• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2023
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Mycket tid på nätet en hälsorisk för unga vuxna

Mycket tid på nätet en hälsorisk för unga vuxna

18 mars 2021 publicerad av Peter Örn

Unga vuxna som tillbringar mycket tid på sociala medier löper en betydande riskökning att utveckla depression inom sex månader, visar en ny stor studie. Enligt forskarna bekräftar studien att den är användningen i sig som är en riskfaktor.

Kopplingen mellan mycket tid på sociala medier och risken för psykisk ohälsa är omdebatterad. Frågan vad som är hönan och ägget – om redan deprimerade personer tenderar att tillbringa mer tid på sociala medier eller om användningen i sig kan leda till ökad psykiska ohälsa – är en av tvistefrågorna.

Den nya studien av forskare vid University of Arkansas reder ut frågan om hönan och ägget. Det uppger i alla fall forskarna själva.

I studien ingick 1 000 unga vuxna, 18–30 år, som följdes under sex månader. Både vid studiens start och slut bedömdes depression med Patient Health Questionnaire-9 (PHQ-9). Deltagarna fick uppge hur mycket tid de varje dag tillbringade på flera av de vanligaste sociala medierna, bland annat Facebook, Twitter, Instagram och Snapchat.

Resultatet kontrollerades för olika demografiska faktorer såsom ålder, kön, etnicitet, utbildning och inkomst. Det visade att deltagare som var högkonsumenter av sociala medier, mer än 300 minuter per dag, löpte 2,8 gånger högre risk att utveckla depression än de som använt sociala medier mindre än 120 minuter per dag.

Deltagare som vid studiens inledning uppvisade tecken på depression enligt PHQ-9 ändrade inte användarbeteendet under de sex månaderna, men det fanns en koppling mellan stor användning av sociala medier vid studiens inledning och en successiv ökad förekomst av depression. Det pekar på att det är användningen i sig som innebär en risk, uppger forskarna.

En av forskarna bakom studien, psykiatriprofessorn Cesar Escobar-Viera, spekulerar i att det helt enkelt är den stora tidsåtgång som läggs på sociala medier som ligger bakom riskökningen. Den ersätter den tid deltagare annars förmodligen skulle lägga på viktiga nära relationer, kanske lägga på att försöka uppnå personliga eller professionella mål eller bara avsätta tid för värdefull självreflektion.

Titeln på studien är Temporal associations between social media use and depression, och är publicerad i American Journal of Preventive Medicine.

Fler artiklar

  • Depressionsdiagnos – en fråga om rätt kön? 
  • Splittrad bild av pandemins psykologiska effekter
  • "Bland samer är normen att vara stark"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Annonser

Ledare

Frågorna är problemet

Frågorna skuldbelägger, någon annan effekt har de inte, konstaterar chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Konferensrapporter

Fokus på det psykologiska hantverket

“Show me how you do it”, var temat på Psifos kompetensdagar i Umeå.

Etikrådet

Kan jag ta mig an syskonet?

Du behöver hantera detta för att insatsen inte ska bli negativ för patienten, skriver Patrik Lind, Etikrådets ordförande.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till etikfragan@psykologforbundet.se

Min dag

“Prestationen väger tungt”

Psykologen Staffan Wester om att ha musiker som klienter.

Recensionen

Elegant om skapande och psykologi

Det fria skapandet behöver inte ha en mörk baksida, konstaterar Celia Svedhem efter att ha läst Pär Säthils nya bok.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post: redaktionen@psykologtidningen.se

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

Twitter feed is not available at the moment.

Nyheter

Erik Andersson får Stora Psykologpriset 2023

“Det finns skillnader i hur man dricker fyra öl”

Därför slutade de med självskadande

Psykolog ger ut biografi om klient – dömd för sexövergrepp mot sitt barn

“ICD-11 har ett mer psykologiskt tänk”

Hittade psykologisk behandling mot migrän – skrev en bok

© 2023 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in