Screening på en psykiatrisk akutmottagning kan förutsäga risken för suicid, visare en stor svensk studie. ”Men det är viktigt att inte avfärda suicidrisk bara för att personen får låga poäng”, säger Johan Bjureberg, psykolog och studiens försteförfattare.
Screening av suicidrisk genomförs rutinmässigt på psykiatriska akutmottagningar. Men få studier har kunnat påvisa tillförlitliga samband mellan screeningresultat och framtida suicid. Nu har forskare vid Centrum för psykiatriforskning på Karolinska institutet utvärderat en förkortad version av skattningsinstrumentet C-SSRS (Columbia Suicide Severity Rating Scale) för att screena suicidrisken efter besöket på mottagningen.
Studien är gjord vid en av Sveriges största psykiatriska akutmottagningar: Norra Stockholms psykiatris akutmottagning. Undersökningen omfattar samtliga patienter som bedömdes mellan maj 2016 och december 2017. Totalt handlar det om närmare 18 700 patienter. Samtliga följdes sedan upp i Dödsorsaksregistret.
Resultatet visade att höga poäng vid screeningen var kopplat till en fyrfaldigt ökad risk för suicid inom en vecka efter besöket på akutmottagningen. I antal handlade det om 7 av 13 som skattade högt hade avlidit i suicid inom en vecka och 16 av 30 inom en månad.
– Det innebär att de övriga som avlidit i suicid inte hade höga poäng över det tröskelvärde som vi tog fram. Det är därför väldigt viktigt att inte avfärda suicidrisken bara för att en person får lägre poäng vid screening och poängen på skalan bör bara utgöra ett underlag för en fortsatt bedömning, säger psykologen Johan Bjureberg som är försteförfattare till den vetenskapliga artikeln.
Studien visar att både suicidtankar och suicidalt beteende var vanligt bland patienterna. Dödsönskan eller suicidtankar hade funnits senaste månaden hos mer än hälften av alla patienter vid akutbedömningen. 16 procent hade redan före akutbesöket gjort ett faktiskt eller avbrutet suicidförsök och 107 patienter dog i suicid under det första året av uppföljning.
I studien användes en förkortad version av C-SSRS. Den är tillräckligt kort och koncis för att kunna användas rutinmässigt vid varje akutbesök, förklarar Johan Bjureberg.
– Jag vet inte hur vanligt det är att andra akutmottagningar använder den förkortade versionen. De som använder originalversionen och tycker att det fungerar bra både tids- och resursmässigt bör fortsätta göra det, tycker jag. Men i de flesta sammanhang är den för lång och används därför inte rutinmässigt, säger han.
Studien Columbia-Suicide Severity Rating Scale Screen Version: initial screening for suicide risk in a psychiatric emergency department är publicerad i Psychological Medicine.
