group cognitive behavioural therapy for depressed adolescents in south west Nigeria. Child and Adolescent Mental Health, 21(1), 44–50. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1111/camh.12104

 

  1. Bergman, R., Gonzalez, A., Piacentini, J., & Keller, M. (2013). Integrated Behavior Therapy for Selective Mutism: a randomized controlled pilot study. Behav Res Ther, Vol. 51, pp. 680–689. https://doi.org/10.1016/j.brat.2013.07.003

 

  1. Brown, A. M., Deacon, B. J., Abramowitz, J. S., Dammann, J., & Whiteside, S. P. (2007). Parents’ perceptions of pharmacological and cognitive-behavioral treatments for childhood anxiety disorders. Behaviour Research & Therapy, 45(4), 819–828. Retrieved from http://ovidsp.ovid.com/ovidweb.cgi?T=JS&CSC=Y&NEWS=N&PAGE=fulltext&D=med5&AN=16784722

 

  1. Carpenter, A. L., Pincus, D. B., Furr, J. M., & Comer, J. S. (n. d. ). (2018). Working From Home: An Initial Pilot Examination of Videoconferencing-Based Cognitive Behavioral Therapy for Anxious Youth Delivered to the Home Setting. Behavior Therapy, Vol.49(6), 917–930. https://doi.org/DOI: 10.1016/j.beth.2018.01.007

 

  1. Chavira, D. A., Drahota, A., Garland, A. F., Roesch, S., Garcia, M., & Stein, M. B. (2014). Feasibility of two modes of treatment delivery for child anxiety in primary care. Behaviour Research and Therapy, 60, 60–66. https://doi.org/10.1016/j.brat.2014.06.010

 

  1. Crawford, E. A., Salloum, A., Lewin, A. B., Andel, R., Murphy, T. K., & Storch, E. A. (2013). A pilot study of computer-assisted cognitive behavioral therapy for childhood anxiety in community mental health centers. Journal of Cognitive Psychotherapy, 27(3), 221–234. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1891/0889-8391.27.3.221

 

  1. Clarke, G., DeBar, L. L., Pearson, J. A., Dickerson, J. F., Lynch, F. L., Gullion, C. M., & Leo, M. C. (2016). Cognitive behavioral therapy in primary care for youth declining antidepressants: A randomized trial. Pediatrics, 137(5), 1–13. Retrieved from http://ovidsp.ovid.com/ovidweb.cgi?T=JS&PAGE=reference&D=psyc13&NEWS=N&AN=2016-23914-004

 

  1. Cunningham, M. J., & Wuthrich, V. (2008). Examination of Barriers to Treatment and User Preferences With Computer-based Therapy Using The Cool Teens CD for Adolescent Anxiety. E-Journal of Applied Psychology, 4(2). https://doi.org/10.7790/ejap.v4i2.115

 

  1. Dudley, A. L., Melvin, G. A., Williams, N. J., Tonge, B. J., & King, N. J. (2005). Investigation of consumer satisfaction with cognitive-behaviour therapy and sertraline in the treatment of adolescent depression. Australian and New Zealand Journal of Psychiatry, 39(6), 500–506. https://doi.org/10.1080/j.1440-1614.2005.01610.x

 

  1. Eckshtain, D., & Gaynor, S. T. (2012). Combining individual Cognitive Behaviour Therapy and caregiver-child sessions for childhood depression: An open trial. Clinical Child Psychology and Psychiatry, 17(2), 266–283. https://doi.org/10.1177/1359104511404316

 

  1. Ehrenreich-May, J., & Bilek, E. L. (2011). Universal Prevention of Anxiety and Depression in a Recreational Camp Setting: An Initial Open Trial. Child & Youth Care Forum, 40(6), 435–455. https://doi.org/10.1007/s10566-011-9148-4

 

  1. Fjermestad, K. W., Lerner, M. D., McLeod, B. D., Wergeland, G. J., Heiervang, E. R., Silverman, W. K., … Haugland, B. S. (2016). Therapist-youth agreement on alliance change predicts long-term outcome in CBT for anxiety disorders. Journal of Child Psychology & Psychiatry & Allied Disciplines, 57(5), 625–632. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1111/jcpp.12485

 

  1. Gordon-Hollingsworth, A. T., Becker, E. M., Ginsburg, G. S., Keeton, C., Compton, S. N., Birmaher, B. B., … March, J. S. (2015). Anxiety disorders in Caucasian and African American children: A comparison of clinical characteristics, treatment process variables, and treatment outcomes. Child Psychiatry and Human Development, 46(5), 643–655. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1007/s10578-014-0507-x

 

  1. Hickman, C., Jacobson, D., & Melnyk, B. (2015). Randomized controlled trial of the acceptability, feasibility, and preliminary effects of a cognitive behavioral skills building intervention in adolescents with chronic daily headaches: a pilot study. Journal of Pediatric Health Care : Official Publication of National Association of Pediatric Nurse Associates & Practitioners, Vol. 29, pp. 5–16. https://doi.org/10.1016/j.pedhc.2014.05.001

 

  1. Hoffman, L. J., & Chu, B. C. (2015). Target problem (mis) matching: predictors and consequences of parent-youth agreement in a sample of anxious youth. J Anxiety Disord, 31, 11–19. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1016/j.janxdis.2014.12.015

 

  1. Infantino, A., Donovan, C., & March, S. (2016). A randomized controlled trial of an audio-based treatment program for child anxiety disorders. Behav Res Ther, Vol. 79, pp. 35–45. https://doi.org/10.1016/j.brat.2016.02.007

 

  1. Khanna, M., & Kendall, P. (2010). Computer-assisted cognitive behavioral therapy for child anxiety: results of a randomized clinical trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, Vol. 78, pp. 737–745. https://doi.org/10.1037/a0019739

 

  1. March, S., Spence, S. H., Donovan, C. L., & Kenardy, J. A. (2018). Large-scale dissemination of internet-based cognitive behavioral therapy for youth anxiety: Feasibility and acceptability study. Journal of Medical Internet Research, 20(7). https://doi.org/10.2196/jmir.9211

 

  1. Ollendick, T., Halldorsdottir, T., Fraire, M., Austin, K., Noguchi, R., Lewis, K., … Whitmore, M. (2015). Specific phobias in youth: a randomized controlled trial comparing one-session treatment to a parent-augmented one-session treatment. Behav Ther, Vol. 46, pp. 141–155. https://doi.org/10.1016/j.beth.2014.09.004

 

  1. Pincus, D., May, J., Whitton, S., Mattis, S., & Barlow, D. (2010). Cognitive-behavioral treatment of panic disorder in adolescence. J Clin Child Adolesc Psychol, Vol. 39, pp. 638–649. https://doi.org/10.1080/15374416.2010.501288

 

  1. Santesteban-Echarri, O., Hernández-Arroyo, L., Rice, S. M. et al. (2018). Adapting the Brief Coping Cat for Children with Anxiety to a Group Setting in the Spanish Public Mental Health System: a Hybrid Effectiveness-Implementation Pilot Study. Journal of Child and Family Studies, 27: 3300. https://doi.org/https://doi.org/10.1007/s10826-018-1154-9

 

  1. Shahnavaz, S., Hedman-Lagerlöf, E., Hasselblad, T., Reuterskiöld, L., Kaldo, V., & Dahllöf, G. (n. d. ). (2018). Internet-Based Cognitive Behavioral Therapy for Children and Adolescents With Dental Anxiety: Open Trial. Journal of Medical Internet Research, 20(1). https://doi.org/https://doi.org/10.2196/jmir.7803

 

  1. Shortt, A., Barrett, P., & Fox, T. (2001). Evaluating the FRIENDS program: a cognitive-behavioral group treatment for anxious children and their parents. J Clin Child Psychol, Vol. 30, pp. 525–535. https://doi.org/10.1207/S15374424JCCP3004_09

 

  1. Spence, Susan H, Donovan, C. L., March, S., Kenardy, J., & Hearn, C. (2016). Accepted Manuscript Generic versus disorder specific cognitive behavior therapy for social anxiety disorder in youth: A randomized controlled trial using internet delivery. https://doi.org/10.1016/j.brat.2016.12.003

 

  1. Stallard, P., Richardson, T., Velleman, S., & Attwood, M. (2011). Computerized CBT (Think, Feel, Do) for Depression and Anxiety in Children and Adolescents: Outcomes and Feedback from a Pilot Randomized Controlled Trial. Behavioural and Cognitive Psychotherapy, 39(3), 273–284. https://doi.org/10.1017/s135246581000086x

 

  1. Stjerneklar, S., Hougaard, E., Nielsen, A. D., Gaardsvig, M. M., & Thastum, M. (2018). Internet-based cognitive behavioral therapy for adolescents with anxiety disorders: A feasibility study. Internet Interventions, 11, 30–40. https://doi.org/10.1016/j.invent.2018.01.001

 

  1. Storch, E., Salloum, A., King, M., Crawford, E., Andel, R., McBride, N., & Lewin, A. (2015). A randomized controlled trial in community mental health centers of computer-assisted cognitive behavioral therapy versus treatment as usual for children with anxiety. Depress Anxiety, Vol. 32, pp. 843–852. https://doi.org/10.1002/da.22399

 

  1. Svensson, L., Larsson, A., & Öst, L.-G. (n. d. ). (2002). How children experience brief-exposure treatment of specific phobias. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 31(1), 80–89. https://doi.org/https://doi.org/10.1207/S15374424JCCP3101_10

 

  1. Vigerland, S., Ljótsson, B., Thulin, U., Öst, L.-G., Andersson, G., & Serlachius, E. (2016). Internet-delivered cognitive behavioural therapy for children with anxiety disorders: A randomised controlled trial. Behaviour Research and Therapy, 76 (2016), 47–56. https://doi.org/10.1016/j.brat.2015.11.006

 

  1. Vigerland, Sarah, Thulin, U., Ljotsson, B., Svirsky, L., Ost, L.-G., Lindefors, N., … Serlachius Brjann; ORCID: http://orcid.org/0000-0001-8086-1668, Ost, Lars-Goran; ORCID: http://orcid.org/0000-0002-4351-2810, Andersson, Gerhard; ORCID: http://orcid.org/0000-0003-4753-6745, E. A. I.-O. http://orcid. org/Ljotsso. (2013). Internet-delivered CBT for children with specific phobia: A pilot study. Cognitive Behaviour Therapy, 42(4), 303–314. https://doi.org/http://dx.doi.org/10.1080/16506073.2013.844201

 

  1. Waters, A., Ford, L., Wharton, T., & Cobham, V. (2009). Cognitive-behavioural therapy for young children with anxiety disorders: Comparison of a Child + Parent condition versus a Parent Only condition. Behav Res Ther, Vol. 47, pp. 654–662. https://doi.org/10.1016/j.brat.2009.04.008

 

  1. Whiteside, S., Ale, C., Young, B., Dammann, J., Tiede, M., & Biggs, B. (2015). The feasibility of improving CBT for childhood anxiety disorders through a dismantling study. Behav Res Ther, Vol. 73, pp. 83–89. https://doi.org/10.1016/j.brat.2015.07.011

 

 

Fler artiklar