• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Screening kan förutsäga suicidrisk

Screening kan förutsäga suicidrisk

28 april 2021 publicerad av Peter Örn

Screening på en psykiatrisk akutmottagning kan förutsäga risken för suicid, visare en stor svensk studie. ”Men det är viktigt att inte avfärda suicidrisk bara för att personen får låga poäng”, säger Johan Bjureberg, psykolog och studiens försteförfattare.

Screening av suicidrisk genomförs rutinmässigt på psykiatriska akutmottagningar. Men få studier har kunnat påvisa tillförlitliga samband mellan screeningresultat och framtida suicid. Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska institutet utvärderat en förkortad version av skattningsinstrumentet C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) för att screena suicidrisken efter besöket på mottagningen.

Studien är gjord vid en av Sveriges största psykiatriska akutmottagningar: Norra Stockholms psykiatris akutmottagning. Undersökningen omfattar samtliga patienter som bedömdes mellan maj 2016 och december 2017. Totalt handlar det om närmare 18 700 patienter. Samtliga följdes sedan upp i Dödsorsaksregistret.

Johan Bjureberg Foto: Lena Lindblad

Resultatet visade att höga poäng vid screeningen var kopplat till en fyrfaldigt ökad risk för suicid inom en vecka efter besöket på akutmottagningen. I antal handlade det om 7 av 13 som skattade högt hade avlidit i suicid inom en vecka och 16 av 30 inom en månad.

– Det innebär att de övriga som avlidit i suicid inte hade höga poäng över det tröskelvärde som vi tog fram. Det är därför väldigt viktigt att inte avfärda suicidrisken bara för att en person får lägre poäng vid screening och poängen på skalan bör bara utgöra ett underlag för en fortsatt bedömning, säger psykologen Johan Bjureberg som är försteförfattare till den vetenskapliga artikeln.

Studien visar att både suicidtankar och suicidalt beteende var vanligt bland patienterna. Dödsönskan eller suicidtankar hade funnits senaste månaden hos mer än hälften av alla patienter vid akutbedömningen. 16 procent hade redan före akutbesöket gjort ett faktiskt eller avbrutet suicidförsök och 107 patienter dog i suicid under det första året av uppföljning.

I studien användes en förkortad version av C-SSRS. Den är tillräckligt kort och koncis för att kunna användas rutinmässigt vid varje akutbesök, förklarar Johan Bjureberg.

– Jag vet inte hur vanligt det är att andra akutmottagningar använder den förkortade versionen. De som använder originalversionen och tycker att det fungerar bra både tids- och resursmässigt bör fortsätta göra det, tycker jag. Men i de flesta sammanhang är den för lång och används därför inte rutinmässigt, säger han.

Studien Columbia-Suicide Severity Rating Scale Screen Version: initial screening for suicide risk in a psychiatric emergency department är publicerad i Psychological Medicine.

Fler artiklar

  • Ny hybridbehandling för emotionell och somatisk samsjuklighet
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"
  • Acceptans avgörande vid KBT för barn

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in