• Hoppa till huvudnavigering
  • Hoppa till huvudinnehåll
  • Hoppa till det primära sidofältet
  • Hoppa till sidfot

Psykologtidningen

Sveriges Psykologförbund

  • Hem
  • Artiklar
    • Aktuellt
    • Debatt
    • Fackligt
    • Forskning & konferensrapporter
    • Nytt i Tryck
  • Arkiv
    • Arkiv Psykologtidningen 2010 – 2025
    • Arkiv: Forskning
    • Forskningsserier
  • Annonsera
  • Om oss
    • Om oss
  • Kontakt
  • Sök
  • Prenumerera
Hem » Miljön viktigast för hjärnans utveckling

Miljön viktigast för hjärnans utveckling

26 maj 2020 publicerad av Peter Örn

Miljöfaktorer påverkar den kognitiva förmågan och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar en ny svensk studie.

Forskare vid Karolinska Institutet har studerat både miljöfaktorer och ett nytt genetiskt mått; ett indexvärde som är baserat på en hopslagning av de cirka 5 000 ställen i arvsmassan som har starkast koppling till utbildningsnivå.

I studien ingick 551 ungdomar från olika socioekonomiska miljöer och från olika länder i Europa. Vid 14 års ålder lämnade de ett DNA-prov, genomgick kognitiva tester och hjärnavbildning. Efter fem år återkom deltagarna och gjorde på nytt tester och en ny MR-undersökning.

Vid 14 års ålder var både genetik och miljö, oberoende av varandra, associerade med kognitiv förmåga och hjärnans struktur. Men miljöeffekterna var hela 50–100 procent starkare än de genetiska effekterna. Dessutom var skillnader i socioekonomisk status relaterat till skillnader i hjärnbarkens totala yta, vilket enligt forskarna tyder på att en mängd hjärnfunktioner sannolikt påverkas. Tidigare har det debatterats om det främst är något speciellt området som påverkas, så som långtidsminnet eller områden som påverkar språket.

Resultatet visar också att skillnader i genetik var kopplat till hjärnans struktur. Skillnaderna hade dels en effekt på hjärnbarkens totala yta, men dessutom en särskild effekt på ytan i höger parietallob, ett område som man sedan tidigare vet är viktigt för matematisk förmåga, problemlösning och arbetsminne. Det är enligt forskarna första gången man identifierat ett område i hjärnan som är kopplat till detta genetiska index.

Vid en uppföljning efter fem år, för att undersöka hur gener och miljö hade påverkat hjärnans utveckling under tonårsperioden, framgick det att genetiken inte kunde förklarade något av hjärnans förändringar. Men det gjorde miljön. Men vilka miljöfaktorer det handlar om är fortfarande oklart.

Studien Cognitive and brain development in independently influenced by socioeconomic status and polygenic scores for educational attainment är publicerad online den 19 maj i tidskriften PNAS.

Fler artiklar

  • Proffs på placebo
  • Autism på modet
  • Replik: "Fatalt misslyckad nyansering av PANS"

Arkiverad under: Ettan, Forskning

Primärt sidofält

Följ oss


Alla artiklar på psykologtidningen.se automatpubliceras i vårt Facebook-flöde. Följ oss därför på Facebook så missar du ingenting av det som händer i vår del av världen.

Senaste numret

Läs senaste numret av Psykologtidningen

Ledare

Woke – det nyttiga skällsordet

Att woke blivit ett skällsord är inget att beklaga sig över, skriver chefredaktör Lennart Kriisa.

Essä

På spaning efter anknytning

ESSÄ. Prousts huvudverk ger de psykologiska teorierna kött och blod, skriver psykologen Magnus Ringborg med anledning av hundraårsdagen av författarens död.

Har du en fråga till Etikrådet? Mejla till

Min dag

“Hamnar hela tiden i nya situationer”

Anna Montén om en vanlig dag på vuxenhabiliteringen i Växjö.

Tidigare nummer


Läs alla nummer sedan 2010

Pressgrannar

Här hittar du de nordiska psykologförbundens tidningar.

 • Danmark
 • Norge
 • Finland

Följ oss på Instagram


instagram.com/psykologtidningen

Footer


 

Psykologtidningen
Nytorgsgatan 17 a
116 22 Stockholm
Växel: 08 567 06 400
E-post:

Psykologtidningen ges ut av…

Sveriges Psykologförbund

Följ oss

twitter.com/psykologtidning

11 september 2024

Vårdare frias för våldtäkt – psykologens ord vägde för lätt via @psykologtidning

Reply on Twitter 1833872118536085851 Retweet on Twitter 1833872118536085851 Like on Twitter 1833872118536085851 Twitter 1833872118536085851
11 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1800508785834037460 Retweet on Twitter 1800508785834037460 Like on Twitter 1800508785834037460 Twitter 1800508785834037460
7 juni 2024

“Föräldraalienation är pseudovetenskap” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1799101532711133551 Retweet on Twitter 1799101532711133551 Like on Twitter 1799101532711133551 2 Twitter 1799101532711133551
11 mars 2024

“Vi har överskattat begåvningens betydelse” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1767170413321224400 Retweet on Twitter 1767170413321224400 Like on Twitter 1767170413321224400 Twitter 1767170413321224400
6 mars 2024

Hon lämnade tillbaka sin legitimation via @psykologtidning

Reply on Twitter 1765327570503922153 Retweet on Twitter 1765327570503922153 Like on Twitter 1765327570503922153 Twitter 1765327570503922153
13 december 2023

Psykologen: “Vi odlar svampen själva” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1734964587357675932 Retweet on Twitter 1734964587357675932 Like on Twitter 1734964587357675932 Twitter 1734964587357675932
1 november 2023

Mullret inifrån Mindler via @psykologtidning

Reply on Twitter 1719636490358026455 Retweet on Twitter 1719636490358026455 1 Like on Twitter 1719636490358026455 1 Twitter 1719636490358026455
9 maj 2023

Konferensen om autism: ”Mindre bråk än vanligt” via @psykologtidning

Reply on Twitter 1655901558016552962 Retweet on Twitter 1655901558016552962 Like on Twitter 1655901558016552962 1 Twitter 1655901558016552962

Nyheter

Uppmanar regeringen: Utred psykologprogrammen

Klart för teater

Vill öka utbudet för de yngsta vid trauma

“Vi kan göra problemet mer synligt”

”Regionerna behöver både piska och morötter”

”För narcissisten finns inga mellanlägen”

© 2025 Psykologtidningen · Webdesign Xponent · Genesis Framework · WordPress · Sitemap · Cookies · Logga in