• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Psykoterapi eller läkemedel vid smärta – könet kan avgöra

Psykoterapi eller läkemedel vid smärta – könet kan avgöra

7 april 2021 publicerad av Peter Örn

Kvinnor med svår smärta bör erbjudas psykoterapi, män smärtlindrande läkemedel. Könsstereotyper påverkar tolkningen av fysisk smärta och vilka insatser som bör erbjudas, oavsett kön hos den som tolkar. Det visar en ny studie. 

När kvinnor och män uttrycker samma nivåer av fysisk smärta tenderar kvinnors smärta att uppfattas som mindre intensiv och något som i första hand bör behandlas med psykoterapi snarare än med läkemedel. För männen bör läkemedel vara förstahandsval. Det visar en ny studie i tidskriften Journal of Pain. Den könsspecifika tolkningen, som baseras på könsstereotypa föreställningar, är lika vanlig bland kvinnor som bland män.

Studien, som genomförts av forskare vid Social and Cultural Neuroscience lab vid Miamis universitet i USA, innefattade två experiment. I det första fick 50 deltagare tolka hur intensiv smärtan förmodades vara hos 12 videoinspelade autentiska patienter med smärta i axlarna.

Patienterna, som inhämtats från en databas med videoinspelade smärtpatienter och som även innehåller patienternas egen självskattade smärtnivå, utförde en rad rörelser med såväl den smärtsamma axeln som den friska och som deltagarna fick tolka. Patienternas ansiktsuttryck hade analyserats med hjälp av Facial Action Coding System (FACS), som ger ett objektivt mått på hur intensiv smärtan är baserad på patienternas ansiktsuttryck. Deltagarna i den första studien fick bedöma hur intensiv patienternas smärta förmodades vara, på en skala från 0 till 100.

I den andra studien upprepades den första, men nu med 200 deltagare och 25 smärtpatienter. Nu fick deltagarna, efter att ha sett de videoinspelade smärtpatienterna, även använda ett särskilt skattningsverktyg som mäter könsrelaterade stereotyper rörande smärtkänslighet, att härda ut med smärta och benägenhet att berätta om smärta. Deltagarna fick även redogöra för hur mycket läkemedel respektive psykoterapeutiska interventioner de skulle förskriva och vilken behandlingsform de trodde skulle vara mest effektiv för respektive patient.

Resultaten av de två studierna visade att kvinnliga smärtpatienter generellt sett uppfattades ha mindre intensiv smärta, trots att självskattningen och FACS visade att smärtnivån var den samma hos båda könen. Det gällde såväl bland de kvinnliga deltagarna som bland männen. Och fler kvinnliga smärtpatienter rekommenderades få psykoterapeutisk behandling medan männen främst borde få smärtlindrande läkemedel.

Med hjälp av skattningsverktyget för könsstereotyper rörande smärta drar forskarna slutsatsen att skillnaden i hur patienterna uppfattas baseras på könsstereotypa föreställningar, förklarar psykologiforskaren Elisabeth Losin, chef för Social and Cultural Neuroscience lab, i ett pressmeddelande:

”Stereotypen är att kvinnor uttrycker smärta starkare än män, kanske allt för starkt och därför finns en tendens att avfärda intensiteten i kvinnors smärta. Män uppfattas som stoiska och när deras ansiktsuttryck vittnar om stark smärta uppfattas det närmast som ´O Gud, han måste vara döende´.”

En styrka med studien jämfört med tidigare liknande studier är att det nu handlade om verkliga smärtpatienter, inte aktörer som i inspelade videor ger uttryck för fysisk smärta. En svaghet är att ingen av deltagarna själva hade en yrkesbakgrund inom hälso- och sjukvården.

Studien Gender Biases in Estimation of Others Pain är publicerad i The Journal of Pain.

Fler artiklar

  • Ny hybridbehandling för emotionell och somatisk samsjuklighet
  • Autism på modet
  • "Magkänsla medför risker i rekrytering"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

“Jag hjälper polisen att sålla i flödet”

Mendly-psykolog riskerar prövotid

Studenterna associerar fritt i bokklubb

Nytt kollektivavtal stoppar generella provanställningar

“Vi fick tag på stora namn”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in