Det är en myt att kognitiva funktioner utvecklas bättre hos barn som spelar musikinstrument jämfört med andra barn, visar en stor metaanalys som inkluderar närmare 7000 barn.
Huruvida ett musikutövande som barn kan leda till förbättrade kognitiva funktioner, såsom minne, och underlätta inlärning under skoltiden har länge stötts och blötts. Vissa studier pekar på att det kan förhålla sig så, andra att det inte gör det. Nu visar en metaanalys som inkluderar 54 studier med närmare 7000 barn, genomförda åren 1986 till 2019, att det inte finns något sådant samband.
Resultatet visar att musikutövande är ett ineffektivt sätt att försöka höja ett barns prestationer, oavsett om det handlar om kognitiva funktioner eller inlärningsförmåga. Det spelar ingen roll hur gammalt barnet är eller hur mycket tid som barnet lägger på musikutövandet. Även då forskarna granskade studier som jämfört musikutövande barn med randomiserade kontrollgrupper med barn som utövade andra aktiviteter under motsvarande tid, som dans eller idrott, gav musikutövandet inga fördelar.
”Vår studie visar att den vanliga uppfattningen att musikutövande gör barn smartare är inkorrekt. I praktiken betyder det att det är meningslöst att undervisa barn i musik om syftet enbart är att öka barnets kognitiva förmåga eller skolprestationer. Forskares optimism gällande nyttan av att utöva musik är oberättigad och kan komma av feltolkningar av empiriska data”, kommenterar huvudförfattaren till metaanalysen, Giovanni Sala vid Fujita Health University i Japan, resultatet.
Musikutövandet kan dock ha andra positiva effekter för barn, uppger forskarna, till exempel sett till social förmåga och förbättrad självkänsla.
Studien Cognitive and academic benefits of music training with children: A multilevel meta-analys är publicerad i tidskriften Memory & Cognition.