Forskare kritisk mot studie i Psykologtidningen om ensamstående kvinnor som väljer assisterad befruktning. Studiens författare svarar.
I sin artikel skriver Forsare och medförfattare [1] om självstående kvinnor som valt att genomgå assisterad befruktning. Författarna vill belysa kvinnornas upplevelse och valt att utgå från fenomenologisk teori med tematisk analys. Innan jag går vidare vill jag påpeka att denna kommentar inte är menat för att diskvalificera kvalitativ forskning. Att ta del av patienters personliga upplevelser är ett privilegium vi i vården har och en självklar del i arbetet som psykolog. Och det finns gott om problem med kvantitativ forskning också [2,3]. Den rör heller inte kvinnornas val som är högst personligt.
Däremot har jag fler invändningar mot artikelns resultat och det får mig att ifrågasätta Psykologtidningens vetenskapliga ambition. På vilket nivå ska det ligga? Det är ingen vetenskaplig tidskrift men när det presenteras fynd i ett format som påminner om en vetenskaplig tidskrift författat av kunniga personer verkar det så. Och det är något för Psykologtidningen att ta på allvar.
Författarna nämner metod utan källa men det framstår som problematiskt med ”kvasi-kvantitativa” resonemang i termer av hälften, merparten, etcetera när syftet inte är kvantitativt. Vad bildar ett mönster? Två personers upplevelse? Innebär det att sex personer inte har den upplevelsen? Vad säger det? Vidare tar man upp sju teman där innehållet i vissa fall kan vara motsägelsefull eller repetitivt. Ensamhet hanteras både på ”Tema 1: Ett livsviktigt beslut” och ”Tema 2: Ensamhet”. Under ”Tema 3: Ovisshet” beskrivs det att kvinnor med medicinsk diagnos tvärt om upplever en tydlighet.
Man valde också att intervjua endast åtta personer av 18 möjliga, varav hälften hade väldigt olika upplevelser då fyra hade fött ett barn och fyra var under behandling. Med ett så litet urval, där kön, ålder, geografisk tillhörighet och ett synligt tillstånd uppges är det tveksamt hur väl deltagarens integritet kan skyddas i och med en publicering. I bakgrunden tas det upp att kvinnorna upplever en subjektiv stress. Är inte det en vanlig reaktion hos alla blivande föräldrar? Kvinnorna genomgår en omtumlande resa och det hade varit intressant med mera bakgrundsinformation för att kasta ljus över självstående kvinnors unika situation.
Otto Lilja-Lund, psykolog, specialist i neuropsykologi, doktorand Umeå universitet.
1. Forsare M, Johnsson P, Kitlinski M, et al. (2021). Ensamstående kvinnor som väljer assisterad befruktning har ofta behov av psykologiskt stöd. Psykologtidningen. (4):30-33.
2. Open Science Collaboration. Estimating the reproducibility of psychological science. (2015). Science. 349(6251):aac4716-aac4716.
3. Baker M. (2016). 1,500 scientists lift the lid on reproducibility. Nature. 533(7604):452-4.
Svar till Otto Lilja-Lund
I sin kommentar reserverar sig Otto Lilja-Lund mot studiens resultat. Samtidigt understryker han att han inte har några invändningar mot kvalitativ metod. Det är ett enkelt faktum att dessa delar hänger ihop: metoden påverkar resultatet och hur vi förhåller oss till det. Så när kritik i förbifarten riktas mot att metod nämns utan källa, är det lätt att få intrycket att Lilja-Lund gärna velat veta mer om studiens metodologiska utgångspunkter [1,2,3,4]. Kanske hade en sådan orientering kunnat reda ut de frågor som lyfts.
I grunden saknas naturligtvis inte metodologiska överväganden. Vi har löpande förhållit oss till de utmaningar som följer med en explorativ kvalitativ ansats, även ur etisk synpunkt [5]. En diskussion om generaliserbarhet inom kvalitativ forskning är förstås också rimlig [6], men har inte varit ambitionen med just den här artikeln.
Ofrivillig barnlöshet är en stark livsstressor, som inom IVF-forskning likställs med död i familjen och svår fysisk sjukdom [7]. När reproduktionsvården utformas utan hänsyn till kvinnornas psykologiska behov, finns risken att måendet försämras. Detsamma gäller par som går igenom samma process. Men här finns en enkel skillnad: att vara ensam eller inte. Detta är väsentlig att belysa, inte minst ur klinisk synpunkt. I det avseendet spelar Psykologtidningen en viktig roll.
Malena Forsare, psykolog Region Skåne
Per Johnsson, psykolog, docent i klinisk psykologi, Lunds universitet
1. Braun B, Clarke V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology 3, 77–101.
2. Clarke V, Braun B. (2018). Using thematic analysis in counselling and psychotherapy research: A critical reflection. Counselling & Psychotherapy Research, 18(2), 107– 110.
3. Alvesson M, Sköldberg K. (2018). Reflexive methodology: new vistas for qualitative research (3. uppl.). Los Angeles: Sage
4. Bornemark J, Smith N. (Red.). (2016). Phenomenology of pregnancy. Stockholm/Huddinge: Södertörn Philosophical Studies.
5. Beauchamp TL, Childress JF. (2013). Principles of bioethical ethics. New York: Oxford University Press.
6. Morrow SL. (2005). Quality and trustworthiness in qualitative research in counseling psychology. Journal of Counseling Psychology, 52(2), 250-260.
7. Holter H. (2014). Experiences of IVF – from a patient perspective (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet, institutet för kliniska vetenskaper & Sahlgrenska sjukhuset, avdelningen för obstetrik och gynekologi.
Redaktionens kommentar
Det begränsade antalet deltagare i den aktuella studien var föremål för diskussion innan publicering. Men studiens målgrupp i den kontext som artikeln behandlar är relativt sällan beskriven och artikeln bedömdes därför viktig att publicera. Artikels transparens gällande studieupplägg etcetera ger läsaren en god möjlighet att bedöma eventuella svagheter sett till bland annat generaliserbarhet.
Peter Örn, vetenskapsredaktör
