Med snabbspår och tuffa prioriteringar kunde den mest angelägna covidforskningen snabbt ta sig igenom ett av forskningens nålsögon: den etiska prövningen.
I mars exploderade det. Folkhälsomyndigheten höjde smittspridningsrisken för covid-19 till den högsta nivån och strömmen av etikansökningarna för pandemistudier accelererade snabbt.
– Allt gick mycket snabbare än vad vi kunnat förutse och alla blev nog lite tagna på sängen. Situationen saknade motstycke, säger Johan Modin som är chef för Etikprövningsmyndigheten.
Det framgick tidigt under pandemin att konsekvenserna inte bara var medicinska. I stort sett alla samhällsområden skulle på något sätt drabbas och forskarna stod på tå. Situationen var unik och behovet av ny kunskap mycket stort.
– Det var angeläget att snabbt få fram forskningsresultat och det kom allt fler frågor om hur vi hanterade brådskande ärenden. Då tog vi beslut om ett snabbspår för covidforskning, säger Johan Modin.
Myndigheten satte upp ett antal kriterier där samhällsnyttan var det bärande; angelägenhetsgraden och möjligheten att få fram resultat som kunde användas i samhället avgjorde vilka ansökningar som hamnade i snabbspåret.
– Normalt har ledamöter två veckor på sig för att läsa in sig på ansökningen men vi krympte det i vissa fall till två dagar. Beslut med förtur skulle justeras vid sittande bord och expedieras inom en till två dagar, i stället för som normalt en expedieringstid på två veckor säger, Johan Modin.
En del forskare ville starta helt nya projekt, andra ville anpassa redan pågående och etikgodkända studier till pandemin och sökte nu godkännande för ändringarna. Mellan januari och november fick Etikprövningsmyndigheten in omkring 750 ansökningar som gällde covid-19 och cirka var tionde gällde psykologirelaterade studier.
– Sett till det stora antalet ansökningar med bäring på en specifik sjukdom är situationen unik, säger Johan Modin.
Även globalt har andelen psykologirelaterade forskningsstudier gällande covid-19 legat på omkring en tiondel. Det visar forskare vid Karolinska institutet som granskat antalet publicerade vetenskapliga studier det första halvåret 2020. Av drygt 16 600 artiklar gällde 1 771 studier psykologiska effekter av pandemin.
Men parallellt med att covidforskningen prioriterades och fick ett snabbspår hos Etikprövningsmyndigheten så hamnade annan forskning, ofta sådan som kan vara avgörande för människors hälsa, i bakvattnet. Redan i maj gjordes en första revidering av snabbspåret och ytterligare en i juni. Den senare gäller fortfarande.
– Vi behövde få ordning på våra ordinarie handläggningstider. Revideringen i maj innebar att vi placerade ansökningarna i prioriteringsordning ett två eller tre. De som hamnade i ettan kunde förvänta sig en eller högst två veckors handläggningstid, mot cirka 60 dagar som är den normala handläggningstiden vid Etikprövningsmyndigheten, säger Johan Modin.
Efter revideringen den 15 juni gäller snabbspåret bara för forskning som har en tydlig potential att ge nytta i närtid för behandling och förebyggande av covid-19. Även om inflödet av etikansökningar gällande covidforskning har minskat sedan i maj så finns det fortfarande ett inflöde, berättar Johan Modin. Och trots att pandemin genererat så mycket ny forskning verkar den totala siffran för ärenden hos Etikprövningsmyndigheten inte bli högre under 2020 jämfört med året innan. Under 2019 hanterade myndigheten över 7 000 ärenden.
– Under hösten var inflödet lägre än normalt. Det verkar som att många forskare pausat annan forskning och är fullt upptagna av covidstudier. Dessutom går ju vissa projekt inte att starta så länge vi har restriktioner som gör att man inte kan träffas.
Pandemin gör det även svårt att rekrytera deltagare som är 70 år och äldre, vilket innebär att den sortens studier skjuts upp. Konsekvenserna för annan forskning än den kring covid-19 riskerar bland annat att leda till minskade inkomster för många universitet eftersom även användandet av forskningsanslag kan försenas.
Sex nämnder blev en myndighet
All forskning som avser människor eller känsliga personuppgifter ska etikprövas av Etikprövningsmyndigheten. Myndigheten bildades 1 januari 2019 och ersatte de tidigare sex självständiga regionala etikprövningsnämnderna.
Myndigheten finns på sex orter och har tolv avdelningar som granskar medicinsk forskning och sex som granskar övrig forskning. Varje avdelning har tio vetenskapliga ledamöter och fem lekmän. Ordföranden ska vara eller ha varit domare. Som huvudregel ska en avdelning aldrig etikpröva forskning i den region där avdelningen finns.
